Hoppa till innehållet

Umeå

Från Plutten

Luafel i Modul:Ortsfakta_WD på rad 218: attempt to index local 'entity' (a nil value).

(umemål [ʉ̂ːm]; umesamiska: Ubmeje;[1] sydsamiska Upmeje;[2] meänkieli och finska: Uumaja)[3][4] är en tätort i Västerbotten. Umeå är centralort i Umeå kommun, residensstad i Västerbottens län och sedan 1965 universitetsstad. Umeå är med 91 916 invånare (2020) Norrlands största tätort (passerade år 1995 Gävle), samt Sveriges 13:e största tätort.

Umeå, som ofta kallas Björkarnas stad, är beläget invid Umeälven, cirka femton kilometer från Bottniska vikens kust, vid Västra Kvarken. Orten växte fram på 1300-talet kring Backens kyrka ungefär fem kilometer uppströms från Umeås nuvarande centrum. När landhöjningen gjorde segeltrafiken svårare flyttade orten nedströms i samband med att Umeå i början av 1620-talet fick stadsrättigheter. Umeälvens uppgrundning fortsatte dock, och Umeå hamn, som dittills legat helt centralt, ligger sedan 1920-talet knappt 20 kilometer söderut, nära älvens mynning i Holmsund.

Sedan 1980-talet har Umeå alltmer profilerat sig som kulturcentrum och var 2014 också europeisk kulturhuvudstad.[5] Åren 2018, 2020 och 2021 utsågs Umeå av SVT Sport till Sveriges bästa idrottsstad.[6] Förutom återkommande framgångar för IFK Umeås längdskidåkare har lag som Björklöven, Umeå IK, Umeå FC, IBK Dalen, Iksu och A3 Basket tillhört landets bästa i sina sporter.

I de äldsta källorna nämns Umeå i flera olika namnvarianter. År 1316 skrivs namnet Huum, men 1320 skrivs det Vma i Hälsingelagen. Det har förmodats att Huum är en felskrivning, och att det ursprungliga namnet ska ha varit Uma. Den sedvanliga uppfattningen är att namnet kommer från ett på fornnordiska beskrivande namn på älven, Úma, den dånande eller den tjutande.[7][8] En annan teori är att namnet kommer från finskans uoma som betyder flodbädd.[7]

Namnets ursprung har också satt fantasin i rörelse. Enligt den götiska uppfattningen är namnet härlett ur Ymer, och Ymer är därmed ett namn som ibland förekommer i Umeå, till exempel i Fria Moderata Studentföreningen Ymer vid universitetet. Umeå skulle därmed enligt samma götiska skola vara det Ymisland som omnämns i Hervarar saga.[9]

Huvudartikel: Umeås historia

Området kring Umeå har varit bebott i flera tusen år. Hällristningar vid Norrforsen söder om staden har daterats till omkring 3 000 f.Kr., vilket gör dem till några av de äldsta spåren av mänsklig närvaro i Norrland. Under förhistorisk tid beboddes inlandet främst av samer, medan germanska folkgrupper etablerade sig längs Bottenvikens kust under medeltiden.

Umeå omnämns i skriftliga källor redan under 1300-talet. På 1400-talet blev området vid Backens kyrka ett lokalt kyrkligt och ekonomiskt centrum. Umeå erhöll stadsprivilegier på 1500-talet, men dessa drogs tillbaka under 1590-talet. År 1622 grundade Gustav II Adolf staden på nytt, vilket räknas som dess officiella grundande.

Under stora nordiska kriget (1714–1720) och finska kriget (1808–1809) plundrades staden upprepade gånger av ryska trupper. Den 25 juni 1888 förstördes stora delar av Umeå i en stadsbrand. Cirka 2 300 av 3 000 invånare blev hemlösa. I samband med återuppbyggnaden planterades tusentals björkar längs gatorna för att fungera som brandgator. Detta gav staden dess smeknamn ”Björkarnas stad”. År 1936 inrättades Hovrätten för Övre Norrland, med säte i Umeå.

Under 1900-talet växte Umeå snabbt. År 1896 invigdes järnvägen mellan Vännäs och Umeå, som därmed knöts till stambanan.[10] Umeå flygplats invigdes 1961 och förbättrade tillsammans med E4 och E12 stadens kommunikationer, som sedan länge också innefattar färjetrafik över Kvarken till österbottniska Vasa. År 1965 grundades Umeå universitet, som var det första universitetet i Norrland och har haft stor betydelse för Umeås utveckling med sina drygt 4 500 anställda och fler än 40 000 studenter.[11]

Under 2000-talet har Umeå fortsatt växa och utvecklats som ett regionalt centrum för utbildning, kultur, miljöteknik och sjukvård – inte minst vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). År 2014 var Umeå Europeisk kulturhuvudstad tillsammans med Riga, vilket innebar en mängd evenemang och satsningar på bland annat samisk kultur.[12] Nya stadsdelar såsom Tomtebo, Öbacka, Lundåkern och Universitetsstaden har vuxit fram. Staden har även profilerat sig som en hållbar och klimatsmart kommun.

