Vaxholms kommun
| Vaxholms kommun Vaxholms stad Kommun | |
| Läge | |
|---|---|
| Domkretstillhörighet | |
| Koder och länkar | |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Vaxholms kommun (även kallad Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.
Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland. Den omfattar omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, men kommunen har också en lång tradition av turistnäringen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen på 2010-talet styrdes kommunen inledningsvis av Alliansen, efter valet 2018 tog en mittenkoalition över. Efter valet 2022 styrs Vaxholm av ett samlingsstyre bestående av M, S, V, KD och L.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).
Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.
Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Vaxholms kommunkod fortsatte att gälla för den sammanslagna kommunen.[1] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.[2]
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.[3]
Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[4]
Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.
Ett relativt kargt skärgårdslandskap utgör östra delen av Vaxholm. Berggrunden domineras av gnejs och dess strukturer återspeglas i öarnas och fjärdarnas form. Bergarten pegmatit förekommer vid Ytterby på Resarö, där man fram till 1933 bröt mineralen fältspat och kvarts. Halvön Bogesundslandet med stora orörda bestånd av ädellövskog upptar västra delen av kommunen, exempel på sådana områden finns vid Bogesunds slottspark och Frösvik. Gammal hällmarkstallskog finns vid skogssjön Dammstakärret.[6]
Till några av de större öarna hör Vaxön, som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Stegesund, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen, där Vaxholms fästning ligger.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2022 fanns två naturreservat i Vaxholms kommun. Det kommunala reservatet Kullö naturreservat bildades 2004 i samarbete med Kullö reservatsförening. Syftet är att "tillgodose behovet av områden för närrekreation", att "besökare ska kunna ta del av områdets olika skiftande karaktärer" samt att "bevara de värdefulla livsmiljöerna som det gamla kulturlandskapet har gett upphov till". Det statliga reservatet Bogesundslandet bildades 2015 i syfte att "bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området".[7]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling
Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.[8]
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Det finns fem tätorter i Vaxholms kommun. Befolkning räknad vid årskiftet till 2024.[9]
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen, som fick förnyat förtroende efter valet 2014.[10]
Under mandatperioden 2018–2022 styrde en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.[11] Sedan valet 2022 styrs Vaxholm av ett majoritetsstyre bestående av Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.[12]
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026[13] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Hanna Backström |
| Förste vice ordförande | KD | Kjetil Rindal |
| Andre vice ordförande | WP | Fredrik Ardefors |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
[redigera | redigera wikitext]| Namn och parti | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| M | Ann Losman-Flood | 1994 | 2002 |
| M | Karin Enström | 2002 | 2006 |
| M | Hans W. Berglund | 2006 | 2010 |
| M | Karin Enström | 2010 | 2012 |
| M | Per Mosseby | 2012 | 2012 |
| C | Lena Hallberg | 2013 | 2014 |
| M | Karin Enström | 2014 | 2022 |
| M | Hanna Backström | 2022 | |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found.
Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/01' not found.
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2023–2026[14] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Kristina Runhem |
| Förste vice ordförande | V | Sara Strandberg |
| Andre vice ordförande | WP | Anna-Lena Nordén |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
[redigera | redigera wikitext]| Namn och parti | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| M | Hans Håkansson | 1994 | 2002 |
| M | Mikael Freimuth | 2002 | 2006 |
| M | Bengt Hansson | 2007 | 2009 |
| M | Per Mosseby | 2009 | 2012 |
| M | Lars Lindgren | 2012 | 2018 |
| C | Malin Forsbrand | 2019 | 2022 |
| M | Tina Runhem | 2023 | |
Övriga nämnder
[redigera | redigera wikitext]| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Krisledningsnämnd | M | Kristina Runhem | V | Sara Strandberg | ||
| Nämnden för barn och utbildning | M | Peter Lindqvist | S | Eva Ekberg | WP | Daga Bäfverfeldt |
| Nämnden för teknik, fritid och kultur | S | Bengt Sandell | L | Anders Örnevall | MP | Gundula Kolb |
| Socialnämnden | L | Michael Baumgarten | M | Gunnel Allard | SD | Klas Beskow |
| Stadsbyggnadsnämnden | S | Anders Garstål | V | Gunilla Lauthers | WP | Michael Andram |
| Valnämnden | M | Anne Losman Flood | WP | Michael Bohman | ||
Källa:[15]
