Taiwan
| Taiwan Republiken Kina 中華民國 |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Inget | ||||||
| Nationalsång: "Republiken Kinas nationalsång" 中華民國國歌 Zhōnghuá Mínguó Guógē Zhōnghuá Mínguó gúogē (中華民國國歌) |
||||||
| Huvudstad | Taipei1 | |||||
| Största stad | Taipei | |||||
| Officiellt språk | Standardkinesiska | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | president | Lai Ching-te | ||||
| - | regeringschef | Cho Jung-tai | ||||
| Självständighet | Xinhairevolutionen | |||||
| - | Deklarerad | 10 oktober 1911 | ||||
| - | Erkänd | 1 januari 1912 (etablerad) | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 36 197 km² (134:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 10,3% | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2025 års uppskattning | 23 396 049[1] (59:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 646 inv./km² (17:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▲ 1 710 miljarder USD[2] (20:e) | ||||
| - | Per capita | ▲ 73 344 USD[2] (12:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▼ 790,7 miljarder USD[2] (21:a) | ||||
| - | Per capita | ▼ 33 907 USD[2] (30:e) | ||||
| Valuta | taiwanesisk dollar (TWD) |
|||||
| Tidszon | UTC+8 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Yushan, 3997 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Sun Moon Lake, 7,93 km² km² | ||||
| - | Längsta flod | Zhuoshui River, 203 km km | ||||
| Kör på | Höger | |||||
| Nationaldag | 10 oktober | |||||
| Nationalitetsmärke | RC | |||||
| Landsnummer | 886 | |||||
| ¹Temporär nationell huvudstad; republikens officiella huvudstad är fortfarande Nanjing på fastlandet även om det sällan framhålls idag. | ||||||
Taiwan, officiellt Republiken Kina (Mall:Zh), är ett land som omfattar ön Taiwan i Stilla havet och några mindre öar, bland andra Pescadorerna, Kinmen och Matsuöarna. Taiwan gör anspråk på det kinesiska fastlandet som sedan år 1949 hävdas av Folkrepubliken Kina. År 1945–1971 företrädde Taiwan även fastlands-Kina i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd.
Den moderna statsbildningen har sitt ursprung i republiken Kina, som grundades 1912 på det kinesiska fastlandet då det det flertusenåriga dynastiska kinesiska kejsardömet (då under ledning av Qingdynastin) störtades av det nationalistiska partiet Kuomintang under ledning av Sun Yat-sen. År 1949, i samband med att Mao Zedong och Kinas kommunistiska parti utropade den nya staten Folkrepubliken Kina i Peking, flydde hela det tidigare kinesiska ledarskapet, inklusive merparten av den kinesiska armén och det styrande kuomintang-partiet, till ön Taiwan. Där skapade de en ny statsadministration, som i konkurrens med folkrepublikens ledare i Peking gjorde anspråk på att företräda hela Kina.
Folkrepubliken Kina, som kontrollerar fastlandet, anser å sin sida att ön Taiwan är en ännu ”icke-befriad” del av Kina. Taiwan har diplomatiskt erkännande från endast 14 länder år 2019.[3][4] Se vidare Taiwans politiska status. För att inte hamna i onåd hos Folkrepubliken Kina håller många länder en inofficiell kontakt med Taiwan genom att använda sig av så kallade handelskontor istället för ambassader.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ön Taiwan har varit befolkad sedan förhistorisk tid (4000 år f.Kr.) och har en urbefolkning som talar ett flertal olika austronesiska språk.[5]
Under 1500-talet anlände portugiserna som gav ön namnet Formosa men deras närvaro blev kortlivad. Senare europeiska kolonisatörer inkluderar både Nederländerna och Spanien.[5] Den europeiska närvaron på ön avslutades i och med att den kinesiska fältherren Koxinga (hanyu pinyin: Zheng Chenggong) drev ut holländarna år 1662, varpå han grundade Kungadömet Tungning. 1683 blev ön en del av Kina, som vid den tiden styrdes av Qingdynastyn.
Efter det första kinesisk-japanska kriget (1894-1895) förlorade Kina kontroll över ön och Taiwan hamnade inom den japanska intressesfären efter ett kortlivat försök att bilda självständig republik. Ön förblev under japansk kontroll fram till 1945 då ön återigen blev en del av Kina då under styret av den nationalistiska ledaren Chiang Kai Sheks efter Japans förlust i Andra världskriget.