Militärstaden

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Umeå garnison

Västerbottens fänikor sattes upp på 1500-talet under Gustav I. När indelningsverket bildades uppgick organisationen i Västerbottens regemente (1624).[13] Umeå socken motsvarade Överstelöjtnantens kompani. År 1695 hade Umeå socken 150 roten, vilket motsvarade antalet soldater.[14]

Umeå blev garnisonsstad 1901 när Norrlands dragonregemente (K 4) förlades till staden. Garnisonen utökades 1909 i samband med att Västerbottens regemente från sin tidigare mötesplats i Vännäs flyttade in till Hissjövägen. Inledningsvis rådde mellan de båda regementena en hätsk rivalitet, som emellanåt gav upphov till handgripligheter.

Våldsamma militäroroligheter ägde den 6 oktober rum i Umeå. En formlig batalj levererades mellan manskap från Västerbottens regemente å ena sidan och Norrlands dragoner å andra. I tumultet deltog flera hundra man, vilka vid 9-tiden samlades vid Västra Esplanaden. Under tjut och skrän, som hördes över hela staden, gick slagsmålet löst med allehanda tillhyggen.
Vestkusten Number 46, 14 november 1912.

Sedan den 1 juli 2000 finns det endast två militära förband kvar i staden.

Norrlands dragonregemente (K 4)
Norrlands dragonregemente förlades 1901 till nybyggda kaserner på Skolgatan, dit även Kavalleriets kadettskola under en tid var förlagd. År 1966 samlokaliserades Norrlands dragonregemente med Västerbottens regemente. Kasernerna övergavs helt och övertogs av kommunen som där flyttade in sin kommunförvaltning mellan åren 1969 och 1970, varför kasernerna då fick namnet Umeå stadshus.[15] Regementet kom 1980 att omlokaliseras till Arvidsjaur.
Västerbottens regemente (I 20)
Fil:Umestan, från sydöst.JPG
Gamla regementet, numera Umestans företagspark
Västerbottens regemente övergav år 1909 sin tidigare mötesplats och lägerplats Vännäs läger för att förläggas i nybyggda kaserner på Hissjövägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet genom olika försvarsbeslut att efter hand avvecklas. År 1997 avvecklades Lapplandsbrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades så själva regementet med försvarsområdesstab. När grundutbildningen upphört 1997 såldes snart större delen av området till kommunen, som gjorde om det till en företagspark vilken sedan dess går under namnet Umestan.[16]
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC)
1992 lokaliserades totalförsvarets skyddscentrum och dess garnison till staden och samlokaliserades med Västerbottens regemente. Centrumet utbildar personal för arbete med CBRN-skydd (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) och har årligen fram till 2010, då värnpliktsutbildningen blev vilande i Sverige, haft omkring 100 värnpliktiga. SkyddC samarbetar nära med Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI), vars avdelning för CBRN-skydd också den ligger i Umeå. Regeringen beslutade under slutet av 2010 att bygga en CBRN-inomhusanläggning vid SkyddC i Umeå, detta för att både på nationellt och internationellt plan öka säkerheten inom CBRN-skydd. Sammanlagt åttio miljoner investeras i anläggningen som blir den enda av sitt slag i Europa.[17]
Västerbottensgruppen (UG 61)
Västerbottensgruppen bildades den 1 juli 2000 för att fylla den roll som försvarsområdesstaben tidigare haft med stöd till hemvärn och frivilligverksamheten.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Umeå stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1965 införlivades Umeå socken/landskommun. År 1971 uppgick Umeå stad i Umeå kommun med Umeå som centralort.[18]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Umeå stadsförsamling med delar i Umeå landsförsamling. Efter församlingsutbrytningar ingår delar av orten sedan 1963 i Tavelsjö församling och Tegs församling, sedan 1971 i Ålidhems församling och sedan 1998 i Umeå Maria församling.[19]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Umeå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Umeå i Umeå tingsrätts domsaga.[20]

Se även: Parker i Umeå

Tätorten är avlång med ett avstånd på över en mil mellan de yttersta stadsdelarna Umedalen i nordväst och Tomtebo i sydost, samt de stora stadsdelarna Teg (söder om älven) och Ersboda i norr. Umeås centrum, som består av 48 kvarter, avgränsas av Ume älv, Västra Esplanaden, järnvägen och Östra Kyrkogatan. I takt med att folkmängden ökat har även delar av de angränsande stadsdelarna Haga, Väst på stan och Öst på stan fått mer av centrumkaraktär. Inne i själva staden finns ett helt skogsområde sparat, Stadsliden, som bland annat har elljusspår som nyttjats för att arrangera skid-SM. På sikt kommer även Nydalasjön att delvis omges av den växande staden eftersom stadsdelarna Mariehem (nordväst om sjön) och Tomtebo vid sjöns södra ände utvidgas längs sjöns västra sida, som hittills varit ett skogsområde.

Av 323 undersökta städer i Europa omkring år 2020 hade Umeå den renaste luften.[21]

Umeå har ett tempererat klimat, som dock gränsar till att vara subarktiskt eftersom dygnsmedeltemperaturen är över 10 °C endast tre månader om året. På grund av närheten till havet har Umeå även ett kustlandsklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Friska vindar som blåser in från Kvarken bidrar till att kalla temperaturer känns kallare än vad de egentligen är.

