1933
1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 1 januari – Svenske kuplettsångaren och revyartisten Ernst Rolf begravs, och gatorna i Stockholm kantas av över 60 000 personer [1]
- 3 januari
- 10 januari – Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn [3]
- 11 januari – Sveriges finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna [4]
- 18 januari – Finlands Friidrottsförbund ställer in årets planerade friidrottslandskamp mellan Finland och Sverige på grund av dålig stämning mellan finländska och svenska friidrottare både på och utanför tävlingsbanorna de senaste åren.[5]
- 28 januari – Kurt von Schleicher avgår som Tysklands rikskansler [6].
- 30 januari
- Tysklands president Paul von Hindenburg utnämner efter månadslångt politiskt intrigspel Adolf Hitler till tysk rikskansler [5] efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister.
- 10 miljoner tyskar går arbetslösa [7].
- 31 januari – 15 miljoner går arbetslösa i USA [7].
- Januari – Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 1 februari – Tysklands riksdag upplöses, och nyval utlyses till 5 mars.[7]
- 2 februari – Systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans, mördar sin arbetsgivares fru och dotter.
- 7 februari – Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler [1] den 3 februari.
- 22 februari – I USA förbättrar racerföraren Malcolm Campbell [5] sitt hastighetsrekord för bilar till 438,470 kilometer i timmen.[5]
- 24 februari – Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen. De vill bland annat ha mer liberala abortlagar och ökad sexualundervisning i skolan.[4][1]
- 27 februari – Riksdagshuset i Berlin eldhärjas av oklara orsaker, vilket nazisterna använder för att inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna.[5] Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet.[3]
Mars
[redigera | redigera wikitext]
- 3 mars – 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Japan [8] Styrkan uppmäts till 8,4.
- 4 mars
- USA:s president Franklin D. Roosevelt presenterar vid sin ämbetsinstallation, sitt program nya given för att bekämpa arbetslösheten [5].
- Texasdemokraten John Nance Garner blir USA:s nye vicepresident efter Kansasrepublikanen Charles Curtis.
- 5 mars
- NSDAP får 43,9 % av de avgivna rösterna vid riksdagsval i Tyskland.[7]
- Den spanske dramatikern Federico García Lorca's Blodsbröllop publiceras för första gången.[3]
- 20 mars – Det första koncentrationslägret för politiska fångar i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München.[5]
- 21 mars – Adolf Hitler och rikspresident Paul von Hindenburg närvarar vid den tyska riksdagens öppningsceremoni, den så kallade Potsdamdagen. Sammankomsten bojkottas av socialdemokraternas och kommunisternas ledamöter.
- 23 mars – Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland [5] i fyra år utan att riksdagen behöver blandas in.[7]
- 25 mars – Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.
- 27 mars – Japan går ur NF.[7]
- 28 mars – Attacker börjar på judar i Tyskland.[7]
- Mars – Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.
April
[redigera | redigera wikitext]
- 1 april – Nazisterna i Tyskland uppmuntrar till bojkott av judars butiker. Tyska medborgare av judisk härkomst blir förbjudna att inneha offentliga positioner.[5]
- 5 april – Internationella domstolen i Haag godkänner Danmarks suveränitet över östra Grönland och fördömer Norges ockupation. Norge rättar sig efter utslaget.[7].
- 18 april – De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934 [4].
- 26 april – Gestapo etableras.
- 28 april – 600 personer deltar vid en luffarkonferens i uppländska Heby i arbetslöshetens spår [5].
- April
Maj
[redigera | redigera wikitext]
- 2 maj – Adolf Hitler förbjuder fackföreningar i Tyskland.
- 8 maj – Mahatma Gandhi inleder en hungerstrejk i Brittiska Indien för att tvinga fram förbättringar för de kastlösa ("oberörbara").
- 10 maj
- Paraguay förklarar krig mot Bolivia.[7]
- Nationalsocialisterna i Tyskland tänder ett bokbål i Berlin [5], där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns utanför operan.
- Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm.[1]
- 17 maj – Vidkun Quisling, tidigare försvarsminister i den norska bonderegeringen, bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti tillsammans med Johan Bernhard Hjort.[5]
- 27 maj – Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet för att göra upp om krispolitiken som får stöd i Sveriges riksdag.[4] Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.
Juni
[redigera | redigera wikitext]
- 6 juni – 400 bilar får plats på världens första drive-in-biograf i New Jersey [3].
- 10 juni – Sveriges riksdag antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna [5].
- 21 juni – Tyskland blir enpartistat [7].
- 29 juni – Primo Carnera, Italien slår Jack Sharkey, USA KO i 6:e rounden i New York under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning [5].
- Sommaren
- En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm.
- Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.
Juli
[redigera | redigera wikitext]
- Juli – Svåra skogsbränder härjar i Sverige, där 40 000 tunnland förstörs i Dalarna och Norrland [9].
- 1 juli – Den första reguljära svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby [5]. Linjen blir succé och på tre veckor har över 600 passagerare åkt med [1].
- 7 juli – Sveriges socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om hembiträdenas situation i Sverige, som är så gott helt oreglerad. Det finns 1933 cirka 50 000 hembiträden i Sverige [4], lantbruket undantaget. Hembiträdet Hanna Grönvall är sakkunnig.[10]
- 9 juli – Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna [11].
- 14 juli – Samtliga partier med undantag av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet förbjuds i Tyskland.
- 22 juli – Wiley Post landar i New York efter att ha genomfört den första soloflygningen världen runt.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 3 augusti – LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.
- 6 augusti – Vrams Grand Prix, Sveriges första stora internationella Grand Prix-tävling för bilar, går av stapeln.
- 25 augusti – En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.
September
[redigera | redigera wikitext]- 14 september – Den svenska flygplanskryssaren HMS Gotland sjösätts.
- 22 september – Joseph Goebbels bildar den kulturpolitiska institutionen Reichskulturkammer.
- 30 september
- Arbetslösheten i Tyskland har sjunkit till 3 850 000 [7].
- Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana [4]. Linjen binder samman Slussen och Skanstull, och efter Skanstull fortsätter resan ovan mark där man passerar Enskede, Svedmyra och Örby [1]. Linjen invigs av kung Gustaf V [3].
Oktober
[redigera | redigera wikitext]- Oktober – UICC, Internationella Cancerunionen, grundas vid en kongress i Madrid.
- 3 oktober – Fulgencio Batista tar makten i Kuba [7] och störtar president Gerardo Machado. USA skickar sin flotta, som dock inte landstiger.[2]
- 14 oktober – Tyskland lämnar nedrustningskonferensen i Genève och går ur NF. [5]
- 25 oktober – Amerikanske jazzartisten Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök, och uppträder för fulla hus på Auditorium med Hot Harlem Band.[1]
- 28 oktober – Arber i Palestina revolterar mot hög judisk invandringskvot.[7]
- 31 oktober – Kap Farväl (skriven av Harry Martinson) utkommer.
November
[redigera | redigera wikitext]
- November – Den svenska "statarskolan" slår igenom i svensk litteratur, Moa Martinson debuterar med romanen "Kvinnor och äppelträd" och Jan Fridegård med "En natt i juli" [5].
- 10 november – Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt, jord [4].
- 12 november – NSDAP får 92 % av rösterna vid riksdagsval i Tyskland, övriga valsedlar förklaras ogiltiga [7].
- 15 november – Joseph Goebbels öppnar Reichskulturkammer i närvaro av Hitler.
- 17 november – Sovjetunionen och USA upptar diplomatiska förbindelser [7].
- 20 november – Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer [4].
December
[redigera | redigera wikitext]- 5 december
- Alkoholförbudet i USA avvecklas.[5]
- Den svenska justitiekanslern åtalar Populär Tidskrift för Sexuell Upplysning för dess "påträngande" löpsedlar.[4]
- 20 december Vapenstillestånd i kriget mellan Paraguay och Bolivia.[7]
- 24 december
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- USA har 3 027 soldater i Kina [2].