Under andra världskriget inledes slutfaserna av det kinesiska inbördeskriget (1928-1949) mellan Chiang Kai Shek och den kommunistiska gerillan under ledning av Mao Zedong. Chiang Kai Sheks trupper tvingades till reträtt och i oktober 1949 flydde ca 1,5 miljoner människor, främst Kuomintangs ledning och vad som återstod av den nationalistiska armén till ön Taiwan. Kuomintang upprättade en exilregering på ön med Chiang som president till dennes död 1975, då han efterträddes av sonen Chiang Ching-kuo. De kinesiska nationalisterna i Kuomintang fortsatte göra territoriella anspråk på hela det kinesiska fastlandet. Från Pekings håll har man heller aldrig släppt kravet på Taiwan som en del av Kina.
President Chiang Kai Shek styrde ön som en auktoritär diktatur med ständigt militärt undantagstillstånd. Under kalla kriget ansågs Chiangs diktatur ursprungligen som en viktig västerländsk allierad för att motverka Mao Zedongs kommunistiska styre. USA och många andra länder erkände regering i Taipei som den enda legitima representanten för det kinesiska folket. Detta innebar att ön som utgjorde en minoritet av den kinesiska befolkningen och kontrollerade mindre än 0,5 procent av den kinesiska landytan satt på viktiga positioner inom FN som representant för Kina.[1] Detta ändrades efter försämrade relationer mellan Sovjetunionen och Maos Kina ledde till president Richard Nixons besök på det kinesiska fastlandet 1972. USA erkände Folkrepubliken snart därefter vilket innebar att USA avbröt formella diplomatiska relationer med republiken på Taiwan.
Taiwan kom gradvis att demokratiseras från och med 1980-talet. Även den inhemska taiwanesiska befolkningen, som inte fått någon politisk representation under Chiang Kai-shek, fick nu möjlighet att delta i landets styre, liksom de politiker som genom Dangwai-rörelsen ("utom partiet", dvs Kuomingtang) tilläts utöva en viss opposition.
Demokratiska framstegspartiet grundades 1986 och följande år upphävdes det nästan 40 år gamla undantagstillståndet. År 2000 förlorade Kuomintang-partiet för första gången makten i allmänna och demokratiska val till DFP och dess kandidat Chen Shui-bian.
Skillnaden mellan Kuomintang och DFP är deras inställning till Folkrepubliken Kina då Kuomintang fortfarande anser ön tillhör den kinesiska kultursfären vilket har lett till ett närmade mellan de tidigare fienderna i Kinas kommunistpartiet och nationalistiska Kuomintang. DFP å andra sidan eftersträvar officiell självständighet från Folkrepubliken och anser att Taiwan utgör en unik nation. Detta har lett till ökade politiska och militära spänningar mellan Republiken Kina och Folkrepubliken Kina.
I maj 2016 blev Tsai Ing-wen Taiwans första kvinnliga president. Tsai tillhör DFP och är en känd förespråkare för självständighet.[6]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Taiwan ligger cirka 12 mil utanför Kinas sydöstra kust. Ön är ca 16 mil bred och ca 40 mil lång. Den centrala delen av ön är mycket bergig och har fem bergskedjor som sträcker sig i nordsydlig riktning över två tredjedelar av ön. Den högsta toppen heter Yu Shan och ligger på 3952 meter över havet. De olika bergskedjorna har fler än 200 toppar som mäter över 3000 meter. På öns västra sida ligger en plan slätt med mycket bördig jord. Det är på denna sida som de flesta av Taiwans invånare, och även mycket av den uppodlade marken finns. Då den bördiga marken upptar endast 25 % av öns yta, så gör det att befolkningstätheten blir mycket stor på slätterna, och ungefär 90 % av befolkningen kallar dessa områden för hem. Resten av befolkningen bor på den östra sidan av ön, där stora arealer av berg och skog, (ca 60 % av öns yta) finns.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Officiellt är nationen Kina indelad i 35 provinser varav Fujian (öområde med ett 20-tal öar inklusive Kinmen, Matsu och Wuqiu) belägen vid Fastlandkinas östkust och Taiwan (med Taiwanön och ett antal mindre öar, däribland Pescadorerna) förvaltas av Taiwan. Taiwan är indelad i 5 regioner och 22 administrativa områden.
