Stockholms län
- För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
| Stockholms län | ||
| Län | ||
|
||
| Land | Sverige Sverige | |
|---|---|---|
| Landskap | Uppland, Södermanland | |
| Region | Region Stockholm | |
| Läge | ||
| Residensstad | Stockholm | |
| Area | Rankad 16:e | |
| - Totalt | 6 514 km² | |
| Folkmängd | Rankad 1:a | |
| - Totalt | 2 485 275 (2025-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 382 invånare/km² | |
| Inrättat | 1641/1714 | |
| Landshövding | Cecilia Skingsley | |
| Länskod | 01 | |
| Karta | SCB geodata | |
|
Stockholms läns läge i Sverige.
| ||
Stockholms län är ett av Sveriges län. Det är beläget i östra Svealand och har Sveriges huvudstad Stockholm som residensstad.
Stockholms län är vid riksdagsval i Sverige indelat i Stockholms kommuns valkrets och Stockholms läns valkrets. Stockholms län motsvarar i omfattning Storstockholm och det mer informella begreppet stockholmsregionen. I EU:s statistiska NUTS-indelning motsvarar Stockholms län riksområdet Stockholm.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Stockholms län ingick åren 1634–1641 i Upplands län. Under åren 1641–1654 var Stockholms och Uppsala län utbrutna för att 1649–1652 och från 1655–1714 åter vara förenade. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.
Stockholms stad ingick inte i länet utan bildade en särskild administrativ enhet, underställd Överståthållarämbetet, ÖÄ. Stockholm var dock länets residensstad, den enda belägen utanför det egna länet. Från den 1 januari 1968 förenades Stockholm med länet.
1971 överfördes Upplands-Bro kommun hit från Uppsala län, Knivsta landskommun övergick till Uppsala län, och områdena för Enhörna landskommun och Hölö landskommun överfördes hit från Södermanlands län. Samtidigt överfördes de nordligaste delarna av det gamla länet till Uppsala län, den del som utgjorde Östhammars stad och kom att bli Östhammars kommun.[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Länet utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland. Högsta naturliga berg med 111 meter över havet är Tornberget, beläget i Tornbergets naturreservat. Länet gränsar mot Södermanlands och Uppsala län. Stockholms län delar dessutom en extremt kort landgräns med Finland, på ön Märket.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2023 fanns två nationalparker i Stockholms län: Tyresta nationalpark och Ängsö nationalpark.[3] Den förstnämnda bildades 1993 och utgörs av totalt 1 962 hektar barrskog, sjöar och våtmarker. Urskogen beskrivs av Länsstyrelsen som "en av de finaste i södra Sverige" med upp till 400 År gamla träd. I skogen trivs sällsynta lavar, vedsvampar, mossor och skalbaggar.[4] Den senare, Ängsö nationalpark, är desto äldre. Den bildades 1909 och utgörs av 190 hektar skärgård, ängs- och hagmarker samt blandskog. Nationalparken utgörs av en flack ö och nås endast med båt. Området hålls sedan 1930-talet öppet genom slåtter och bete. På ängarna växer arter som Adam och Eva, grönkulla, nattviol, grönvit nattviol, tvåblad och nästrot.[5]
I länet finns också en nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken.[3] Den var världens första nationalstadspark när den invigdes 1995. Parken inkluderar gammelskog och klippor likväl som slott och museer.[6]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Länet består av 26 kommuner, vilket gör det till det län med tredje flest kommuner av länen i Sverige, efter Västra Götalands län och Skåne län.
<imagemap> Bild:Metropolitan Stockholm overview.png|thumb|upright=1.5|Kommuner i Stockholms län. Bilden är en så kallad ”Imagemap”; Håll muspekaren över en kommun för att se dess namn. Klicka för att komma till dess artikel. poly 276 0 427 0 427 288 302 255 254 262 227 221 202 225 181 198 Norrtälje kommun poly 182 198 194 216 159 269 124 265 78 236 89 218 Sigtuna kommun poly 195 216 202 225 227 221 254 262 194 294 168 288 160 269 Vallentuna kommun poly 253 262 300 255 427 288 306 308 292 336 269 305 187 321 194 294 Österåkers kommun poly 78 238 124 265 128 285 117 319 67 295 65 254 Upplands-Bro kommun poly 124 265 160 270 170 290 163 306 147 294 131 305 125 294 128 285 Upplands Väsby kommun poly 170 290 194 294 186 325 169 315 164 306 Täby kommun poly 125 295 141 322 135 336 123 340 117 335 117 319 Järfälla kommun poly 147 294 164 306 169 315 163 334 141 322 131 305 Sollentuna kommun poly 169 316 185 326 180 342 163 334 Danderyds kommun poly 187 321 243 310 259 347 185 332 Vaxholms kommun poly 243 310 269 305 291 336 306 308 427 288 427 481 363 549 284 463 288 422 249 388 235 378 240 344 259 347 Värmdö kommun poly 67 295 117 319 117 335 147 363 139 385 110 387 75 376 44 345 Ekerö kommun poly 159 332 163 334 160 351 151 343 Sundbybergs kommun poly 163 334 180 342 167 356 160 