- Den första munkaffären under Krispy Kremes namn invigs i Nashville.[13]
- Nationernas förbund bildar Advisory Committee of Experts on Slavery.
- Sverige inför nya undervisningsplaner för läroverken.
- Vid sin programrevision tar det svenska Bondeförbundet in uttalanden om rasskydd och rasbiologi.
- De svenska så kallade Stripadirektiven avskaffas.
- Svenska landsbygdens kvinnoförbund (SLKF), som står nära Bondeförbundet, bildas.
- En svensk lag mot rattfylleri antas.
- Den svenska insamlingen för landsflyktiga intellektuella bildas för att ta emot vetenskapsmän som flytt från Tyskland.
- Den första tampongen lanseras i Sverige.
- Den statligt reglerade svenska skjutstrafiken, där bönder måste ställa upp med häst och vagn för resande, avskaffas slutgiltigt, eftersom den har konkurrerats ut av bilar och tåg.
- Sveriges första vandrarhem öppnas i Gränna.
- Vilhelm Lundstedt motionerar till Sveriges riksdag om homosexualitetens avkriminalisering i Sverige [14]
- Tyskland inför tvångslagar om sterilisering [15].
Födda
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 3 januari – Long Boret, kambodjansk politiker. (död 1975)
- 16 januari – Susan Sontag, amerikansk författare. (död 2004)
- 17 januari – Dalida, fransk sångare. (död 1986)
- 18 januari – Mats Dahlbäck, svensk skådespelare. (död 1996)
- 25 januari
- Corazon Aquino, filippinsk politiker, president 1986–1992. (död 2009)
- Olof Frenzel, svensk skådespelare och perukmakare. (död 2013)
- 26 januari – Bengt "Fölet" Berndtsson, svensk fotbollsspelare. (död 2015)
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 5 februari – Jörn Donner, finlandssvensk författare, filmproducent och politiker. (död 2020)
- 8 februari – Anders Nyström, svensk skådespelare. (död 2022)
- 13 februari
- 18 februari – Yoko Ono, amerikansk musiker, och konstnär.
- 19 februari – Gunnel Sporr, svensk skådespelare. (död 1974)
- 21 februari – Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångare. (död 2003)
- 25 februari – Jan Bjelkelöv, svensk skådespelare. (död 1996)
- 27 februari – Malcolm Wallop, amerikansk republikansk politiker, senator 1977–1995. (död 2011)
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 5 mars – Walter Kasper, tysk kardinal.
- 7 mars – Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru. (död 2001)
- 14 mars
- Michael Caine, brittisk skådespelare.
- Quincy Jones, amerikansk skivproducent, TV- och filmproducent, jazzmusiker och låtskrivare. (död 2024)
- Anu Kaipainen, finländsk författare. (död 2009)
- 15 mars – Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare. (död 2004)
- 30 mars
- Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent. (död 2015)
- George Morfogen, amerikansk skådespelare. (död 2019)
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 1 april – Dan Flavin, amerikansk konstnär, skulptör. (död 1996)
- 5 april – Frank Gorshin, amerikansk skådespelare. (död 2005)
- 9 april – Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare. (död 2021)
- 12 april
- Olof Buckard, svensk satiriker och imitatör.
- Montserrat Caballé, spansk sopran. (död 2018)
- 13 april – Ben Nighthorse Campbell, amerikansk politiker. (död 2025)
- 18 april – Waldemar Bergendahl, svensk filmproducent och manusförfattare. (död 2022)
- 19 april – Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare. (död 1967)
- 20 april – Birgitta Andersson, svensk skådespelare.
- 25 april – Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör[4]. (död 2022)
- 26 april – Ilkka Kuusisto, finländsk kompositör, dirigent och organist. (död 2025)
- 29 april – Willie Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 2 maj – Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.
- 3 maj – James Brown, amerikansk sångare. (död 2006)
- 10 maj – Jean Becker, fransk regissör och skådespelare.
- 11 maj
- Louis Farrakhan, amerikansk muslimsk ledare.
