Hoppa till innehållet

Magnus Becchius Palmcrantz

Från Plutten
Ogiltigt id
Redigera Wikidata

Magnus Becchius Palmcrantz, ursprungligen Bechius, född 31 oktober 1653Öland, död 19 januari 1703 i Stockholm, var en svensk jurist.

Magnus Becchius kom efter uppväxten på Öland till Uppsala och blev student där 1671. Efter juridiska studier auskulterade han i Svea hovrätt 1683 men var även informator för drottning Ulrika Eleonoras pager. Senare tillträdde han som bisittare i borgrätten, hovauditör, assessor i borgrätten och till sist sekreterare i lagkommissionen 1691. Han blev med tiden en mycket skicklig jurist; han adlades 20 mars 1692 under namnet Palmcrantz.[1]

Magnus Becchius Palmcrantz dog vid 50 års ålder i Stockholm 1703 och begravdes i den Strömskiöldska graven i Klara Kyrka, där hans vapensköld med påskrift uppsattes. Detta begravningsvapen förstördes vid branden 1723, enligt J. Nordberg i boken Sancta Clarae Minne, Stockholm 1727. Lyckligtvis återger han inskrifterna, som med ursprunglig stavning lyder:

Kongl. Maj:ts tro tienare och sechreterare wid den Kongl. Lag. Commission och Auditör wid Kongl. Hofwet, den wälborne herren Herr Magnus Palmcrantz. Född på Öland 1653 den 31 okt och död i Stockholm den 19 januari 1703.

Av bevarade handlingar framgår att änkefru Helena Catharina Palmcrantz ännu i många år bebodde Krägga på Mälarens norra sida. Det är inte känt om också hennes make bodde där under sin livstid.

Palmcrantz var gift med Helena Catharina Pontin (död 1719), dotter till bankokommissarien Johan Pontin och Catharina Strömsköld. De fick tillsammans barnen Magnus Johan Palmcrantz (1693–1696), Gustaf Palmcrantz (född 1694), Carl Palmcrantz (född 1695), ryttmästaren Johan Palmcrantz (1696–1759) vid Livregementet till häst, Axel Palmcrantz (född 1697), Catharina Magdalena Palmcrantz (1698–1699), Adolf Magnus Palmcrantz (född 1700) och Catharina Elisabet Palmcrantz (1700–1741) som var gift med löjtnanten Carl Adam De la Chapelle.[2]

  1. Jan Eric Almquist (28 februari 1926). ”Tidelagsbrottet”. Svensk jruisttidning. https://svjt.se/svjt/1926/231. Läst 30 november 2022. 
  2. Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 625-626. Libris 10076756. https://runeberg.org/elgenst/5/0641.html