Hoppa till innehållet

Basket

Lägg till länkar
Från Plutten
Uppslagsordet ”basketboll” leder hit. För bollen, se basketboll (boll).

Mall:Faktamall sport Basket[1] eller basketboll[2] (äldre benämning korgboll) är en lagidrott och bollsport. Under spelet dribblas en boll och passas mellan lagkamrater, för att till slut skjutas, släppas med en så kallas lay-up eller dunkas[3] i den upphöjda korgen på motståndarens planhalva, vilken sitter på 305 centimeters höjd (10 fot).[4]

Basket uppfanns 1891 av den kanadensiske KFUM-tränaren James Naismith.[5] Idag hör basket till de mest utövade sporterna i världen, med över 600 miljoner utövare varav 200 miljoner i Kina.[6] Sporten finns på det det olympiska programmet och har en särskilt stor betydelse i USA där också de största professionella ligorna för män respektive kvinnor finns - National Basketball Association (NBA)[7] och Women's National Basketball Association (WNBA).[8] Vart fjärde år spelas världsmästerskapet i basket för damer och världsmästerskapet i basket för herrar, arrangerat av internationella basketfederationen, Fédération Internationale de Basketball.[9][10]

2023 blev basket den första lagsporten som förärats en egen dag - World Basketball Day - efter att en resolution antagits i FN:s generalförsamling.[6] Dagen infaller den 21 december för att uppmärksamma jubileet för världshistoriens första basketmatch den 21 december 1891.[11]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Firstbasketball.jpg
Den första basketbollplanen i Springfield College.
Fil:Basketball.png
En basketboll
Se även: James Naismith

Basket uppfanns av James Naismith från Kanada 1891 för KFUM (YMCA) i Springfield i Massachusetts i USA.[5] Syfte var att, speciellt i skolan, fylla tiden mellan den amerikanska baseboll- och fotbollssäsongen, vara tillräckligt idrottsligt krävande, fritt från våld och lämpligt för tävling inomhus.[12] Några år senare uppfanns volleyboll i en grannort av en annan KFUM-tränare, av precis samma orsaker, inspirerat av basket, men för att vara aningen mindre fysiskt. Från början bad James Naismith om att få två trälådor för att hänga upp på väggen, men det fanns bara flätade fruktkorgar att tillgå vilket gav sporten namnet basketball (av engelskans basket – korg). I början användes stegar för att hämta ner bollen vid målskott, men efter hand upptäckte utövarna fördelen med att ha hål i botten på korgen och slippa klättra upp för att hämta bollen varje gång det blev mål. Senda Berenson Abbott modifierade reglerna så att basket blev lämpligare även för kvinnor.[13] Den första dambasket-matchen genomfördes 22 mars 1893 vid Smith College i Northampton i Massachusetts.[14]

Fil:Dr. James Naismith.jpg
James Naismith med en fotboll och en fruktkorg.

Korgboll är inte samma sak som basketboll. Att basket tidigare ofta kallades, och på finlandssvenska fortfarande benämns, korgboll har gjort begreppen diffusa. Korgbollen har funnits sedan 1600-talet och har andra regler; bland annat sex spelare på plan i varje lag, mot basketens fem. Dessutom är kroppskontakt förbjuden i korgboll och det finns ingen planka bakom korgarna. Basket är dock besläktat med korgboll, vilket väl härigenom framgår.[15]

Basketregler

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Basketball court dimensions.png
Basketplan enligt FIBA:s regler. Korgens höjd 3,05 meter.
Se även: Basketens ursprungliga regler

Här beskrivs i första hand de regler som tillämpas i Sverige, uppdaterat hösten 2005.

Fil:Basketball court measurements.png
Basketplan utformad efter FIBA:s mått 2010. Korgens höjd 3,05. Planen är ritad efter skala.

James Naismith skrev ursprungligen 13 regler om hur basketen skulle spelas[16]. De reglerna används fortfarande idag som grund för hur regler skrivs.

Basket spelas med fem spelare åt gången på plan.[17][18][19][20] Positioner inom basket är guard (point guard (1) och shooting guard (2)), forward (small forward (3) och power forward (4)) samt center (5). Dessa fem positioner, i den uppräknade ordningen, kan enkelt sägas gå från kortare (1) till längre spelare (5) som spelar längre från (1) till närmare korgen (5) i anfall - där point guard (1) är ansvarig för spelfördelningen längst bak i planen och centern (5) spelar under korgen. Till skillnad från många andra sporter deltar samtliga spelare i basket i både det offensiva och defensiva spelet.[21]

Varje lag måste ha 5 spelare på plan, och får ha maximum 12 spelare i matchen. Byten får ske vid avblåsning (kan ske när man ber om det). Det är vanligt att flera spelare i matchens slut har så många foul (vanligtvis 5 foul) att de inte får spela längre.