- Ramon Sylvan, svensk TV-inspicient och skådespelare. (död 2012)
- 14 maj – Siân Phillips, brittisk skådespelare.
- 15 maj – Bertil Svensson, svensk TV-producent och programledare.
- 18 maj – H.D. Deve Gowda, indisk politiker, regeringschef 1996-1997.
- 19 maj – Carl Billquist, svensk skådespelare. (död 1993)
- 21 maj – Ulf Björlin, svensk dirigent och kompositör, arrangör av filmmusik. (död 1993)
- 23 maj
- Joan Collins, brittisk skådespelare.
- Ceija Stojka, österrikisk författare och konstnär. (död 2013)
- 24 maj
- Maj-Britt Lindholm, svensk skådespelare. (död 2023)
- Bengt Martin, svensk författare. (död 2010)
- 26 maj – Edward Whittemore, amerikansk författare. (död 1995)
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 1 juni – Charles Nesbitt Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973–1996. (död 2010)
- 3 juni – Ernst Günther, svensk skådespelare. (död 1999)
- 4 juni – Godfried Danneels, belgisk kardinal. (död 2019)
- 6 juni – Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, nobelpristagare. (död 2013)
- 9 juni – Don Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–2022. (död 2022)
- 11 juni
- Gene Wilder, amerikansk skådespelare, filmregissör och filmproducent. (död 2016)
- Nils Lindberg, svensk pianist och kompositör. (död 2022)
- 12 juni – Eddie Adams, amerikansk fotograf. (död 2004)
- 17 juni – H. Guy Hunt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Alabama 1987–1993. (död 2009)
- 19 juni – Viktor Patsajev, rysk kosmonaut. (död 1971)
- 26 juni
- Claudio Abbado, italiensk dirigent. (död 2014)
- David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 3 juli – Kjell Jansson, svensk skådespelare. (död 1978)
- 7 juli – Jan Hemmel, svensk TV-regissör och TV-producent. (död 2017)
- 11 juli – Per Myrberg, svensk skådespelare och sångare. (död 2023)
- 12 juli – Donald E. Westlake, amerikansk deckarförfattare. (död 2008)
- 13 juli – Piero Manzoni, italiensk konstnär. (död 1963)
- 25 juli – Jovan Rajs, svensk läkare.
- 29 juli – Lou Albano, amerikansk fribrottare och skådespelare. (död 2009)
- 31 juli – Lars Lennart Forsberg, svensk regissör. (död 2012)
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 1 augusti – Dom DeLuise, amerikansk skådespelare. (död 2009)
- 2 augusti – Tom Bell, brittisk skådespelare. (död 2006)
- 7 augusti – Elinor Ostrom, amerikansk statsvetare. (död 2012)
- 8 augusti – Tore Forsberg, svensk spion. (död 2008)
- 10 augusti – Doyle Brunson, amerikansk pokerspelare. (död 2023)
- 11 augusti – Jerry Falwell, amerikansk baptistpredikant. (död 2007)
- 12 augusti – Anita Gradin, svensk politiker. (död 2022)
- 14 augusti – Erik Eriksson, svensk dokumentärfilmare. (död 2005)
- 16 augusti – Stuart Roosa, amerikansk astronaut. (död 1994)
- 18 augusti – Roman Polański, polsk-amerikansk filmregissör.
- 20 augusti – George J. Mitchell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 21 augusti – Gurie Nordwall, svensk skådespelare.
- 23 augusti – Robert Curl, amerikansk kemist, nobelpristagare. (död 2022)
- 25 augusti
- Rune Gustafsson, svensk kompositör och gitarrist. (död 2012)
- Tom Skerritt, amerikansk skådespelare.
- 26 augusti – Catherine Berg, svensk skådespelare. (död 2001)
- 27 augusti – Kerstin Ekman, svensk författare, akademiledamot.
- 30 augusti – Hugo Stenbeck Jr, svensk advokat och företagsledare. (död 1976)
September
[redigera | redigera wikitext]- 1 september – Håkan Serner, svensk skådespelare. (död 1984)
- 2 september – Mathieu Kérékou, beninsk politiker, president 1972–1991 och 1996–2006. (död 2015)
- 4 september – Ola Nyberg, finlandssvensk illustratör. (död 2017)
- 13 september – Seikko Eskola, finländsk historiker och samhällsdebattör.
