Kikärt
| Kikärt | |
| Fil:Chickpea.jpg | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Kikärtor Cicer |
| Art | Kikärt C. arietinum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cicer arietinum | |
| Auktor | Linné |
Kikärt (Cicer arietinum), kallas även för garbanzoböna eller garbanzoärt[1], liknar gul ärta, men har en skrynklig yta. Kikärter härstammar från sydvästra Asien[1] men importeras i dag huvudsakligen till Sverige från Turkiet. De är rika på proteiner, mineraler och kostfiber och har en nötliknande smak. De mosar sig inte vid kokning utan ska kokas väl. Kikärter används i grytor, sallader, soppor, pastejer, hummus och falafel.
Till skillnad från andra ärtväxter bidrar kikärt inte till att liva upp jorden, utan uttömmer den i stället så att andra växter, även ogräs, får svårt att växa. Denna allelopatiska effekt observerades av Theofrastos redan 300 f.Kr.[2]
Tillagning
[redigera | redigera wikitext]Torkade kikärter blötlägges i rikligt med vatten ca 8–12 timmar. Blötläggningsvattnet hälls sedan bort och kikärterna kokas i nytt vatten i ca en timme. Ett annat sätt är att koka upp kikärterna, låta stå i 3 timmar och sedan koka dem klart.
Kikärter säljs även konserverade och färdigkokta.
1 dl torkade kikärter = 80 g ger ca 3 dl kokta.
Näringsinnehåll per 100 g
[redigera | redigera wikitext]| Energi | 1394 kJ (333 kcal) |
| Protein | 21 g |
| Kolhydrater | 51 g |
| Kostfiber | 10 g |
| Fett | 5 g |
| Järn | 7 mg |
| Kalium | 800 mg |
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Vita och gröna kikärter.
-
Kikärta som börjat gro.
-
Maträtt från Kastilien-La Mancha – kikärter och stuvning med Silene vulgaris (potaje de garbanzos y collejas).
-
Chakhchoukha i Algeriska köket; nylagad Marqa före blandning med Rougag.
-
Chana masala, Indien.
-
Cicer arietinum noir - Museum specimen
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 ”kikärt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kik%C3%A4rt. Läst 18 maj 2018.
- ↑ Zetterlund, Irene Ingvor. ”Allelopati i skogen”. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://www.webcitation.org/5ugiIV16h?url=http://www.aboutplants.qtax.se/allelopati.html.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kikärt.
- Recept för kikärter
- Baljväxtakademin