Bollen dribblas eller studsas med en hand, men man får inte göra dubbelstuds innan man kastar bollen, som passas mellan lagmedlemmar; bollen är dock död om den studsar två gånger i följd; spelarna gör mål genom att skjuta bollen (kasta med speciell teknik) uppifrån och ned genom motståndarnas korg (ring med nät som sitter fastsatt i planka på 305 centimeters höjd).[22]

Poäng

[redigera | redigera wikitext]

Poäng utdelas om bollen uppifrån passerar motståndarens korg. Inom korgområdet ges två poäng samt tre poäng för distansskott (längre än 6,75 meter från korgen) - markeringar på plan visar de olika poängområdena. Straffar döms normalt till 2 kast, där vardera ger en poäng. Men om försvararen begår en foul i kastet, kan det även bli 3 straffkast (om kastet är ett trepoängsförsök), eller ett bonuskast. Bonuskast innebär att bollen gick i och att två eller tre poäng räknas. Dessutom ges möjlighet till att få ännu en poäng via ett straffkast.

Felaktig dribbling

[redigera | redigera wikitext]

En spelare har rätt att dribbla bollen. Dribbling innefattar att en spelare med bollkontroll kastar, slår, rullar eller dribblar (studsar) en boll i golvet och sedan tar den igen utan att den vidrör en annan spelare. En spelare har rätt till en dribbling, när den är avslutad får man inte starta en ny dribbling. Man får alltså inte dribbla, ta upp bollen och sedan studsa igen. Det är en dubbelstuds (en form av felaktig dribbling). Att beröra bollen med bägge händerna samtidigt räknas som en avslutad dribbling. Man får inte heller slå bollen med knuten näve, detta på grund av skaderisk. Vid slag med knuten näve utdöms felaktig dribbling. Domartecknet för felaktig dribbling är att domaren för bägge armarna upp och ner bredvid varandra med öppna handflator. (Samma tecken finns även i handboll.)

Stegfel

[redigera | redigera wikitext]

Så fort en bollförare tar upp sin dribbling har bollföraren rätt att rotera runt en fot, när detta sker blir den stationära foten roteringsfot. En spelare får rotera runt sin roteringsfot obegränsat. En spelare får även lyfta sin roteringsfot för att passa eller skjuta (inte starta en dribbling) men spelaren får inte lov att sätta ner foten igen. Om detta sker utdöms stegfel. Om en spelare roterar, och ska påbörja en dribbling, måste bollen röra marken innan roteringsfoten lyfts (det är alltså inte tillåtet att lyfta roteringsfoten och sedan börja dribbla). Domartecknet för stegfel är att domaren rullar båda armarna runt varandra med knutna nävar. (Samma tecken finns även i handboll.)

Bakåtspel

[redigera | redigera wikitext]

När ett lag har avancerat bollen till den främre planhalvan får de inte lov att passa tillbaka bollen till den bakre spelaren. Där antal pauser finns och speltid som finns kvar så kan det ibland tillåtas. Annars så utdöms ett bakåtspel. Mittlinjen är en del av den bakre planhalvan.

Skottklockan

[redigera | redigera wikitext]
Se även: 24-sekundersregeln

För att motverka passivt spel måste försök till avslut (skott) ha gjorts inom klockans tid, annars går bollen över till motståndarlaget.

Vid fouls eller spark återställs skottklockan till 24 sekunder om anfallande lag ej passerat mittlinjen. Efter att ha passerat mittlinjen ställs skottklockan till 14 sekunder om mindre tid än så återstår. Finns det mer än 14 sekunder kvar på skottklockan förblir den tiden kvar och skottklockan ändras ej ner till.

8-sekundersregeln

[redigera | redigera wikitext]

Ett lag måste avancera bollen till främre planhalvan på 8 sekunder. Om man misslyckas med detta går bollen över till motståndarna.