351 Solna kommun poly 184 332 227 342 202 361 180 342 Lidingö kommun poly 141 322 159 332 151 343 167 356 180 342 202 361 187 367 206 393 202 396 187 398 156 383 139 384 147 363 123 340 135 336 Stockholms kommun poly 202 361 227 342 240 344 235 378 249 388 247 399 226 388 206 393 187 367 Nacka kommun poly 79 377 110 387 126 416 109 422 78 387 79 377 Salems kommun poly 110 387 139 385 163 430 152 439 151 445 140 460 119 456 110 474 10 458 112 422 126 416 Botkyrka kommun poly 139 385 156 383 187 398 202 396 206 393 207 409 191 419 187 432 174 436 163 431 Huddinge kommun poly 206 393 226 388 247 399 249 388 266 404 251 426 237 430 219 407 207 409 Tyresö kommun poly 16 390 62 400 68 422 59 441 23 440 9 402 Nykvarns kommun poly 46 347 78 377 78 387 108 422 112 422 100 457 110 475 111 565 88 517 40 500 21 478 23 440 59 441 68 422 62 400 16 390 33 354 Södertälje kommun poly 153 442 165 455 159 466 180 496 183 525 167 558 186 580 122 580 111 565 110 475 119 456 140 460 Nynäshamns kommun poly 267 405 288 422 284 463 363 549 328 580 186 580 167 558 183 525 180 496 159 466 165 455 152 439 163 430 174 436 187 432 191 419 207 409 218 407 236 430 252 426 Haninge kommun </imagemap>
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]De tio största tätorterna sett till folkmängd:
| Nr | Tätort | Folkmängd (31 december 2020) |
|---|---|---|
| 1 | Stockholm | 1 617 407 |
| 2 | Upplands Väsby och Sollentuna | 149 701 |
| 3 | Södertälje | 76 320 |
| 4 | Tumba | 46 014 |
| 5 | Lidingö | 44 091 |
| 6 | Åkersberga | 35 747 |
| 7 | Vallentuna | 33 336 |
| 8 | Märsta | 29 815 |
| 9 | Gustavsberg | 24 341 |
| 10 | Norrtälje | 22 018 |
Residensstaden är i fet stil
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsen i Stockholms län
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för den statliga förvaltningen i länet, och har flera olika mål gällande regional utveckling. Dess chef är landshövdingen i Stockholms län. Åren 1812–1968 hade Länsstyrelsen sitt säte i Preisiska huset.
Polismyndigheten i Stockholms län
[redigera | redigera wikitext]Den tidigare polismyndigheten i Stockholms län uppgick 2014 i den rikstäckande Polismyndigheten.
Region Stockholm
[redigera | redigera wikitext]Region Stockholm ansvarar, liksom andra regioner, främst för samhällets offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Region Stockholm står också för kollektivtrafiken i länet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har region Stockholm även ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i länet och bedriver kulturell verksamhet.
Politik
[redigera | redigera wikitext]I riksdagsval är Stockholms län indelat i två valkretsar: Stockholms kommuns valkrets, som består av Stockholms kommun, och Stockholms läns valkrets, som består av övriga kommuner i Stockholms län.
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruk
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruket i länet är relativt omfattande. I början av 2000-talet upptogs cirka 14 procent av landarealen av åker- och betesmark och 43 procent av skog. Trots detta bidrog jord- och skogsbruk endast till 0,4 procent av sysselsättningen i länet.[7]
Industri
[redigera | redigera wikitext]I början av 2000-talet stod tillverkningsindustrin för nio procent av alla arbetstillfällena i länet, villet jämföras med 18 procent för riket som helhet. Omkring hälften av dessa var anställda inom verkstadsbranschen, där elektroindustrin var den viktigaste delbranschen. Bland företag inom elektroindustrin hittades till exempel Ericsson-koncernen, då länets största privata arbetsgivare och IBM Svenska AB. Andra viktiga verkstadsföretag var Siemens-Elema AB, Alfa Laval Svenska AB, AB Electrolux och Scania AB.
Andra viktiga industribranscher i länet var grafiska så som dags- och veckotidningar samt den kemiska industrin med företag som AstraZeneca-koncernen och Pharmacia AB. Bland livsmedelsindustrier kan nämnas Kraft Foods Sverige AB, Carlsberg Sverige AB och Arlamejerierna.[7]
Tjänster och turism
[redigera | redigera wikitext]Det som framförallt särskiljer länets näringsliv från övriga län är tjänstesektorns betydelse. I början av 2000-talet var 85 procent av samtliga företag tjänsteproducerande, vilket kan jämföras med 66 procent för riket. Dess andel av arbetstillfällena var dock något lägre. År 2001 uppgick tjänstesektorns andel av antalet sysselsatta till 83 procent mot 68 procent för riket.[7]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transport
[redigera | redigera wikitext]Vägtrafiken i Storstockholm är Sveriges mest omfattande och Essingeleden är den mest belastade infartsleden med i genomsnitt 160 000 fordon/dygn (2007). År 2007 införde Stockholms kommun, som första stad i Sverige, en permanent trängselskatt i innerstaden.