Taiwan utövar dessutom partiell kontroll över Nansha Qundao, några internationellt omstridda öar i Sydkinesiska havet. Denna ögrupp är obefolkad, men området tros innehålla stora fyndigheter av olja och eventuellt naturgas. Sammanlagt sex stater gör anspråk på hela eller delar av denna ögrupp: Folkrepubliken Kina, Republiken Kina (Taiwan), Vietnam, Malaysia, Brunei och Filippinerna.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Den dominerande politiska frågan fortsätter att handla om relationerna mellan Republiken Kina (Taiwan) och Folkrepubliken Kina (på fastlandet), speciellt om en eventuell förening mellan parterna eller om Taiwan formellt ska bli en självständig stat. Taiwan har under de senaste åren till viss del slutat behandla Fastlandskina som en del av det egna landet, något som man alltid gjort tidigare. Taiwan representerade fram till 1971 hela Kina (både Taiwan och Fastlandskina) i Förenta nationerna (FN). Där innehade landet den mycket viktiga positionen som en av FN:s fem ständiga medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Republiken Kina (Taiwan) gör fortfarande formellt, om än inte aktivt, territoriellt anspråk på Fastlandskina. De gör även anspråk på hela det ursprungliga Fastlandskina i enlighet med 1912 års gränsdragningar. Detta inkluderar de landområden som Folkrepubliken Kina senare har avsagt sig, främst då Mongoliet samt ytterligare vissa mindre landområden, bland annat norra Myanmar, östra Tadzjikistan och Nepal.
Beteckningen Taiwan har länge använts av de länder som har brutit de diplomatiska förbindelserna med Republiken Kina efter Folkrepubliken Kinas grundande 1 oktober 1949, däribland Sverige, eller på grund av FN:s resolution från oktober 1971 då Folkrepubliken övertog Republiken Kinas officiella representation i FN och platsen i säkerhetsrådet. Sedan Kinas nationella folkparti, Kuomintang, förlorade makten i öns första allmänna demokratiska val 2000, har användningen blivit mer allmänt accepterad även i Taiwan. I idrottssammanhang som olympiska spelen och världsmästerskapet i fotboll tävlar Taiwan under namnet Kinesiska Taipei.
Folkrepubliken Kina motsätter sig i dag att ön ändrar sin officiella benämning från Republiken Kina till exempelvis Republiken Taiwan, då detta i Peking uppfattas som ett steg mot officiell självständighet för ön från Folkrepubliken Kina. Folkrepublikens parlament har antagit en lag, enligt vilken landets president ges befogenheter att förklara krig mot landet i händelse regeringen i Taipei skulle ändra landets officiella benämning. Konflikten över ön Taiwans territoriella tillhörighet och internationella politiska status betraktas allmänt som en av de största riskerna för en storskalig internationell militär konflikt i Östasien. I samband med att USA:s president George W. Bush tillträdde som president 2001 uttalade han att öns självständighet måste försäkras ”till varje pris”. Japans tidigare premiärminister Junichiro Koizumi har uttalat att Taiwans självständighet är av ”primär strategisk betydelse” för Japans självförsvarsstyrkor.
Rättsväsen
[redigera | redigera wikitext]Dödsstraff tillämpas i Taiwan, och verkställdes där sju gånger under 2003.
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Taiwan är en kapitalistisk marknadsekonomi. Man har en välutvecklad tillverkningsindustri och en betydande export vilken lett till ett stort handelsöverskott mot omvärlden. Valutareserven var 2005 den tredje största i världen, till viss del beroende på att Guomindang-partiet under flykten undan de kommunistiska trupperna i Fastlandskina tog med sig hela den kinesiska guld- och valutareserven till ön.
I dag[när?] har de båda kinesiska de facto-staterna ett mycket stort ekonomiskt utbyte med varandra, vilket huvudsakligen sker via det kinesiska territoriet Hongkong. Folkrepubliken Kina är Republiken Kinas största exportmarknad. Affärsmän från Taiwan har investerat mycket stora belopp i uppbyggnaden av företag och industrier i Folkrepubliken Kina. Ett stort antal av Taiwans medborgare bor och verkar i Folkrepublikens Kina. Antalet människor från det kinesiska fastlandet som besöker, studerar eller arbetar i Taiwan är dock ännu starkt begränsat, främst beroende på strikt lagstiftning i Republiken Kina.
Under Asiens finansiella kris 1998 klarade sig staten relativt bra jämfört med flera av sina grannländer, bland dem Malaysia, Sydkorea och Thailand. Däremot innebar den globala lågkonjunkturen 2001 att Taiwan för första gången i modern historia hade ett år med negativ ekonomisk tillväxt. Dessutom var arbetslösheten rekordhög detta år.