3-sekundersregeln

[redigera | redigera wikitext]

En offensiv spelare vars lag har bollkontroll på den främre planhalvan får uppehålla sig max 3, på varandra följande, sekunder i motståndarens 3-sekundersområde. Om en spelare stannar längre än 3 sekunder i motståndarnas tresekundersområde utdöms tresekundersöverträdelse och bollen går över till andra laget. Undantag görs dock om:

  • Spelaren försöker att lämna området
  • Är i tresekundersområdet och spelaren själv eller en medspelare är i rörelse för målskott och bollen är på väg att eller just har lämnat skyttens hand
  • Efter att ha varit i området kortare tid än tre sekunder dribblar för att göra ett skottförsök

Tresekundersregeln finns till för att lag inte ska kunna få en osportslig fördel på grund av ett stort längdövertag. Den kan jämföras med offsideregeln i flera andra sporter. Det handlar om att göra spelet roligare att titta på och spela.

Hållen boll

[redigera | redigera wikitext]

Nuförtiden startar första perioden med ett traditionellt uppkast så att domaren kastar upp bollen i luften. Om bollinnehav inte kan dömas under spelets gång, till exempel om två spelare har ett fast tag om bollen, så döms hållen boll, vilket ger uppkastsituation som följd. En pil i sekretariatet anger vilket lag som skall få bollen vid nästa liknande situation. Det har sedan denna regel infördes spridit sig ett felaktigt uttryck. Tidigare blåste domaren för hållen boll och åtgärden efter detta var uppkast. Nu blåser domaren istället för en uppkastsituation och åtgärden är inkast. Domaren blåser dock inte "uppkast" vilket hörs väldigt ofta fortfarande.

Tiden

[redigera | redigera wikitext]

En svensk match har fyra perioder om 10 minuters effektiv speltid.[23] I NBA spelar man 4×12 minuter[24], i NCAA 2×20 minuter[25]; tiden för matcherna kan variera ytterligare beroende på nationella bestämmelser. På internationell nivå spelar man dock 4×10 minuter (enligt FIBA-regler).[23]

En coach får begära sammanlagt fem timeouter under ordinarie matchtid (två i första halvlek och tre i andra halvlek). En time-out varar en minut och börjar när domaren blåser och visar tecken för time-out, efter en minut skall spelarna vara redo att återuppta spelet igen. Detta innebär att klockan stannar, så att coacherna kan diskutera taktik med sina spelare. I FIBA kan man enbart få time-out efter avblåsning eller efter ett spelmål mot sig. I NBA, NCAA och NFHS (och eventuellt flera förbund) kan man få time-out under spelet. Då kallas time-outen antingen av spelare på plan eller av coachen. Man kan enbart få en time-out om man har bollkontroll. I NBA tillåts 4 st 1-minuts och två 20-sekunders time-outer per match. Samma sak gäller i college, dock har man 30 istället för 20-sekunders time-outer. Om en match slutar lika blir det förlängning. Förlängningar fortsätter i 5-minutersperioder ända tills något av lagen vinner. En match (undantaget minibasket) kan aldrig sluta oavgjort.

Foul

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Cylinderprincipen

Felaktig kroppskontakt och osportsligt uppträdande bestraffas genom foul. Vid max antal fouls (fem för vanliga 'personal fouls', utom i NBA (sex eftersom speltiden är längre)) får spelaren inte spela mer i matchen och ersätts med en annan spelare i laget. Felaktig kroppskontakt innebär antingen att armarna använts för att stoppa motståndaren eller att spelaren använt kroppen på fel sätt. Försvar med kroppen är korrekt så länge vissa regler efterföljs. Dessa regler är komplicerade men kan enkelt beskrivas med att varje spelare har rätt till sitt område och sist dit får foul vid en kollision.

Basket har även mycket stränga uppföranderegler. Om en coach eller spelare på något sätt uppför sig illa straffas han/hon med en teknisk foul. Dessa regler tillämpas hårt. Proffsligorna har, efter ett antal incidenter med spelare som misskött sig, infört mycket stränga straff vid bråk och liknande.

Lagfoul

[redigera | redigera wikitext]

Om ett lag under en period fått fem foul, får motståndaren automatiskt två straffkast, även om foulen inte skett under en skottrörelse. Det kallas att få lag-foul. När ett lag har lagfoul blir alla defensiva fouls automatiskt två straffkast för motståndarlaget. I NCAA gäller att vid fem lagfouls får motståndaren ett straffkast efter en defensiv foul mot sig. Förr fanns en regel som sade att vid åtta lagfoul i en period får man skjuta så kallat 1och1-straffkast. Då får man ett straffkast, om man sätter det kastet får man skjuta ytterligare ett kast. Missar man fortgår spelet som vanligt. Denna regel har tagits bort av FIBA.

Domare

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Eskilstuna Basket-KFUM Central, 2016-03-05 02.jpg
Domare i samtal med en spelare.