I juli 2014 sattes nytt värmerekord på 32,2 °C vilket är en skillnad på 70 °C jämfört med den kallaste temperatur som uppmäts vilket var -38,2°C i februari 1978.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde −5 −4 0 6 12 17 20 18 13 7 0 −4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −11 −11 −8 −3 2 8 11 10 5 1 −4 −9
 Nederbörd 49,0 38,0 41,0 36,0 41,0 44,0 53,0 78,0 73,0 65,0 76,0 56,0

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Med kommunen, landstinget och universitetet som största arbetsgivare har Umeå – som också är residensstad och säte för bland annat Hovrätten för Övre Norrland samt har haft två regementen – länge ansetts vara dominerat av offentlig sektor. Etableringen av Umeå universitet i mitten av 1960-talet och "Skogshögskolan" på 1970-talet, som båda expanderat kraftigt under främst 1980- och 1990-talen, har dock haft en stimulerande inverkan även på många företagsetableringar.

Umeås starka tillväxt från 1990-talet och framåt har till största delen skett inom den privata sektorn. Enligt Företagarnas och UC:s årliga undersökning Årets företagarkommun från 2014 placerade sig Umeå på tredje plats i landet mätt i företagens uthålliga tillväxt.

Näringslivet i Umeå är differentierat med IT-företag, forskningsbaserade bioteknikindustrier och skogs- och verkstadsindustrier. Sex av Umeås exportföretag omsätter vardera mer än en miljard kronor per år.

Verkstadsföretagen i Umeåregionen har traditioner sedan mitten av 1900-talet. En avgörande faktor på senare år har varit tillgång till universitetsutbildad arbetskraft och kompetens.

En pionjär var Gösta Nyström, som 1929 startade ett möbelsnickeri på Böleäng i Umeå. Företaget började göra bilkarosser i trä (karosser var gjorda av trä denna tid), och kunde 1944 introducera den första självbärande stålkarossen i världen. Ingen hade sett något liknande. Snart inleddes ett samarbete med Volvo, som 1964 köpte hela fabriken som kallades Volvo Umeverken. Vidareutvecklingen av karosseriet har lett fram till Volvos lastbilshytter i FH-serien, som räknas till de främsta i världen.

2015 hade Volvo Lastvagnar i Umeå cirka 1 700 anställda och var Volvos enda hyttillverkare i Europa. Fabriken räknas som en av världens modernaste och har de senaste åren investerat cirka 650 miljoner kronor i måleriet, bland annat för att minska miljöbelastningen. Det har även investerats en dryg miljard i en ny plåtsammansättning. I samma anda pågår projekt med Umeå universitet för att göra produktionen helt koldioxidfri och baserad på grön el.

Fler exempel på framgångsrik verkstadsindustri, som också är stora arbetsgivare:

  • 1947 konstruerade Karl-Ragnar Åström i Brännland för eget bruk den första svenska frontlastaren för jordbrukstraktorer och bildade några år senare företaget Ålö-maskiner, som under namnet Ålö AB vuxit till att bli världens största tillverkare inom segmentet, med cirka tjugo procent av världsmarknaden. I januari 2020 förvärvades Ålö av tyska JOST Werke SE.[24]
  • 1961 grundades Umeå Mekaniska, pionjärer för tidiga skogsmaskiner, som utvecklats till världsledande tillverkare av högteknologiska skogsmaskiner under varumärket Valmet inom det sedan 2004 japanskägda företaget Komatsu Forest.

Till de stora företagen hör även GE Healthcare, som tillverkar laboratorieinstrument, SCA med SCA Shipping och SCA Obbola, som har världens största maskin för tillverkning av kraftliner, samt Norra Skogsägarna som producerar och exporterar trävaror till fler än tjugo internationella marknader.

Tjänster och turism

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Umea city.jpg
Umeå centrum, med Thulehuset i förgrunden och Scandic Plaza i bakgrunden.

En sektor som har vuxit i takt med staden är besöksnäringen. År 2009 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 959 miljoner kronor,[25] till stor del beroende på affärsresor, konferenser och Stora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den publikt mest besökta i landet[26] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2013, och i Piteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå är Västerbottens museum med Friluftsmuseet vid Gammlia, Guitars – the Museum, Umeå Energicentrum, Umedalen Skulptur, Stornorrfors kraftverk och Bildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön och Norrbyskär. I den större Umeåregionen, som förutom Umeå består av kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Vännäs och Robertsfors, är viktiga besöksmål Olofsfors bruk, Älgens Hus, Vindelälvens forsar och Ostens lager (lagring av Västerbottensost).

Vid Nydalasjön ligger First Camp Umeå, tidigare Nydala Camping och Umeå Camping. Hundratals campingplatser och knappt 100 stugor finns här samt äventyrsgolf, restaurang, äventyrsbad och andra attraktioner.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Kungsgatan eastbound Umea Sweden.jpg
Kungsgatan, med sin björkallé, är typisk för gator i centrala Umeå.