För kollektivtrafiken inom Stockholms län ansvarar Region Stockholm. Den landbaserade trafiken marknadsförs under namnet SL och den sjögående trafiken, som marknadsförs under namnet Waxholmsbolaget. Trafiken utförs av entreprenörer.
Den landbaserade kollektivtrafiken består dels av busstrafik och dels av spårtrafik i form av pendeltåg. Förutom regionens trafik finns fjärr- och regionaltåg, framför allt i SJ:s regi, men även till exempel Arlanda Express och enstaka privata busslinjer.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms län är Sveriges mest folkrika, med drygt 20 procent av befolkningen, och det mest folktäta (369 invånare/km²). Den 30 september 2025 hade länet 2 485 275 invånare. Mer än hälften av länets invånare räknas av SCB som öbor.[8]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Folkmängden nedan avser Stockholms län inklusive Stockholms kommun från 1800 till 2020 med 10-årsintervaller.
| Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 1800–2024[9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1800 | 171 797 | |||
| 1810 | 162 162 | |||
| 1820 | 173 272 | |||
| 1830 | 184 711 | |||
| 1840 | 194 440 | |||
| 1850 | 207 713 | |||
| 1860 | 234 128 | |||
| 1870 | 267 260 | |||
| 1880 | 315 796 | |||
| 1890 | 399 169 | |||
| 1900 | 473 476 | |||
| 1910 | 571 504 | |||
| 1920 | 662 634 | |||
| 1930 | 767 292 | |||
| 1940 | 878 163 | |||
| 1950 | 1 101 017 | |||
| 1960 | 1 271 014 | |||
| 1970 | 1 477 234 | |||
| 1980 | 1 528 200 | |||
| 1990 | 1 641 669 | |||
| 2000 | 1 823 210 | |||
| 2010 | 2 054 343 | |||
| 2020 | 2 391 990 | |||
| 2024 | 2 473 307 | |||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]År 2023 fanns tre världsarv i Stockholms län:[12]
Drottningholms slottsområde upptogs som världsarv 1991. De främsta orsakerna till att det upptogs var byggnaderna Kina slott och Drottningholmsteatern.[13] Staden Birka anlades på Björkö under 700-talet. Den kom att bli en viktig handelsplats och internationell hamn. Hovgården låg på Adelsö och var kungens boplats. De båda upptogs på Unescos världsarvslista 1993.[14] Året därpå tillkom Skogskyrkogården på världsarvslistan. Motiveringen löd: "Skogskyrkogården är ett framstående exempel på hur arkitektur och ett formgivet kulturlandskap från vårt århundrade sammansmälts till en kyrkogård. Denna skapelse har haft stort inflytande på utformningen av kyrkogårdar i hela världen.”[15]
Länsvapen
[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: "Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld."
Det nuvarande länsvapnet, innehållande element från Stockholms, Södermanlands och Upplands vapen, skapades i samband med att det nuvarande länet bildades genom sammanläggning av det tidigare Stockholms län med Stockholms överståthållareskap år 1968. Det tidigare länsvapnet från 1947 var en kombination av Södermanlands och Upplands vapen medan Överståthållarämbetet förde en variant av Stockholms stadsvapen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2025”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2025. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2025/. Läst 12 november 2025.
- ↑ Focus, Almqvist & Wiksells förlag (1970)
- ↑ 3,0 3,1 ”Nationalparker”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=&reserveTypes=Nationalpark&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=asc. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Tyresta nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/tyresta-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Ängsö nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/angso-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Kungliga nationalstadsparken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/kungliga-nationalstadsparken.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 17 september 2023.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 ”Stockholms län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholms-l%C3%A4n. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”SCB”. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213061029/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/Behallare-for-Press/379639/. Läst 29 december 2014.
- ↑ ”Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005”. http://www.usk.stockholm.se/arsbok/b049.htm.
- ↑ ”Folkmängden länsvis. Vart femte år 1805-2005[död länk] SCB”]. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=Folkmangd&deltabell=L&deltabellnamn=Folkm%E4ngden+l%E4nsvis%2E+Vart+femte+%E5r&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&preskat=O&innehall=Folkmangd&starttid=1805&stopptid=2005&Prodid=BE0101&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1.
- ↑ ”Folkmängden per månad efter region, ålder och kön. År 2000M01 - 2021M11”. scb.se. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkManad/. Läst 10 februari 2022.
- ↑ ”Om länet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-oss/om-lansstyrelsen-stockholm/om-lanet.html. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Drottningholms slottsområde”. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/drottningholm/. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Birka och Hovgården”. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/birka-och-hovgarden/. Läst 17 september 2023.
- ↑ ”Skogskyrkogården”. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/skogskyrkogarden/. Läst 17 september 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||
| |||||||||||