Basket döms oftast av tre basketdomare (två på ungdomsnivå och lägre divisioner). Planen indelas i olika zoner och domarna har ansvar för att blåsa vid fouls och överträdelser i sin zon. I motsats till många andra sporter finns inte någon skillnad på förste- och andredomare, utan båda domarna har samma ansvar. Reglerna anger tydligt att domarna, även om den ena är förstedomare, inte får ändra varandras beslut. En helt nyutbildad domares beslut väger alltså lika tungt som en domare som har dömt en OS-final. Basketen har även mycket speciella domartecken, men vissa delas med till exempel handboll. Eftersom spelet går snabbt har tecken utvecklats för att användas så att alla på bråkdelen av en sekund vet vad som hänt och inte ska missuppfattas. Detaljerade beskrivningar kan fås från lokala basketföreningar och nationella basketförbund. Förutom domarna finns ett sekretariat där matchprotokoll och tidtagning sköts. Sekretariatet gör inga egna bedömningar, med ett enda undantag; 24-sekunderstidtagaren fattar egna beslut om när nytt anfall skall anses vara påbörjat (om inte domaren särskilt indikerar detta).

Domartecken

[redigera | redigera wikitext]

Basketens tecken är utvecklade för att alla snabbt ska uppfatta vad domaren blåser för. Dessa komponenter ingår:

  1. Vad är det, foul eller överträdelse?
  2. Åt vilket håll kommer bollen spelas vid inkast, eller blir det straffkast?
  3. Ev. foulrapportering till sekretariatet
  4. Återuppta spel med inkast eller straffkast

Domare kan blåsa för två saker, fouls eller överträdelser. Vid en överträdelse har ett fel begåtts och bollen kommer ges till det icke felande laget vid närmaste linje. Vid överträdelse visar domaren en hand rakt upp med öppen hand. Exempel på överträdelser är: stegfel, boll över sidan, tre-sekunders och 24-sekundersreglerna.

Vid en foul har en spelare begått ett regelbrott som innefattar kontakt (undantag teknisk foul) en spelare får enligt FIBA:s regler begå max fem fouls (enligt NBA-regler 6 fouls) och dessa räknas av sekretariatet. Vid en foul blåser domaren med en knuten näve rakt upp, sedan använder han eller hon antingen den andra handen för att peka ut spelaren som begått foul (om det är en defensiv foul) eller så "slår" domaren rakt ut med näven för att visa att det har begåtts en offensiv foul. Vid en defensiv foul behåller det anfallande laget bollen, efter en offensiv foul återupptas alltid spelet med ett inkast för det försvarande laget. Exempel på fouls är: Otillåten användning av hand, slag, "charging" (med eller utan boll) eller blockeringsfoul (offensivt eller defensivt, kallas även rörlig Screen).

Utrustning

[redigera | redigera wikitext]

Basket spelas med en boll gjord av gummi, syntet-/kompositläder eller läder och med omkretsen 725–780 mm beroende på om det är herrar/damer som spelar och/eller vilket internationellt förbund som bestämmer reglerna. Bollen har oftast åtta paneler och bra grepp för att kunna dribbla fort med och för att kunna ändra riktningen ofta.

Traditionellt linne, numera är det snarare en ärmlös tröja som används av spelarna. Långa shorts liksom i andra sporter, tidigare användes betydligt kortare byxor även inom basketen. Inom bland annat den amerikanska proffsligan NBA har många spelare en rad tillägg: pannband, långärmad tröja, svettband och så vidare används flitigt. Spelarna skall ha sitt nummer väl synligt på rygg och bröst. Olika nummer används på olika platser och i olika ligor:

FIBA (Europeiska ligan, OS, Internationella turneringar, FIBA-tävlingar): nr 4-15 (inte 1-3 på grund av att dessa finns som poäng). I Sverige är i nuläget nummer 4-19 tillåtet.

Highschool och College (NFHS respektive NCAA): 00 eller 0 (inte bägge två samtidigt i ett lag) 1-5, 10-15,20-25,30-35,40-45, 50-55

NBA: Alla nummer från 00-99 tillåtna

När domaren ska ange nummer efter till exempel en foul använder denne i Europa ett system där domaren för nummer 4-10 visar 4-10 fingrar, för nummer 11-15 visar en knuten näve plus finger/fingrar på andra handen. Till exempel nr 12 visas genom att domaren visar en knuten näve och två fingrar med den andra handen.