Det går två Europavägar genom Umeå; E4 och E12 (turistvägen Blå vägen). Riksväg 92 samt länsvägarna 363 och 364 har sin början i Umeå. E4 och E12 gick i många år genom centrala Umeå, mycket nära själva stadskärnan, men 2012 invigdes E4:s nya sträckning via den Östra länken över Kolbäcksbron samt Norra länken, som leder E12 från Vännäsvägen via Ersboda till E4 och en östligare sträckning mot Holmsund. Ut ur staden har samtliga vägar förhållandevis god standard.

Ett ringledsprojekt under namnet Umeåprojektet pågick mellan 1999 och hösten 2024, då Västra länken färdigställdes.[27]

Fil:Swebus 6907 umea.jpg
Ultrabuss linje 1 mot Umedalen med Östermalm i bakgrunden.

Umeå Lokaltrafik (ULTRA) sköter Umeås lokaltrafik som består av 18 busslinjer i Umeå.

Fil:Umeå Östra.jpg
Järnvägsstationen Umeå östra station.

Umeå binds samman med Stambanan genom övre Norrland norrifrån genom Umeåbanan, en sidobana från Vännäs till Holmsund som öppnades för trafik 1896. En ny sträckning norrut mot Luleå, den så kallade Norrbotniabanan, finns med i Trafikverkets planering för åren 2018–2029; den första sträckan Umeå–Dåva påbörjades hösten 2018. Via en bro över älvdeltat som invigdes augusti 2010 finns anslutning söderut till Botniabanan – den nya kustnära järnvägen som knyter ihop Umeå med orter som Hörnefors, Nordmaling och Örnsköldsvik.

Umeå har två stationer, den gamla Umeå centralstation[28] samt Umeå östra station. En ny godsbangård, Umeå godsbangård, har byggts för att kunna utveckla både gods- och persontrafiken.

Före Botniabanan var persontrafiken ringa med cirka två nattåg till Norrland som stannade i Umeå, men med betydande godstrafik med bland annat timmertåg.

Botniabanan invigdes i augusti 2010 med regionaltåg mellan Umeå och Örnsköldsvik. Först i augusti 2012 förlängdes trafiken till Sundsvall i samband med att Ådalsbanan blev klar för trafik. Sedan dess är Umeå ett nav för regionaltåg till Sundsvall, Lycksele och Luleå.[29] Pendeltågstrafik till Vännäs startade i december 2011 och sedan perrongen i Vännäsby blev färdigbyggd oktober 2012 stannar tågen också där.[30]

Från december 2012 har SJ AB kört snabbtåg Stockholm–Umeå. Från december 2024 är det även SJ som kör nattågen Narvik/Luleå–Umeå–Stockholm.

Fil:Umeå City Airport.jpg
Flygplatsen Umeå Airport.

Umeå Airport byggdes 1961 och ligger cirka fyra kilometer från Umeå centrum.[31]

Det första ångfartyget som gjorde turer över Kvarken, mellan Umeå och Vasa, var ångaren Norrland från år 1837.[32] NLC Ferry trafikerar (2020) sträckan Umeå–Vasa med fartyget M/S Wasa Express. Från Norrfjärden vid gränsen till Robertsfors kommun trafikeras Holmöleden av Trafikverket Färjerederiet till Byviken på Holmön.

I Umeåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare med båt, bland annat vid Strömpilen, i Patholmsviken i Holmsund, i Bredvik i Obbola och på Norrbyskär.[33]

Bredbandsutbyggnaden började tidigt och har få motstycken i världen[34] – Umeå har flera gånger bedömts ha västvärldens snabbaste bredbandsnät, topp 20 i världen.[35] Stadsnätet omfattar mer än 65 mil optofiberkabel och 3 600 mil annan fiber och ger i princip all tätortsbefolkning tillgång till bredband.[36]

Internets utveckling i Sverige har påverkats av företag och personal med Umeåanknytning. BoNet, sedermera Bostream, startades och drevs ur ett teknikperspektiv av teknikpersonal från Umeå från starten 1998 tills de 2004 köptes upp av Bredbandsbolaget. Umeå IT-Center startade 1994 sitt bredbandsnät "Umeå Tjänstenät" där de hyrde svartfiber från Umeå Energi och hyrde kopparförbindelser från Telia. IT-Center skapade en projektplattform för utbyggnaden av Volvo Lastvagnar, samt tjänster riktade mot grafiska branschen. Ett flertal tjänster som i dag benämns molntjänster distribuerades redan på 1990-talet över "Umeå Tjänstenät". Bredbandsbolaget köpte Umeå IT-Center år 2000 och har sedan hämtat betydande delar av sin personal för nätutveckling från IT-Center, och sedan 2004 även från före detta Bostream. ISP:n RiksNet är även de i princip helt från Umeå. SkyCom, T3 har stark Umeåanknytning, men med historiska inslag från Obbola och Vindeln. Även den Stockholmsbaserade operatören Ownit har rötter i Bostream, varför man kan härleda Umeåanknytning också i detta fall.