- 14 september – Hillevi Rombin, svensk modell och skådespelare, Fröken Sverige och Miss Universum 1955. (död 1996)
- 17 september – Chuck Grassley, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–.
- 19 september
- Ingrid Jonker, sydafrikansk författare. (död 1965)
- David McCallum, brittisk-amerikansk skådespelare. (död 2023)
- 28 september – Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 29 september – Samora Machel, moçambikisk politiker, president 1975–1986. (död 1986)
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 9 oktober – Lill Larsson, svensk skådespelare. (död 2001)
- 14 oktober – Gunnel Nilsson, svensk sångare och skådespelare. (död 2018)
- 22 oktober – William Anders, amerikansk astronaut. (död 2024)
- 28 oktober – Garrincha, brasiliansk fotbollsspelare. (död 1983)
November
[redigera | redigera wikitext]- 1 november – Bengt Andersson, svensk balettdansör. (död 1977)
- 3 november
- John Barry, brittisk filmmusikkompositör. (död 2011)
- Louis Wade Sullivan, amerikansk republikansk politiker, USA:s hälsominister 1989–1993.
- Michael Dukakis, amerikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1975–1979 och 1983–1991.
- 10 november – Ronald E. Evans, amerikansk astronaut. (död 1990)
- 12 november
- Bruno Sacco, italiensk designer. (död 2024)
- Diane Watson, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 2001–2011.
- 14 november – Fred W. Haise, amerikansk astronaut.
- 17 november – Roland Hedlund, svensk skådespelare. (död 2019)
- 19 november – Larry King, amerikansk journalist, talkshow-ikon. (död 2021)
- 20 november – Per Wästberg, svensk författare och tidningsman[4].
- 21 november – Henry Hartsfield, amerikansk astronaut. (död 2014)
- 23 november – Krzysztof Penderecki, polsk kompositör och dirigent. (död 2020)
- 25 november – Alan Arnell, brittisk fotbollsspelare. (död 2013)
- 28 november – Joe Knollenberg, amerikansk republikansk politiker. (död 2018)
- 29 november
- John Mayall, brittisk bluesmusiker. (död 2024)
- James Rosenquist, amerikansk målare. (död 2017)
December
[redigera | redigera wikitext]- 2 december – Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare. (död 2005)
- 3 december – Paul J. Crutzen, nederländsk kemist. Nobelpristagare. (död 2021)
- 7 december – Anna Christina Ulfsparre, svensk arkivarie och professor. (död 2010)
- 20 december
- Jean Carnahan, amerikansk demokratisk politiker, senator 2001–2002. (död 2024)
- Bo Hansson, svensk journalist och TV-programledare.
- 23 december – Akihito, Japans kejsare.
- 24 december – Eva Engström, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare. (död 2018)
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 5 januari – Calvin Coolidge, 60, amerikansk politiker, USA:s president 1923–1929.
- 18 januari – Pierre Cousin, 65, fransk matematiker.
- 19 januari – Severin Christensen, 65, dansk filosof och läkare.
- 26 januari – Rafael Ramstedt, 44, finländsk sångare.
- 29 januari – Sara Teasdale, 48, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
- 30 januari – Hans Maikowski, 24, tysk SA-medlem.
- 31 januari – John Galsworthy, 65, brittisk författare, nobelpristagare.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 7 februari – Albert Apponyi, 86, ungersk aristokrat och politiker.
- 12 februari – Ernst von der Recke, 85, dansk författare.
- 14 februari – Carl Correns, 68, tysk botaniker och genetiker.
- 16 februari
- Spottiswoode Aitken, 64, amerikansk skådespelare.
- Carl Gunderson, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927.
- 18 februari – James J. Corbett, 66, amerikansk boxare.
- 26 februari – Thomas Watt Gregory, 71, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914–1919.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 2 mars – Thomas J. Walsh, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1933.
