Björketorpsstenen
| Björketorpsstenen | |
| Runristning (runsten) | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge |
| Kommun | Ronneby |
| Socken | Listerby |
| Plats | Björketorp |
| Koordinater | 56°12′08″N 15°22′50″Ö / 56.202291°N 15.380677°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fast fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Listerby 381 |
| Tillkomsttid | U, 600-talet e.Kr. |
| Signum | DR 360 |
| Runristare | n/a (se artikel) |
| Stil | RAK |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Björketorpsstenen, DR 360, är en runsten som står omkring sju kilometer öster om Ronneby i Blekinge. Den bildar tillsammans med två andra höga stenar ett forntidsmonument invid ett gravfält från den yngre järnåldern. Björketorpsstenens runristning är daterad till 600–700-talen e.Kr.
Monumentet ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljövården med många fornlämningsmiljöer från både förhistorisk och historisk tid. Landskapet kring har många spår av bosättningar, från stenåldern och framåt. I monumentets närområde ligger Kasakulle med gravar och stenmonument från järnåldern, det vikingatida Hjortsberga gravfält, och byn Västra vång. Vid Johannishus gods finns skeppssättningar och domarringar.
Stenarna
[redigera | redigera wikitext]Stenarna består av granit med insprängda kvartspartier. Runstenen är fyra meter hög och är därmed en av nuvarande Sveriges högsta runstenar. De högsta är Levene, Västergötland som är 4,6 meter hög och Lundagårdsstenen på Universitetsbiblioteket i Lund som är cirka 4 meter hög. Till skillnad från yngre runstenar har den en text med en förbannelse.
Ristningen
[redigera | redigera wikitext]
Stenen är ristad med den äldre 24-typiga futharken, som användes under tiden 150–800 e.Kr. Under denna tid verkar man i Skandinavien ha talat ett enhetligt språk som benämns urnordiska. De sena urnordiska inskrifterna från Istaby, Björketorp och Stentoften ger intryck av en begynnande regional upplösning av ett tidigare åtminstone skenbart fast språk, liksom av ett traditionsbundet, enhetligt skriftsystem.
§A markerar fram och §B baksidan.[1] Mall:Runskriftsöversättning
En annan version med texten läst från vänster till höger med början längst ner blir
| rad I | hAidR runo ronu |
| rad II | fAlAhAk hAiderA g |
| rad III | inArunAR ArAgeu |
| rad IV | hAerAmAlAusR |
| rad V | utiAR welAdAude |
| rad VI | sAR þAt bArutR |
På norra sidan:
-
uþArAbA sbA
I Wolfgang Krauses tolkning 1966: "Der Glanzrunen Reihe (d.h., der von den Himmelsmächten stammenden) barg ich hier, Zauberrunen. Durch Argheit rastlos, draußen (= in der Fremde) ist eines tückischen Todes, wer dies zerstört."[2]
Ristaren förutspår att minnesmärkets eventuella förstörare ska drabbas av förbannelsen. "Arghet", fornnordiska ergi, betyder 'omanlighet, feghet'.[3]
Runologen Thorgunn Snædal menar att Björketorpsstenarna i Blekinge står på en gammal kultplats från 600-talet till Odens ära.[4]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
De tre stenarna i Björketorp (två utan runor)
-
Runorna på stenen
-
Runorna på baksidan av stenen
-
Domarringen intill Björketorpsstenen
_5495.jpg){kind=link}
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Otto von Friesen: Lister- och Listerbystenarna i Blekinge, Uppsala 1916.
- Otto von Friesen: Runorna i Sverige, Uppsala, 1928.
- L. Jacobsen: Forbandelsesformularer i Nordiska Runeindskrifter, Stockholm 1935.
- Jacobsen och Moltke: Danmarks Runeindskrifter, Köpenhamn 1942.
- Sven B.F. Jansson: Runinskrifter i Sverige, Uppsala 1963.
- W. Krause: Die Runeinschriften in älteren Futhark 1966.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Björketorp”. Riksantikvarieämbetet (RAÄ). raa.se. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617074931/https://www.raa.se/app/uploads/2014/11/03.Runstenen-Bj%C3%B6rketorp.pdf. Läst 20 januari 2025.
- ↑ Wolfgang Krause (1993). Runen. Berlin / New York: Verlag Walter de Gruyter. sid. 53. ISBN 3-11-014042-X. https://books.google.se/books?redir_esc=y&hl=sv&id=JTrKWGMdfEsC&q=Bj%C3%B6rketorp#v=snippet&q=Bj%C3%B6rketorp&f=false
- ↑ Liliequist, Jonas. Talet om den hotade maskuliniteten i ett historiskt perspektiv - Från niding till sprätt. En studie i det svenska omanlighetsbegreppets historia från vikingatid till sent 1700-tal. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623024456/http://aarhus2001.hum.au.dk/rundborde/rundbord5paper2.html. Läst 15 januari 2025.
- ↑ Lars Lönnroth (3 juli 1997). ”Yngre runforskare tänker i nya banor”. Svenska Dagbladet.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "rtdb", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Riksantikvarieämbetet. Runstenar i Sverige: Björketorp