Föreningsfrihet

Föreningsfrihet är en grundläggande fri- och rättighet som innebär rätten att bilda, tillhöra och verka inom föreningar och organisationer för gemensamma ändamål, utan otillbörliga ingripanden från staten. I Sverige är föreningsfriheten grundlagsfäst och utgör en central del av Demokrati (Sverige), Yttrandefrihet (Sverige) och Rättsstat.

Konstitutionell grund

Föreningsfriheten skyddas i Sverige främst genom:

Regeringsformen,
internationella åtaganden såsom Europakonventionen.

I Regeringsformen räknas föreningsfriheten till de grundläggande fri- och rättigheterna.

Innebörd

Föreningsfrihet innebär rätten att:

bilda föreningar och organisationer,
gå med i och lämna föreningar,
delta i föreningars verksamhet,
verka för gemensamma intressen.

Friheten omfattar politiska, fackliga, religiösa, kulturella och ideella sammanslutningar.

Positiv och negativ föreningsfrihet

Föreningsfriheten har två sidor:

Positiv föreningsfrihet – rätten att bilda och delta i föreningar.
Negativ föreningsfrihet – rätten att avstå från medlemskap.

Ingen får tvingas att tillhöra en förening eller organisation.

Föreningsfrihet och staten

I Sverige gäller att:

staten ska vara neutral i förhållande till föreningar,
myndigheter inte får styra föreningars interna verksamhet,
föreningar får verka fritt inom lagens ramar.

Offentliga bidrag och stöd ska fördelas enligt objektiva och likabehandlande principer.

Begränsningar

Föreningsfriheten är stark men inte absolut. Begränsningar får endast ske:

genom lag,
för legitima ändamål,
om de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle,
på ett proportionerligt sätt.

Begränsningar kan avse exempelvis:

verksamhet som hotar demokrati eller säkerhet,
brottslig verksamhet,
skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Föreningsfrihet och demokrati

Föreningsfriheten är central för demokratin genom att:

möjliggöra politiskt deltagande,
stärka civilsamhället,
ge röst åt minoriteter och intressegrupper,
underlätta opinionsbildning och samhällsengagemang.

Politiska partier, fackföreningar och ideella organisationer är grundläggande för ett levande folkstyre.

Föreningsfrihet och arbetslivet

Inom arbetslivet innebär föreningsfriheten bland annat:

rätt att gå med i fackförening,
rätt att bilda arbetsgivarorganisationer,
skydd mot repressalier på grund av fackligt engagemang.

Dessa rättigheter kompletteras av arbetsrättslig lagstiftning.

Internationellt skydd

Föreningsfriheten skyddas även genom:

Internationell praxis påverkar svensk rättstillämpning.

Betydelse

Föreningsfriheten är grundläggande för:

individens självbestämmande,
ett starkt civilsamhälle,
demokratisk pluralism,
skydd av minoriteter,
rättsstatens legitimitet.

Se även