Näringslivet har dragit stor nytta av den väl utvecklade digitala IT-infrastrukturen och det finns många både väletablerade och nya företag i och runt IT-branschen, som till exempel Cyberphoto, som växt från lokal fotobutik till att bli en av Skandinaviens största leverantörer av fotoutrustning med över 200 miljoner i årsomsättning[37][38].

Huvudartikel: Utbildning i Umeå

Trots att Umeå var litet kom Umeå tidigt att förknippas med utbildning. Ett högre läroverk etablerades 1858 (med rötter som trivialskola ända sedan 1720-talet), och hade år 1940 – tack vare inresande elever – närmare 900 elever (fler än i de dubbelt så stora städerna Karlskrona och Linköping). Från 1942 räknades det som provårsläroverk, med rätt att utbilda gymnasielärare.[39]

Vid sidan av läroverket – som länge var en enkönad bastion – bildades 1871 Umeå elementarläroverk för flickor, som var verksamt fram till 1967. Ett seminarium för utbildning av lärare och småskollärare inrättades 1879 med adjunkt Nils Thielers som förste rektor och Olivia Charlotta Arvidsson som seminarielärarinna.[40]

År 1887 uppfördes ett folkskollärarinneseminarium. Folkskolan fick egna lokaler 1892, då Centralskolan uppfördes för att hysa en sexårig folkskola.[41]

Fil:16001000465804-Umeå-Riksantikvarieämbetet.jpg
Landstingets yrkesskola, 1940-tal. Handkolorerad.
Fil:16001000480684-Umeå-Riksantikvarieämbetet.jpg
Hushållsseminariet, 1940-tal.

En lantbruksskola startades 1859 i Yttertavle. Efter flera flyttar och namnbyten fortlever skolan under namnet Forslundagymnasiet.[42] För andra praktiska färdigheter inrättades 1864 Umeå stads söndagsskola, en yrkesskola som stöttades av Umeå fabriks- och hantverksförening[43], och som under olika namn kom att fortleva under ett århundrade: Umeå tekniska aftonskola 1881–1920, Umeå stads lärlingsskolor och tekniska aftonskola 1920–1939, Umeå stads skolor för yrkesundervisning 1939–1956, och åren 1956–1971 som Umeå stads yrkesskola.[44] År 1875 startades även en slöjdskola för att uppmuntra hantverkstraditionerna i länet.

År 1948 etablerades Seminariet för huslig utbildning[45]. Samma år flyttades Landstingets yrkesskola för kvinnor, som startats 1943, på grund av bristande elevunderlag från Åsele till Umeå, där man framgent kunde utbilda sig till sömmerska, väverska, modist, barnvårdare och internatföreståndarinna.[46]

När Tegs centralskola invigdes 1955 var den landets första skola byggd för klass ett till nio.[39]

Redan innan invigningen av Umeå universitet 1965 hade Umeå etablerat sig som högskolestad. Tandläkarinstitutet invigdes 1958, och samma år beslöts om inrättandet av en medicinsk högskola i staden. År 1962 inrättades ett socialinstitut, och 1964 en statlig lärarhögskola.[39] Dessa högskolor och institut har sedermera upptagits i Umeå universitet, till skillnad från de skogliga utbildningar som etablerats från 1970-talets början och numera ingår i Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).[47]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Norrlands universitetssjukhus.jpg
Norrlands universitetssjukhus

Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå är det största sjukhuset norr om Uppsala, med drygt 700 vårdplatser. Här behandlas patienter från hela norra Sverige som behöver högspecialiserad vård. Telemedicin i olika former är ett viktigt komplement i det stora upptagningsområdet. Utbildningar till läkare, tandläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och annan vårdpersonal bedrivs i nära samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Trots att många myndigheter finns representerade i Umeå har inte ortens starka tillväxt medfört att så många myndigheters huvudkontor utlokaliserats hit. Ett undantag är Brottsoffermyndigheten som etablerades här 1994.

Fil:Flygbild konstcampus 131 1283 130722 bsb.jpg
Flygbild över Umeås centrala stadsdelar (2013).
Fil:Umeå-Hamrinsberget-20080726.jpg
Centrala Umeå sett från Hamrinsberget (2008).
Fil:Broparken i Umeå.JPG
Broparken i Umeå (2014).

I Umeå bor de flesta stadsdelars invånare X och inte i X – alltså "på Berghem", "på Haga" och "på Ålidhem", vilket också gäller de centrala områden som benämns "väst på stan" och "öst på stan". Samma grammatiska regel gäller för alla Umeås stadsdelar med undantag av centrala Umeå – "i centrum" – och Röbäck, vilket beror på att denna stadsdel intill nutid varit en egen by, en "småort", och först från 2015 inräknats som en del av Umeå. I takt med att Umeå växer och snart inkorporerar byar som Baggböle, Ersmark, Innertavle och Stöcksjö kan regeln möjligen luckras upp.[48][ej i angiven källa]

Umeå består av 22 stadsdelar, vilka i sin tur är indelade i 59 stadsdelsområden och 46 bostadsområden/grannskapsenheter.[49]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