Domare visar alltid vissa fingrar för olika nummer: 1. pekfinger 2. pek- och långfinger (V-tecken) 3. tumme, pek- och långfinger 4. Alla fingrar utom tummen 5. Alla fingrar

Att domaren gör på detta sätt beror på att spelare och åskådare även på relativt långt avstånd ska kunna se vilket nummer domaren visar. Tidigare har domarna bland annat använt lång-, ring- och lillfinger för att visa tre, detta ändrades dock officiellt. Det finns dock fortfarande domare som använder det gamla tecknet av olika skäl. I USA använder domarna ett annat system där de helt enkelt låter ena handen representera tiotal och den andra ental. Vid till exempel 23 visar domaren då två på ena handen och tre på den andra.

Basket i världen

[redigera | redigera wikitext]

I världen antas basket, med sina ca över 600 miljoner utövare[6], komma på tredje plats efter fotboll och volleyboll, visserligen svårbedömt.[26] I Europa, Sydamerika och Afrika tros basket vara störst efter fotboll. I USA är basket en av de mest utövade och beskådade sporterna, tillsammans med amerikansk fotboll, softboll och baseboll. Basket introduceras vanligen i skolan, redan i de lägre årskurserna, om idrottsundervisning förekommer.

Många andra länder närmar sig USA kvalitetsmässigt och utvecklas starkt inom basketen.[27] Detta syntes inte minst vid VM 2002 då Jugoslavien och Argentina gjorde upp i finalen medan USA fick nöja sig med en femteplats. Eller i VM 2023 då Tyskland och Serbien gjorde upp i finalen.[28] VM och EM arrangeras av FIBA.[28]

Fil:Nikola Jokic (51915602685).jpg
Nikola Jokic från Serbien, trefaldig MVP i världens bästa liga NBA.

Det är också noterbart att samtliga spelare i världens bästa basketliga, NBA, som blivit utsedda till NBA Most Valuable Player (MVP - mest värdefulla spelare) mellan 2018 och 2025 har varit icke-amerikaner:[29]

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

Baskets största och mest stjärnspäckade liga är amerikanska National Basketball Association, NBA, där 29 klubbar från USA och en från Kanada är medlemmar.[7] Det amerikanska proffslivet gör att basket-VM allt som oftast får en underordnad roll gentemot proffsligan. Det rönte stor uppmärksamhet när de amerikanska NBA-stjärnorna slöt upp vid Barcelona-OS 1992 och USA fick namnet Dream Team. Ledda av bland andra Michael Jordan, Magic Johnson, Larry Bird, Charles Barkley, Karl Malone och John Stockton utklassade USA motståndet.[30] Sedan dess har NBA-spelare deltagit i samtliga OS, vilket gjorde det till en stor skräll när USA inte vann turneringen 2004, efter att ha förlorat 3 matcher, mot Puerto Rico, Litauen och mot Argentina i semifinalen.[31]

Europa

[redigera | redigera wikitext]

Europa är en mycket stark basketkontinent. 4 europeiska länder har blivit världsmästare i basket - Spanien, Jugoslavien, Sovjetunionen och Tyskland.[32][33] Några av de allra mest framstående europeiska basketspelarna genom tiderna är bland andra Nikola Jokic, Dirk Nowitzki, Arvydas Sabonis, Pau Gasol, Giannis Antetekounmpo, Luka Doncic, Andrei Kirilenko, Tony Parker, Drazen Petrovic, Peja Stojakovic och Victor Wembanyama.[34]

Litauen är en av världens starkaste basketnationer. Litauens landslag pressade USA i semifinalen i de olympiska spelen 2000 och vann EM i basket i Sverige 2003. Litauen tog även VM-brons 2010. I Litauen finns ett brinnande intresse för sporten och basket spelas överallt. I Litauen kallas basket ibland för "Litauens religion" och landets basketspelare är kända runt om i världen. Mindaugas Timinskas, Šarūnas Jasikevičius, Arvydas Sabonis, Žydrūnas Ilgauskas, Robertas Javtokas, Ramūnas Šiškauskas och Domantas Sabonis anses vara några av de främsta basketspelarna inte bara i Litauen utan i hela Europa.[35][36][37]

Många av länderna i Medelhavsregionen har en stor basketkultur, tillexempel Serbien, Spanien, som vann VM-guld 2006, Italien, Grekland, som vann VM-silver 2006, Frankrike, och Turkiet, som vann VM-silver 2010.

