Hoppa till innehållet

Föreningsfrihet

Från Plutten

Föreningsfrihet

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfrihet är en grundläggande fri- och rättighet som innebär rätten att bilda, tillhöra och verka inom föreningar och organisationer för gemensamma ändamål, utan otillbörliga ingripanden från staten. I Sverige är föreningsfriheten grundlagsfäst och utgör en central del av Demokrati (Sverige), Yttrandefrihet (Sverige) och Rättsstat.

Konstitutionell grund

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfriheten skyddas i Sverige främst genom:

I Regeringsformen räknas föreningsfriheten till de grundläggande fri- och rättigheterna.

Föreningsfrihet innebär rätten att:

  • bilda föreningar och organisationer,
  • gå med i och lämna föreningar,
  • delta i föreningars verksamhet,
  • verka för gemensamma intressen.

Friheten omfattar politiska, fackliga, religiösa, kulturella och ideella sammanslutningar.

Positiv och negativ föreningsfrihet

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfriheten har två sidor:

  • Positiv föreningsfrihet – rätten att bilda och delta i föreningar.
  • Negativ föreningsfrihet – rätten att avstå från medlemskap.

Ingen får tvingas att tillhöra en förening eller organisation.

Föreningsfrihet och staten

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige gäller att:

  • staten ska vara neutral i förhållande till föreningar,
  • myndigheter inte får styra föreningars interna verksamhet,
  • föreningar får verka fritt inom lagens ramar.

Offentliga bidrag och stöd ska fördelas enligt objektiva och likabehandlande principer.

Begränsningar

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfriheten är stark men inte absolut. Begränsningar får endast ske:

  • genom lag,
  • för legitima ändamål,
  • om de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle,
  • på ett proportionerligt sätt.

Begränsningar kan avse exempelvis:

  • verksamhet som hotar demokrati eller säkerhet,
  • brottslig verksamhet,
  • skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Föreningsfrihet och demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfriheten är central för demokratin genom att:

  • möjliggöra politiskt deltagande,
  • stärka civilsamhället,
  • ge röst åt minoriteter och intressegrupper,
  • underlätta opinionsbildning och samhällsengagemang.

Politiska partier, fackföreningar och ideella organisationer är grundläggande för ett levande folkstyre.

Föreningsfrihet och arbetslivet

[redigera | redigera wikitext]

Inom arbetslivet innebär föreningsfriheten bland annat:

  • rätt att gå med i fackförening,
  • rätt att bilda arbetsgivarorganisationer,
  • skydd mot repressalier på grund av fackligt engagemang.

Dessa rättigheter kompletteras av arbetsrättslig lagstiftning.

Internationellt skydd

[redigera | redigera wikitext]

Föreningsfriheten skyddas även genom:

Internationell praxis påverkar svensk rättstillämpning.

Föreningsfriheten är grundläggande för:

  • individens självbestämmande,
  • ett starkt civilsamhälle,
  • demokratisk pluralism,
  • skydd av minoriteter,
  • rättsstatens legitimitet.