De första århundradena efter stadsprivilegiernas utfärdande år 1646 växte staden i måttlig takt. 1650 års 365 invånare hade 40 år senare ökat till 610, men befolkningen minskade igen i samband med de ryska härjningarna runt år 1700. Först kring sekelskiftet 1800 passerades 1 000 invånare, som 1850 blivit 1 500 och sedan drygt 3 000 år 1890. Därefter har staden – tätorten – vuxit närmast oavbrutet: drygt 11 000 invånare år 1930, drygt 17 000 år 1950 och så vidare enligt tabellen nedan.[50]

Befolkningsutvecklingen i tätorten Umeå 1960–2023[51]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
32 492
1965
  
39 889
1970
  
47 692
1975
  
49 715
1980
  
52 719
1990
  
60 305 3 257
1995
  
68 494 3 344
2000
  
70 959 3 341
2005
  
75 645 3 346
2010
  
79 594 3 415
2015
  
83 249 3 220
2020
  
91 916 3 513
2023
  
94 243 3 632
Anm.: Sammanvuxen med Tomtebo 2010, åter utbruten 2015, åter sammanvuxen 2020.

I Umeå bor det många sverigefinnar. Enligt Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) är omkring sex procent av umeåborna sverigefinländare. De flesta är invandrade från Finland under 1960- och 1970-talen, men många är också nedflyttade sverigefinnar och tornedalingar. Många är aktiva i det sverigefinska föreningslivet och i Umeå finns en av Sveriges äldsta sverigefinska föreningar, Finska klubben i Umeå eller Uumajan Suomalainen Kerho. På finska heter Umeå Uumaja. I Umeå bor även en hel del sverigefinlandssvenskar som flyttat dit från svenskbygderna i Finland. En del av dem är aktiva i föreningen Umeå Finlandssvenskar.[52][53]

Huvudartikel: Kultur i Umeå

Några av de mest kända program som producerats av Umeå-baserade redaktioner är barnprogrammet Sant och sånt (1972–1987) av och med Staffan Ling och Bengt Andersson, det feministiska Radio Ellen (i SR P1 åren 1981–1995), konsumentmagasinet Plus (i SvT från 1987), och humorprogrammet Mammas nya kille (i Sveriges Radio P3 från 2005).

Bland dagstidningar i Umeå hittas Umebladet, Västerbottens-Kuriren och Folkbladet.

Bland övriga tidningar kan nämnas Hemslöjden, Kris, Kulturella perspektiv, Kvalitetsmagasinet, Norra Skogsmagasinet, Norrlandsmagasinet, Nöjesmagasinet City, QLTR, Spira, Telekom idag, Tidningen Kulturen, Tidskriften Västerbotten, Totalt Umeå, Vasaplan, Vertex och Västerbottningen.

Radio och television

[redigera | redigera wikitext]

SVT Umeå bevakar Umeå med lokala nyhetssändningar.

Fil:Kulturnatta-centrum-2013-05-18.jpg
Kulturnatta 2013 i Umeå.

Kulturlivet i Umeå utvecklades tidigt och har fokuserat på både eget kulturutövande och att locka gästspel till staden.

Föreningar som UMS, Minerva, Shakespearesällskapet, Teaterföreningen, KF Kretsen, Filmstudion, Studentteatern och kulturföreningen Humlan har under årens lopp bidragit till att utveckla och stimulera intresset, och har på senare år fått sällskap av såväl allt bättre kommunala kulturskolor som yngre fantaster inom de flesta kulturområden.

Ett par decennier in på 2000-talet är Norrlandsoperan den stora kulturscenen tillsammans med Västerbottens museum (110 200 besök 2018[54]) och Bildmuseet (83 372 besök 2018[55]) som är de viktigaste besöksmålen. En ny knutpunkt är kulturhuset Väven, som inrymmer stadsbibliotek, teaterscen, Kvinnohistoriskt museum och Folkets Bio. Umeå Folkets hus – som huserar flera av de större festivalerna och den anrika Jazzklubben – inrymmer sedan 2019 även gitarrmuseet Guitars – The museum.

De största festivaler är Brännbollsyran, Littfest, Jazzfestivalen, Folkmusikfestivalen, Rum för Performance, House of Metal och VisfestivalenHolmön. Några festivaler, däribland Umeå Open, MADE-festivalen, en filmfestival och en kammarmusikfestival, har lagts ned av ekonomiska skäl. I Umeå finns också friluftsområdet Gammlia.

Hösten 2009 utsågs Umeå att tillsammans med Riga i Lettland vara Europas kulturhuvudstad 2014.

Musik och dans

[redigera | redigera wikitext]

Umeå Musiksällskap (UMS) bildades hösten 1862 och är därmed Umeås äldsta kulturförening samt en av landets allra äldsta orkesterföreningar.

Umeå är en aktiv dansstad. De största föreningarna för "social dans" är Umeå dansimperium, Björkstalaget, Swingum, Umeå Salsa Club och Tango Norteno.

Kulturlivet består också av fria teatergrupper som Profilteatern, Skuggteatern och Ögonblicksteatern

Umedalens skulpturpark, samt en konsthögskola, som tillsammans med Bildmuseet, Arkitekthögskolan och Designhögskolan bildar Konstnärligt campus vid Umeå universitet.