2023 blev Tyskland världsmästare för första gången efter att ha slagit Serbien i VM-finalen.[32]

Historiskt har Sovjetunionen haft en dominerade roll, bland annat slog de USA i OS-finalen 1972.[38]

Euroleague är basketens motsvarighet till fotbollens UEFA Champions League.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Tävlingarna organiseras av Svenska Basketbollförbundet.

Historia
[redigera | redigera wikitext]
Fil:XLM.U03981 Tekla Swedlund.jpg
Tekla Swedlund tog basketen till Sverige.

Basketen kom till Sverige under slutet av 1890-talet, då gymnastiklärarinnan Tekla Swedlund tog med sig spelet hem till Gävle efter en vistelse i USA. Tekla skrev i april 1898:

"Jag lärde mig den amerikanska leken Basket Ball - Jag önskar att de av er som har skolor ville införa leken. Jag har infört den i Gefle och den har mottagits med stormande bifall av både flickor och gossar, kvinnor och män. Vi leka basketball varje gång på Kvinnliga gymnastiska föreningen: Läderboll, två höga trästolpar med en korg stadigt fäst i toppen på stolpen. Leken sysselsätter så många. Sänder gärna en utförlig beskrivning av den amerikanska boken Basket Ball. – Tycker jag gjorde ett gott kap för svenska ungdomen, när jag lärde den."[39][40]

Under andra världskriget fick sporten ett uppsving genom flyktingar från Lettland som 1945 startade Sveriges första basketklubb JKS som betyder KFUM på Lettiska. Svenska Basketbollförbundet startades som en sektion i Svenska Handbollsförbundet 1948 och blev ett eget förbund 1952. Det baltiska inflytandet visar sig bland annat med SK Rigas SM-guld under 1950-talet. Under 1970-talet blev det istället en stark amerikansk prägel över basketen med många amerikanska stjärnor som lyfte elitlagen. 1970-talets storlag var Alviks BK från Stockholm. Den amerikanska prägeln är fortfarande påtaglig i den Svenska basketligan där i dag även amerikanska coacher är vanligt. Dessutom är många av begreppen på engelska.

Fil:Jonas Jerebko.jpg
Jonas Jerebko, den förste svensken i NBA, i Detroit Pistons 2013.

Basket får allt större spridning bland unga i Sverige och kan nu vara Sveriges näst största ungdomssport, efter fotboll, i konkurrens med innebandy och handboll. 2003 spelades EM i basket i Sverige. Den 25 juni 2009, blev Jonas Jerebko första svensk någonsin att "draftas" av ett NBA-lag, Detroit Pistons. Efter honom följde Jeffery Taylor, Marcus Eriksson, Bobi Klintman och Pelle Larsson.[41]

Se även: Svenskar i National Basketball Association
Svenska mästare
[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Svenska mästare i basket

Mesta mästare i basket i Sverige är Norrköping Dolphins på herrsidan[42].

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Afrika har ett antal framstående spelare som spelat eller spelar i NBA, bland andra nigerianen Hakeem Olajuwon, Joel Embiid från Kamerun, Dikembe Mutombo från Kongo, Manute Bol från Sudan, Luol Deng från Sydsudan och Pascal Siakam från Kamerun.[43] Vartannat år hålls de afrikanska mästerskapen i basket, en tävling som på senare år dominerats av Angola.[44]

Sydamerika

[redigera | redigera wikitext]

Från Sydamerika har såväl Argentina som Brasilien blivit världsmästare.[33] Några av de mest framstående spelarna från Sydamerika är Manu Ginobili, Oscar Schmidt, Luis Scola, Anderson Varejo och Nene Hilario.[45] Sydamerikanska mästerskapen i basket spelas vartannat år.[46]