- 21 mars
- Paulette Duvernet, 23, fransk skådespelare.
- Victor Hutinel, 83, fransk läkare.
- 22 mars – Uuno Kailas, 31, finländsk författare.
- 26 mars – Eddie Lang, 30, amerikansk jazzgitarrist.
- 30 mars – Filip Månsson, 69, svensk konstnär.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 4 april – Arthur Clopatt, 74, finländsk läkare.
- 12 april – Adelbert Ames, 97, amerikansk general och republikansk politiker, guvernör i Mississippi 1868–1870 och 1874–1876.
- 29 april – Clay Stone Briggs, 57, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1919–1933.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 8 maj – Magnus Schjerfbeck, 72, finländsk arkitekt.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 29 juni – Fatty Arbuckle, 46, amerikansk stumfilmsskådespelare.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 17 juli – Anders Buen, 69, norsk socialdemokratisk politiker.
- 19 juli – Edwin S. Johnson, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1921.
- 31 juli – Karl C. Schuyler, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1932–1933.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 8 augusti – Adolf Loos, 62, österrikisk arkitekt och kulturkritiker.
- 23 augusti – Henning Elmquist, 61, svensk ämbetsman och socialpolitiker.
- 31 augusti – Theodor Lessing, 61, tysk filosof.
September
[redigera | redigera wikitext]- 9 september – William Squire Kenyon, 64, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1922.
- 25 september – Paul Ehrenfest, 53, österrikisk fysiker.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 18 oktober – Helmi Biese, 66, finländsk konstnär.
November
[redigera | redigera wikitext]- 3 november – John B. Kendrick, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917–1933.
- 14 november – Poul S. Christiansen, 78, dansk målare.
- 23 november – Hermann Christ, 99, schweizisk botaniker.
- 30 november – Arthur Currie, 57, kanadensisk militär.
December
[redigera | redigera wikitext]- 1 december – Pekka Halonen, 68, finländsk konstnär.
- 4 december – Stefan George, 65, tysk poet.
- 19 december – Ellen Lundberg-Nyblom, 64, svensk författare och översättare.
- 28 december – Henry F. Lippitt, 77, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911–1917.
Nobelpris [16]
[redigera | redigera wikitext]- Fysik
- Erwin Schrödinger, Österrike
- Paul Dirac, Storbritannien
- Kemi – Inget pris utdelades
- Medicin – Thomas H. Morgan, USA
- Litteratur – Ivan Bunin, Frankrike, statslös
- Fred – Sir Norman Angell, Storbritannien
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 Sverige 1900-talet – 1933, NE, Bra Böcker, 2000.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 31 januari 2011.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 100 år med Aftonbladet – 1933, 1999.
- ↑ 4,00 4,01 4,02 4,03 4,04 4,05 4,06 4,07 4,08 4,09 4,10 Hundra år i Sverige – 1933, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999.
- ↑ 5,00 5,01 5,02 5,03 5,04 5,05 5,06 5,07 5,08 5,09 5,10 5,11 5,12 5,13 5,14 5,15 5,16 5,17 20:e århundrades När Var Hur – 1933, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999.
- ↑ Faktakalendern 2000 – 1933 (Utlandet), Semic 1999
- ↑ 7,00 7,01 7,02 7,03 7,04 7,05 7,06 7,07 7,08 7,09 7,10 7,11 7,12 7,13 7,14 7,15 Faktakalendern 2000 – 1933 (Utlandet) , Semic, 1999
- ↑ Faktakalendern 2006, Semic, 2005.
- ↑ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ↑ Stig Hadenius/Torbjörn Nilsson, Gunnar Åselius, Sveriges historia - vad varje svensk bör veta, 1905-1995 (sidan 389), Bonnier Alba 1996.
- ↑ Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ↑ ”First Krispy Kreme doughnut shop found home in Nashville”. The Tennessean. http://www.tennessean.com/article/20090718/COLUMNIST0102/907180302/1097/COLUMNIST.
- ↑ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ Sverige 1900-talet – Oönskade i folkhemmet, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör 1933.