Huvudartikel: Sport i Umeå

Umeås idrottsliv dominerades länge främst av vintersport. De första stora framgångarna nåddes i längdskidåkning, med Vasaloppssegrar på 1930-talet och senare otaliga svenska mästerskapstitlar.

Den andra stora vintersporten är ishockey, där IF Björklöven under sin storhetstid på 1980-talet blev svenska mästare. En tredje framgångsrik vintersport är curling, där Lag Gustafson under 1990-talet tog åtskilliga medaljer i Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel.

Umeå är numera också ett starkt fäste för innebandy. Mest framgångsrika har Iksus damer varit, med sex SM-guld och fem titlar i Europacupen för klubblag.

Fotboll låg länge i skymundan för till exempel ishockeyn. År 1996 hade Umeå för första gången lag i Sveriges högsta division för såväl herrar som damer, Umeå FC respektive Umeå IK, men båda degraderades direkt. Vidare under 2000-talet kom dock Umeå IK att skörda åtskilliga framgångar genom sju segrar i Damallsvenskan, två segrar i Uefa Women's Cup och fyra Svenska cupen-titlar.[56]

Basket har på senare år vuxit sig större i Umeå, med elitsatsningar både på dam- och herrsidan. Där har Udominate etablerat sig som ett av de främsta lagen i basketligan för damer.

Flygfoto över Umeå från cirka 1960. På bilden syns bland annat tecken på flottningsverksamhet vid Ön. Dessutom kan man se att varken universitetet eller bostadsområdena öster om detta, såsom Mariehem och Ålidhem hade börjat byggas.