Liknande sporter och bollspel

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: basket
  2. ↑ ”basketboll”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/basketboll. Läst 6 maj 2018. 
  3. ↑ ”Baskettermer”. Ystad Basket. https://idrottonline.se/KFUMYstadBasket-Basket/Blandat/Baskettermer. Läst 6 juni 2020. 
  4. ↑ ”How High Should a Basketball Hoop Be for Kids? | Spalding Europe” (på English). Spalding EU. https://spalding-basketball.com/en-se/blogs/insights/how-high-should-a-basketball-hoop-be-for-kids. Läst 26 januari 2026. 
  5. ↑ 5,0 5,1 ”Basketball: a YMCA Invention” (på engelska). World Alliance of YMCA. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314065438/http://www.ymca.int/who-we-are/history/basketball-a-ymca-invention/. Läst 31 mars 2015. 
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 ”FIBA celebrates more than 610 million players globally on second edition of World Basketball Day” (på English). www.fiba.basketball. 21 december 2024. https://www.fiba.basketball/en/news/fiba-celebrates-more-than-610-million-players-globally-on-second-edition-of-wbd. Läst 26 januari 2026. 
  7. ↑ 7,0 7,1 ”The official site of the NBA for the latest NBA Scores, Stats & News. | NBA.com” (på English). NBA. https://www.nba.com/. Läst 26 januari 2026. 
  8. ↑ ”The Official Home of the WNBA | Women's National Basketball Association” (på English). www.wnba.com. https://www.wnba.com/. Läst 26 januari 2026. 
  9. ↑ ”FIBA Basketball World Cup - Editions | FIBA Basketball” (på English). fiba.basketball. Arkiverad från originalet den 17 december 2025. http://web.archive.org/web/20251217221444/https://www.fiba.basketball/en/history/201-fiba-basketball-world-cup. Läst 26 januari 2026. 
  10. ↑ ”FIBA Women's Basketball World Cup - Editions | FIBA Basketball”. www.fiba.basketball. https://www.fiba.basketball/en/history/306-fiba-womens-basketball-world-cup. Läst 26 januari 2026. 
  11. ↑ ”World Basketball Day – 21 December” (på English). World YMCA. https://www.ymca.int/world-basketball-day/. Läst 26 januari 2026. 
  12. ↑ ”Baskets uppfinning” (på tyska). FeelfreeWorld. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524193331/https://www.feelfree-welt.de/de/startseite/fitness/sport_klassisch/207.php. 
  13. ↑ Biografi över Senda Berenson Abbott Arkiverad 3 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  14. ↑ ”Senda Berenson officiates at first collegiate women's basketball game” (på English). Jewish Women's Archive. https://jwa.org/thisweek/mar/22/1893/senda-berenson. Läst 26 januari 2026. 
  15. ↑ ”Korgboll”. Svensk uppslagsbok (band 16). Arkiverad från originalet den 2 april 2015. 0865_0866-0083.jpg. Läst 22 mars 2015. 
  16. ↑ ”Dr. James Naismith's Original 13 Rules of Basketball” (på English). USA Basketball. https://www.usab.com/dr-james-naismiths-original-13-rules-of-basketball. Läst 26 januari 2026. 
  17. ↑ FIBA Official Basketball Rules (2010) Arkiverad 7 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Rule 3, Section 4.2.2 Retrieved July 26, 2010
  18. ↑ NBA Official Rules (2009–2010) Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Rule 3, Section I, a. Retrieved July 26, 2010.
  19. ↑ 2009–2011 Men's & Women's Basketball Rules Arkiverad 6 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. Rule 10, Section 2, Article 6. Retrieved July 26, 2010.
  20. ↑ Struckhoff, Mary, red (2009). 2009–2010 NFHS Basketball Rules. Indianapolis, Indiana: National Federation of High Schools. sid. 59  Rule 10, Section 1, Article 6
  21. ↑ ”Basketball Positions” (på English). NBA.com: Jr. NBA. 23 september 2015. https://jr.nba.com/basketball-positions/. Läst 26 januari 2026. 
  22. ↑ Griffiths, Sian (20 september 2010). ”The Canadian who invented basketball”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-11348053. Läst 14 september 2011. 
  23. ↑ 23,0 23,1 Official FIBA Rules (pdf)
  24. ↑ ”Official NBA Rules”. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121020200307/http://www.nba.com/analysis/rules_051219.html. Läst 13 november 2012. 
  25. ↑ Official NCAA Rules (pdf)
  26. ↑ http://www.johann-sandra.com/popular.htm Informell sportstatistik
  27. ↑ Jake Flynn (4 oktober 2023). ”USA vs. international basketball: Is the gap closing or opening up?” (på español). www.basketballnews.com. https://www.basketballnews.com/stories/usa-vs-international-basketball-is-the-gap-closing-or-opening-up. Läst 26 januari 2026. 