Den taiwanesiska industrin har under senaste årtiondena[när?] haft god draghjälp av det halvstatliga forskningsinstitutet ITRI. Denna politik har inspirerats av den ekonomiska utveckling som präglat grannlandet och den tidigare kolonialmakten Japan, där Industri- och handelsministeriet under efterkrigstiden spelade en avgörande styrande roll för Japans stora industri- och exportföretag. De jämförelsevis mycket låga produktionskostnaderna i Kina har under 1990- och 2000-talet lett till att flera av Taiwans tillverkningsindustrier valt att flytta över sin produktion till Folkrepubliken Kina. Den stora internationella uppmärksamheten Folkrepubliken Kina fått för sin snabba ekonomiska utveckling har också bidragit till ett minskat internationellt intresse för att investera på ön.
Dessa två faktorer har lett till lägre ekonomisk tillväxt, samt fallande reallöner och ökad arbetslöshet inom vissa yrkesgrupper, främst bland lågavlönad och lågutbildad arbetskraft. De ökade möjligheterna till att få avkastning på sitt kapital, vilket globaliseringen och Folkrepubliken Kinas ekonomiska öppnande inneburit, har samtidigt lett till ökat välstånd bland ekonomiskt redan välställda grupper. Fenomenet att de rikaste i samhället blir rikare, samtidigt som de fattiga och lågutbildade blir ännu fattigare, har under 2000-talet lett till en omfattande politisk debatt i riket. Fenomenet kallas allmänt för ett M-typssamhälle.[not 1] Taiwan har fortfarande en relativt hög ekonomisk tillväxt i internationell jämförelse, ca 5 % (2007). Denna tillväxt karaktäriseras dock av en stor regional obalans, där huvuddelen av tillväxten koncentreras till huvudstaden Taipei.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruk
[redigera | redigera wikitext]Cirka 24 procent av landets yta är odlingsbar mark. År 1952 stod jordbruket för 32 procent av bruttonationalprodukten, nu[när?] är andelen 2 procent. Drygt hälften (58 procent) av landets yta räknas som skogsmark.[källa behövs]
Energi och råvaror
[redigera | redigera wikitext]Elektriciteten framställs med fossila bränslen (71 procent), kärnkraft (23 procent) och vattenkraft (6 procent).
Bland naturresurserna märks naturgas, kalksten, marmor och asbest.[källa behövs]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Taiwan är världsledande inom halvledarindustrin. De står för en majoritet av den globala kontraktstillverkningen och gör de mest avancerade mikrochipen, mätt i transistortäthet.[7][8]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]| Taiwans demografi | |
| Fil:Tsou youth of Taiwan (pre-1945).jpg En ung man ur Tsoufolket. | |
| Redigera Wikidata. |
Minoriteter
[redigera | redigera wikitext]De största etniska grupperna är taiwaneser (70 procent), hakka (14 procent) och fastlandskineser anlända efter 1945 (14 procent). Även den grupp som kallas "taiwaneser" är dock hankineser i grunden, invandrade från det kinesiska fastlandet under historisk tid, främst från provinserna Fujian och Guangdong.
Endast två procent räknas som egentlig ursprungsbefolkning. De har bott på ön långt före den kinesiska koloniseringen påbörjades under 1600-talet. I dag finns sexton olika minoritetsfolk på Taiwan: amisfolket, atayal, bunun, kanakanavu, kavalan, paiwan, puyuma, rukai, saisiyat, saaroafolket (hla'alua), sakizaya (sakuzaya), seediq, taroko (truku), thao, tsoufolket och yamifolket (tao).
Språk
[redigera | redigera wikitext]Man talar mandarin, taiwanesiska (min) och hakka-dialekter. Ursprungsbefolkningen talar olika austronesiska språk och är kulturellt och genetiskt besläktade med andra polynesiska och malajiska folkgrupper i Stilla havet och Sydostasien. Taiwan har sedan 2001 en lag om hemspråksundervisning, inriktad mot öns ursprungsbefolkning.[källa behövs]
Religion
[redigera | redigera wikitext]Betydande religioner är buddhism, konfucianism och taoism (tillsammans 93 procent). På ön bedrivs det sedan länge missionsverksamhet av ett flertal kristna samfund. Fem procent av öns befolkning beräknas i dag tillhöra olika kristna samfund. Kristna kyrkor tillhör i dag stadsbilden i de flesta städerna och större samhällena på ön. Ett flertal sjukhus har grundats, och drivs fortfarande, av kristna organisationer.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Massmedier
[redigera | redigera wikitext]Republiken Kina har ett stort antal lokala och nationella radio- och TV-stationer som sänder på hakka, minoritetsspråk och taiwanesiska.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Demokratiska framstegspartiet DPP – Politiskt parti som eftersträvar formell självständighet från Folkrepubliken Kina. Innehade presidentposten åren 2000–2008, och återtog den år 2016.