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, primärt genom kommunen. Tillverkningsindustrin stod för omkring fyra procent. Turistnäringen har varit viktig för näringslivet sedan kommunen fick dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm på 1850-talet. Utpendlingen till andra kommuner inom Storstockholms arbetsmarknad är stor, framförallt till Stockholms kommun. Enmans- och fåmansföretag utgjorde majoriteten av Vaxholms företag.[6]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274. Sedan 1926 har huvudön Vaxön broförbindelse med fastlandet likväl som reguljära färjeförbindelser med bland annat centrala Stockholm.[6]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Statistik
[redigera | redigera wikitext]| Vaxholms kommun | |
| Beaches D8E 2564 (20384220978).jpg Vaxholm (2015). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 5 561 st (48,87 %) |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 4 372 st (38,42 %) |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 1 019 st (8,95 %) |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 428 st (3,76 %) |
| Könsfördelning | |
| Män | 5 638 st (49,54 %) |
| Kvinnor | 5 742 st (50,46 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 2 442 st (21,46 %) |
| 15–24 år | 1 266 st (11,12 %) |
| 25–54 år | 4 232 st (37,19 %) |
| 55–64 år | 1 255 st (11,03 %) |
| 65+ år | 2 185 st (19,20 %) |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [16] | |
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2020[16] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 4 786 | |||
| 1975 | 4 874 | |||
| 1980 | 4 851 | |||
| 1985 | 6 325 | |||
| 1990 | 6 779 | |||
| 1995 | 8 215 | |||
| 2000 | 9 286 | |||
| 2005 | 10 123 | |||
| 2010 | 10 965 | |||
| 2015 | 11 380 | |||
| 2020 | 11 886 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 669, eller 13,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 023 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).[17]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
[redigera | redigera wikitext]Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vaxholms kommun.[18]
| Födelseland 31 december 2021[18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 | Sverige Sverige | 39 473 | 81,96 % | 80,00 % |
| 2 | Finland Finland | 174 | 1,45 % | 1,31 % |
| 3 | Storbritannien Storbritannien | 73 | 0,61 % | 0,31 % |
| 4 | Polen Polen | 61 | 0,51 % | 0,91 % |
| 5 | USA USA | 59 | 0,49 % | 0,23 % |
| 6 | Tyskland Tyskland | 52 | 0,43 % | 0,51 % |
| 7 | Norge Norge | 51 | 0,43 % | 0,39 % |
| 8 | Eritrea Eritrea | 41 | 0,34 % | 0,46 % |
| 8 | Iran Iran | 41 | 0,34 % | 0,80 % |
| 10 | Thailand Thailand | 34 | 0,28 % | 0,43 % |
.svg){kind=link}
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]I kommunen finns ett flertal viktiga kulturmiljöer och byggnader, därför har en stor del av kommunen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. År 2022 fanns fyra statliga byggnadsminnen – Vaxholms kastell, Rindö redutt, Oskar Fredriksborgs fästning och Bogesunds slott inklusive slottspark och trädgård. Det fanns också fyra enskilda byggnadsminnen – Villa Akleja, Villa Ottarsberg, Edholma kvarn och Löwenströmska trädgården.[19]
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.
Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ SCB:Kommunändringar efter 1974
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ ”Stad, benämningen”. skr.se. https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/stadbenamningen.2050.html. Läst 18 juli 2025.
- ↑ 6,0 6,1 6,2 ”Vaxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vaxholm. Läst 8 augusti 2022.
- ↑ ”Naturreservat”. www.vaxholm.se. https://www.vaxholm.se/uppleva--gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat. Läst 8 augusti 2022.
- ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ ”Tätorter och småorter”. Statistikmyndigheten SCB. 4 juni 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/bebyggelseomraden/tatorter-och-smaorter/. Läst 27 juli 2025.
- ↑ Baumgarten, Michael; Vaxholm, F. P. (17 september 2014). ”Finns det demokratiska beslut?”. Vaxholm - den bästa platsen att leva i.. https://hejavaxholm.wordpress.com/2014/09/17/finns-det-demokratiska-beslut/. Läst 8 augusti 2022.
- ↑ ”Vaxholms nya styre är klart”. Tidningen Skärgården. 11 januari 2019. https://www.skargarden.se/vaxholms-nya-styre-ar-klart/. Läst 8 augusti 2022.
- ↑ Kirvesmäki, Jimmy (5 december 2022). ”Klart med nytt styre i Vaxholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klart-med-nytt-styre-i-waxholm. Läst 13 januari 2025.
- ↑ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/c973f4e6-65ff-44ef-9dbf-9c25e10102c2. Läst 13 januari 2025.
- ↑ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/e72d7961-4512-4729-80c1-688c41957530. Läst 13 januari 2025.
- ↑ ”Nämnder och utskott - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisationstyp/458332c4-6515-4a56-a28b-bdd7948dfdbe. Läst 4 mars 2025.
- ↑ 16,0 16,1 ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016.
- ↑ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ↑ 18,0 18,1 ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.
- ↑ ”Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer”. www.vaxholm.se. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220808143721/https://www.vaxholm.se/bygga-bo--miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer. Läst 8 augusti 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Vaxholms kommun
- Turistinformation Vaxholm
- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms kommun.
| |||||||||||
