Hoppa till innehållet

Svea hovrätt

Lägg till länkar
Från Plutten

Mall:Domstol Sverige

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol

Svea hovrätt är en svensk allmän domstol med säte i Stockholm. Domstolen är hovrätt och därmed andra instans för överklagade mål från tingsrätter i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län.[1] Vid domstolen finns även två särskilda domstolar: mark- och miljööverdomstolen [2] och patent- och marknadsöverdomstolen[3].

Totalt består domstolen av åtta dömande avdelningar och en administrativ enhet, vilket gör Svea hovrätt till den största av de sex hovrätterna i Sverige. Svea hovrätt är också störst i bemärkelsen att vara den hovrätt med flest antal tingsrätter i domkretsen.[4]

Svea hovrätt inrättades 1614 som landets första hovrätt och var då den högsta rättsliga instansen under konungen och riksrådet, fram till inrättandet av Högsta domstolen 1789.[5] Den är således Sveriges äldsta existerande överrätt.[källa behövs] Idag finns hovrättens verksamhet i huvudsak i fem äldre byggnader på Riddarholmen i Stockholm: Wrangelska palatset, Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset, Schering Rosenhanes palats och Gamla auktionsverket.[6] I nära anslutning till domstolens lokaler finns även Justitiekanslern, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Kammarrätten i Stockholm.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolf lade till 1614 års riksdag fram ett förslag om att inrätta en "konungslig Hofrätt och öfversta dom" i Stockholm, som skulle äga makt att döma konungens dom, både i konungens närvaro som frånvaro.[7] Den fick namnet Supremi in Regno Sveciæ Iudicii eller Högsta domstolen i Konungariket Sverige.[8]

Något överklagande av domarna skulle inte få äga rum. Den rättegångsordinantian som utfärdades samma år bestämde i enlighet med detta förslag och domstolen fick namnet Svea hovrätt. Däremot skedde inget tydligt fastslagande av att ingen överprövning av hovrättens dom skulle kunna ske. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen fanns regler som tvärtom innebar att konungen behöll sin domsrätt och kunde överpröva hovrättens domar. Denna domsrätt utövades till en början i riksrådet, sedan av riksrådet (Justitierevisionen) och från 1789 av Högsta domstolen, som inrättades detta år.

Förändringar i domkretsen

[redigera | redigera wikitext]

Vid skapandet av Svea hovrätt omfattade domkretsen hela Sverige, men efter hand har delar av domkretsen överförts till nya hovrätter. År 1623 inrättades Åbo hovrätt som hovrätt för Finland.[7] År 1634 inrättades Göta hovrätt i Jönköping som hovrätt för Götaland och till 1816 Värmland. År 1936 inrättades Hovrätten för Övre Norrland i Umeå och 1948 inrättades Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.

Den 1 juli 1976 överfördes Gävle och Sandvikens tingsrätter från Svea hovrätts domkrets till Hovrätten för Nedre Norrlands domkrets. Den 1 juli 1992 överfördes hela Örebro län från Svea hovrätts domkrets till Göta hovrätts domkrets.

Hovrättspresidenter

[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit hovrättspresident i Svea hovrätt sedan domstolen inrättades 1614.[9] Presidenten i Svea hovrätt var enligt rangrullan innehavare av Sveriges främsta juridiska ämbete.[vilken period avses?]

1600-talet

[redigera | redigera wikitext]

1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”1 § förordningen (1992:128) om hovrätternas domkretsar”. Sveriges riksdag. 19 mars 1992. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1992128-om-hovratternas-domkretsar_sfs-1992-128. Läst 8 april 2021. 
  2. ↑ ”Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar”. Sveriges riksdag. 1 juli 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010921-om-mark--och-miljodomstolar_sfs-2010-921. Läst 8 april 2021. 
  3. ↑ ”2 § 1 kap lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar”. Sveriges riksdag. 10 mars 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016188-om-patent--och-marknadsdomstolar_sfs-2016-188. Läst 8 april 2021. 
  4. ↑ ”Vår verksamhet”. Domstolsverket. Arkiverad från originalet den 1 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210301171345/https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/var-verksamhet/. Läst 8 april 2021. 
  5. ↑ ”Historia och byggnad”. Domstolsverket. https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/om-hogsta-domstolen/om-oss/historia-och-byggnad/. Läst 8 april 2021. 
  6. ↑ ”Historia”. Domstolsverket. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515210550/https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/historia/. Läst 8 april 2021. 
  7. ↑ 7,0 7,1 Hofrätt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  8. ↑ domstol.se
  9. ↑ Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 i Projekt Runeberg

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Korpiola, Mia (red.): The Svea Court of Appeal on the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives. (Rättshistoriska studier, 26.) Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014. ISSN 0534-2724. ISBN 978-91-86645-08-3

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Ingen URL hittades. Vänligen ange en URL här eller lägg till en till Wikidata.

Mall:Sveriges hovrätter

Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Svea_hovrätt&oldid=17470”