  1. ”Ubmeje — åssie sámiengielan tjudtjatusdáhvuoste”. Umeå kommun. 9 maj 2014. Arkiverad från originalet den 2 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160602100514/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/tillganglighetmangfaldochjamstalldhet/nationellaminoriteterochminoritetssprak/forvaltningsomradeforsamiska/ubmejeassiesamiengielantjudtjatusdahvuoste.4.761b06201354a1f7256bd1.html. Läst 23 november 2014. 
  2. ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 23 november 2014. 
  3. ”Tornedalingar i Umeå - STR-T”. https://www.tornedalingarumea.se/om-foreningen/. Läst 13 november 2024. 
  4. ”Uumajan Suomalainen Kerho”. http://uumajalaiset.se/. Läst 13 november 2024. 
  5. ”2014 Umeå Capital of culture: Umeå kommuns satsning på att bli Europas kulturhuvudstad 2014”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818095308/http://www.umea2014.se/. Läst 6 maj 2008. 
  6. https://www.svt.se/sport/sveriges-basta-idrottsstad/umea-sveriges-basta-idrottsstad-2021 Läst 21 februari 2022
  7. 7,0 7,1 Lars-Erik Edlund, "Kåddis, Hjåggböle och Hej" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, s.31
  8. Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, sid. 143
  9. Ymisland i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  10. ”Umeås historia 1810–1899”. Umeå kommun. 7 april 2025. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/18101899.4.5bc0956b1719ab0ae7fb3.html. Läst 11 februari 2026. 
  11. ”Snabbfakta 2024”. Umeå universitet. 4 mars 2025. https://www.umu.se/om-umea-universitet/fakta-och-historik/siffror/. Läst 12 augusti 2025. 
  12. ”EU-kommissionens utvärdering av Umeå2014 kulturhuvudstadsår”. North Sweden European Office. 2 oktober 2015. https://www.northsweden.eu/nyheter/2015/eu-kommissionens-utvaerdering-av-umeaa2014-kulturhuvudstadsaar/. Läst 12 augusti 2025. 
  13. ”Försvarshistorik I19”. fosvarsmuseum.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305133808/http://www.forsvarsmuseum.se/norrreg_i19.html. Läst 21 januari 2011. 
  14. ”Frombjur”. Umeå Kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827073524/http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032285/Frombjur.pdf. 
  15. Stadshuset i Umeå Arkiverad 27 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
  16. Om Umestan och historien bakom... Arkiverad 5 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 januari 2010
  17. ”Unik CBRN-anläggning byggs i Umeå”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Centrum/Totalforsvarets-skyddscentrum-SkyddC/Nyheter/Unik-CBRN-anlaggning-byggs-i-Umea/. Läst 13 december 2010. 
  18. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  19. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  20. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  21. ”EU: Umeå har Europas renaste stadsluft”. P4 Västerbotten. 17 juni 2021. https://sverigesradio.se/artikel/umea-har-europas-renaste-luft. Läst 4 mars 2022. 
  22. MSN Väder: Umeå Arkiverad 11 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 december 2010
  23. Ticket väderguide (SMHI) Arkiverad 1 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 december 2010
  24. ”JOST closes acquisition of leading manufacturer of agricultural front loaders Ålö Holding AB” (på engelska). quicke.nu. 31 januari 2020. Arkiverad från originalet den 2 mars 2024. https://web.archive.org/web/20240302103803/https://quicke.nu/jost-closes-acquisition-of-leading-manufacturer-of-agricultural-front-loaders-alo-holding-ab/. Läst 24 februari 2024. 
  25. Umea.se: "Shoppingturismen ökar i Umeå" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 april 2014
  26. Fairlink Mässguide
  27. ”Nu är hela västra länken öppen faktiskt”. Yrafikverket. 14 november 2024. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vasterbottens-lan/umeaprojektet-vastra-lanken/nyheter-for-umeaprojektet-vastra-lanken/nu-ar-hela-vastra-lanken-oppen-faktiskt/. Läst 16 november 2014. 
  28. ”Umeå godsbangård/Umeå C(entral)”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 8 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120108174847/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/umea-godsbangard-umea-c/. Läst 10 november 2010. 
  29. ”Allmänhetens "prova-på-dag" den 29 augusti”. Norrtåg. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://web.archive.org/web/20091122134505/http://www.norrtag.se/page105995.html. Läst 4 februari 2010. 
  30. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111031202110/http://www.norrtag.se/umea-vannas.html. Läst 11 maj 2011. 
  31. ”Om flygplatsen”. Swedavia. Arkiverad från originalet den 15 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140515121051/http://www.swedavia.se/umea/om-umea-airport/om-flygplatsen/. Läst 22 april 2014. 
  32. ”Fartygstrafik över Kvarken”. Kvarkenrådet. https://www.kvarken.org/kvarkenradet/kvarkenregionen/. Läst 13 juli 2020. 
  33. ”Gästhamnar, gästbryggor”. 23 september 2020. https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/batarochhamnar/gasthamnargastbryggor.4.7d7d901172bb372c5d3c0e.html. Läst 14 november 2020. 
  34. Umea.se: "Staden och bredbandet" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 april 2014
  35. Umea.se, 2010-08-19: "Bredband av världsklass i Umeå" Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 april 2014
  36. ”Umeå Energis webbplats, om det öppna stadsnätet”. Arkiverad från originalet den 14 december 2007. https://web.archive.org/web/20071214170000/https://www.umeaenergi.se/default.asp?id=3583. Läst 19 mars 2009. 
  37. Cyberphotos webbplats Arkiverad 4 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  38. Om Cyberphoto hos allabolag.se
  39. 39,0 39,1 39,2 Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
  40. Ola Raninge (1979). ”Hundra års lärarutbildning i Umeå” (pdf). Tidningen Västerbotten, nr 3, 1979. Västerbottens läns Hembygdsförening. sid. 155–156. Arkiverad från originalet den 4 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140704093236/http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1979_3.pdf. Läst 18 mars 2017. 
  41. Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation. Libris 19886681. ISBN 9789188445995 
  42. ”Om Forslunda - Vår historia”. Umeå kommun. http://www.skola.umea.se/skolor/gymnasieskolor/forslundagymnasiet/sidor/om-skolan.html. Läst 11 oktober 2017. 
  43. ”Umeå Tekniska aftonskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 13 december 2016. https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/282-1.ead.xml;query=grundades;brand=arkivinfo&hit.rank=1. Läst 5 december 2016. 
  44. ”Umeå stads yrkesskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 13 december 2016. https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/788-1.ead.xml&doc.view=entire_text. Läst 5 december 2016. 
  45. ”Institutionen för Kostvetenskap - tillkomsten i stora drag”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308175611/http://www.kost.umu.se/om-institutionen/institutionens-historia/. Läst 5 december 2016. 
  46. ”Landstingets yrkesskola för kvinnor”. Västerbottens museum. Arkiverad från originalet den 25 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170225040353/http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/etnologi1/etnologiska-exempel/yrkesskola-fer-kvinnor.html. Läst 5 december 2016. 
  47. Anna Sténs (2015). ”Skogen och guldet”. Tänk (Umeå: Umeå universitet). Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220082611/http://tank.umu.se/skogen-och-det-skona/. Läst 4 december 2016. 
  48. ”Umeå kommun: Stadsdelarna och deras namn”. www.umea.se. https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/umea400ar.4.1374038417efb41a62acced.html. 
  49. ”Stadsdelar i Umeå”. www.dataportal.se. Digg - Myndigheten för digital förvaltning. https://www.dataportal.se/datasets/43_56901. Läst 17 juni 2025. 
  50. ”Umeås befolkningsutveckling 1650-1995”. ortshistoria.se. Stads- och kommunhistoriska institutet. 21 januari 2008. http://ortshistoria.se/stad/umea/befolkning. Läst 6 november 2018. 
  51. ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  52. Umeås finska förening
  53. ”Umeå Finlandssvenskar”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110723221652/http://hem.passagen.se/ufs/. Läst 8 november 2010. 
  54. ”Besökstabell-2018 – Sveriges Museer”. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402122301/http://www.sverigesmuseer.se/besokstabell-2018/. Läst 9 mars 2020. 
  55. ”Bildmuseets verksamhetsberättelse 2018”. Bildmuseet Umeå universitet. https://www.bildmuseet.umu.se/siteassets/pdfer---bildmuseet/vb2018_bildmuseet.pdf. Läst 9 mars 2020. 
  56. "Genombrottet för svensk damfotboll", läst 2018-06-15.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]