  28. ↑ 28,0 28,1 ”Games Results - World Championship for Men | FIBA Basketball Events” (på English). www.fiba.basketball. https://www.fiba.basketball/en/history/201-fiba-basketball-world-cup/2669/games. Läst 26 januari 2026. 
  29. ↑ ”NBA MVP Award Winners | NBA.com” (på English). NBA. https://www.nba.com/news/history-mvp-award-winners. Läst 26 januari 2026. 
  30. ↑ Maddie Jones (29 juli 2019). ”1992 Men’s Basketball 'Dream Team' | U.S. Olympic & Paralympic Hall of Fame” (på English). United States Olympic & Paralympic Museum. https://usopm.org/1992-mens-basketball-team/. Läst 26 januari 2026. 
  31. ↑ ”'What did we just watch?': The bronze that broke USA Basketball” (på English). ESPN.com. 6 augusti 2024. https://www.espn.com/nba/story/_/id/27462338/what-did-just-watch-bronze-broke-usa-basketball. Läst 26 januari 2026. 
  32. ↑ 32,0 32,1 S. V. T. Sport (10 september 2023). ”Basket: Tyskland vinner historiskt VM-guld i basket”. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/basket/tyskland-vinner-historiskt-vm-guld-i-basket. Läst 26 januari 2026. 
  33. ↑ 33,0 33,1 ”FIBA World Cup winners: Complete list of champions by year” (på English). www.foxsports.com. https://www.foxsports.com/stories/nba/fiba-world-cup-winners-complete-list-of-champions-by-year. Läst 26 januari 2026. 
  34. ↑ ”Ranking 50 Greatest European Players in NBA History | Orlando Magic” (på English). www.nba.com. https://www.nba.com/magic/gallery/ranking-50-greatest-european-players-nba-history-20200807. Läst 26 januari 2026. 
  35. ↑ ”Commemorative coin” (på English). www.lb.lt. Arkiverad från originalet den 26 november 2022. http://web.archive.org/web/20221126131624/https://www.lb.lt/en/flyers/basketball-en. Läst 26 januari 2026. 
  36. ↑ ”Basketball in Lithuania, a symbol of freedom from Russia” (på English). 19 augusti 2023. https://www.lemonde.fr/en/summer-reads/article/2023/08/19/basketball-in-lithuania-a-symbol-of-freedom-from-russia_6098774_183.html. Läst 26 januari 2026. 
  37. ↑ ”Lithuania’s Passion for Basketball | Lithuania Travel” (på English). lithuania.travel. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2025. http://web.archive.org/web/20250816112846/https://lithuania.travel/en/naujiena/the-second-religion-of-lithuania-how-basketball-helped-build-nation-and-put-country-on-map. Läst 26 januari 2026. 
  38. ↑ Archambault, Fabien (2019). ”The 1972 Olympics Basketball Final between the Soviet Union and the United States” (på English). Transatlantic Cultures. ISSN 0000-0000. https://www.transatlantic-cultures.org/pt/catalog/la-finale-olympique-de-basket-ball-urss-etats-unis-1972. Läst 26 januari 2026. 
  39. ↑ Osignerad (Odat.). ”NN”. Arbetarbladet. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314102702/http://www.arbetarbladet.se/allmant/gastrikland/tekla-fran-gavle-tog-basketen-till-sverige. Läst 16 mars 2016. 
  40. ↑ ”Så kom basketboll till Sverige”. www.riksidrottsmuseet.se. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220182632/http://www.riksidrottsmuseet.se/Idrottshistoria/Kalleberattarhistoriskaogonblickochuddahandelser/SakombasketbolltillSverige. Läst 18 december 2016. 
  41. ↑ ”Svensk idrottshistoria när Bobi & Pelle draftades”. Svenska basketbollförbundet. https://www.basket.se/?post_type=news&p=4220. Läst 26 januari 2026. 
  42. ↑ ”Norrköping Dolphins”. www.dolphins.se. https://www.dolphins.se/klubbhistoria. Läst 26 januari 2026. 
  43. ↑ Dennis Ade Peter (30 oktober 2024). ”10 Greatest African Basketballers to Ever Play in the NBA | OkayAfrica” (på English). www.okayafrica.com. https://www.okayafrica.com/10-greatest-african-basketballers-to-ever-play-in-the-nba/283795. Läst 26 januari 2026. 
  44. ↑ ”Overview - FIBA AfroBasket 2025 | FIBA Basketball” (på English). www.fiba.basketball. https://www.fiba.basketball/en/events/fiba-afrobasket-2025/overview. Läst 26 januari 2026. 
  45. ↑ Andy Bailey. ”Best Latin American Players in NBA History” (på English). bleacherreport.com. https://bleacherreport.com/articles/2621359-best-latin-american-players-in-nba-history. Läst 26 januari 2026. 
  46. ↑ ”South American Championship - Editions | FIBA Basketball”. www.fiba.basketball. https://www.fiba.basketball/en/history/327-south-american-championship. Läst 26 januari 2026. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Mall:Lagsporter

Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Basket&oldid=22508”