- Kinesiska inbördeskriget (1928–1949) – utdraget inbördeskrig mellan Kuomintang-regeringen och Kinas kommunistiska parti, en gerillarörelse under ledning av Mao Zedong
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ↑ detta myntades av den amerikanske professorn i nationalekonomi William Ouchi, och utvecklades av den japanske ekonomen och företagsstrategen Kenichi Ohmae (大前研一) som beskriver ett liknande fenomen i Japan i detalj. Japan, som tidigare haft en mycket framgångsrik tillverknings- och verkstadsindustri, har under de senaste 20 åren genomgått en omfattande ekonomisk omstrukturering, främst genom utflyttning av ett stort antal arbetstillfällen till Folkrepubliken Kina, där lönenivåerna är avsevärt lägre.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ”The World Factbook – Taiwan” (på engelska). The World Factbook. CIA. 16 februari 2022. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/taiwan/. Läst 25 februari 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Statistics from Statistical Bureau (2022-06)” (på engelska). National Statistics, Republic of China (Taiwan). Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131125043/https://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9. Läst 3 augusti 2022.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
- ↑ Dou, Eva. ”Solomon Islands Ends Diplomatic Ties with Taiwan, Stands by China” (på engelska). The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/articles/solomon-islands-ends-diplomatic-ties-with-taiwan-stands-by-china-11568642229. Läst 4 juni 2020.
- ↑ ”Kiribati cuts ties with Taiwan in diplomatic switch to China days after Solomon Islands pivot” (på engelska). Australian Broadcasting Corporation. 20 september 2019. https://www.abc.net.au/news/2019-09-20/kiribati-to-switch-diplomatic-ties-from-taiwan-to-china/11532192. Läst 4 juni 2020.
- ↑ 5,0 5,1 ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/taiwan?isSearchResult=true. Läst 25 januari 2026.
- ↑ ”Taiwans första kvinnliga president svors in” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/20/taiwans-forsta-kvinnliga-president-svors. Läst 1 september 2021.
- ↑ ”Experter: Halvledare kan bli ”nya ryska gasen””. Dagens Nyheter. 3 augusti 2022. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/experter-halvledare-kan-bli-nya-ryska-gasen/. Läst 4 augusti 2022.
- ↑ Lee, Yen Nee. ”2 charts show how much the world depends on Taiwan for semiconductors” (på English). CNBC. https://www.cnbc.com/2021/03/16/2-charts-show-how-much-the-world-depends-on-taiwan-for-semiconductors.html. Läst 4 augusti 2022.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Johansson, Bengt (2006). Kina - Taiwan: risk för krig eller chans till fred (1. uppl.). Stockholm: SNS förlag. Libris 10144372. ISBN 91-85355-63-1 (inb.)
- Kerr, George H. (1966) (på engelska). Formosa betrayed. ([New ed.]). London: Eyre & Spottiswoode. Libris 1123764
- Manthorpe, Jonathan. (2005) (på engelska). Forbidden nation [Elektronisk resurs] a history of Taiwan. New York: Palgrave Macmillan. Libris 10570457
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Exportrådet – Svenska Exportrådet i Taiwan
- Government Information Office, Republic of China (Taiwan) – Information om Taiwan (kinesiska) (engelska)
- Government Information Office, Republic of China (Taiwan) – Online-tidskrifter om Taiwan (engelska) (franska) (ryska) (spanska) (tyska)
- Nyheter från Taiwan – Taiwan Today (engelska)
| ||||||||
| ||||||||
- Sidor med trasiga fillänkar
- Artiklar med text på traditionell kinesiska
- Artiklar med text på kinesiska
- Artiklar med när-mallar 2024-12
- Samtliga artiklar med när-mallar
- Alla artiklar som behöver källor
- Alla artiklar som behöver enstaka källor
- Artiklar som behöver enstaka källor 2024-12
- Ingen bild på Wikidata men det finns lokalt
- Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata
- Taiwan
- Asiens länder
- Östater
- WP:Projekt Kina