Hoppa till innehållet

Falkenbergs kommun

Från Plutten
Falkenbergs kommun
Kommun
Läge
Domkretstillhörighet
Koder och länkar
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län, Sverige. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Lite drygt hälften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg. I inlandet är Ullared ett betydande besöksmål. Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt och sträcker sig från kustslätten in mot sydsvenska höglandet. Ätran rinner från höglandet mot kusten. Näringslivet är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag. Kommunen korsas längs kusten av E6/E20 samt Västkustbanan.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit ökande. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier, men kommunen har sedan 2019 ett socialdemokratiskt kommunalråd.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Abild, Alfshög, Asige, Askome, Eftra, Fagered, Gunnarp, Gällared, Krogsered, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morup, Okome, Skrea, Slöinge, Stafsinge, Svartrå, Ullared, Vessige, Vinberg, Årstad och Älvsered. Samtliga socknar förutom Älvsered ligger i landskapet Halland och låg (bortsett från tätorten Falkenberg) antingen i Faurås eller Årstads härad. Älvsered låg i Kinds härad i Västergötland. Gunnarps socken fick ändrade gränsen 1890 och har haft delar i alla de tre nämnda häraden.

Socknarna bildade vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falkenbergs stad som 1863 bildade en stadskommun. Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Högvad (av de tidigare kommunerna Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered i dåvarande Älvsborgs län), Morup (av Morup och Stafsinge), Ullared (av Fagered, Källsjö och Ullared), Vessigebro (av Alfshög, Askome, Köinge, Okome, Svartrå och Vessige), Vinberg (av Ljungby och Vinberg), Årstad (av Abild, Asige, Eftra, Slöinge och Årstad) och Ätran (av Gunnarp, Gällared och Krogsered). Samtidigt uppgick Skrea landskommun i Falkenbergs stad. Falkenbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falkenbergs stad och landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Årstad och Ätran samt en del ur Högvads landskommun (Älvsereds socken).[1]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Hallands mellersta domsaga och ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[2]

Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt. Den ligger ungefär i mitten av Hallands län. Den gränsar i söder till Halmstads kommun och Hylte kommun och i norr till Varbergs kommun i Hallands län samt Marks kommun och Svenljunga kommun i Västra Götalands län samt i öster till Gislaveds kommun i Jönköpings län. I väst går kommunen till riksgränsen[3]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]






Markanvändning 2020.[4]

  Bebyggelse (6,8 %)
  Skog (57,6 %)
  Öppen myrmark (2,2 %)
  Jordbruksmark (27,5 %)
  Övrig mark (5,9 %)

Falkenbergs kommun, vars markfördelning visas i cirkeldiagrammet, har jämfört med rikets i sin helhet ungefär drygt tre gånger så stor andel jordbruksmark och dubbelt så stor andel bebyggelse. Andelen skog är något lägre (68 % för hela riket), medan andelen öppen myrmark och övrig mark är betydligt lägre. Markfördelning är lik den för Hallands län i sin helhet.

Området som utgör kommunen ligger på fennoskandiska urbergsskölden för berggrunden är urberg. Gnejs dominerar, men i närheten av Älvsered och i ett band mellan Vinberg och Svarten förekommer ögongranit. Grönsten finns på spridda platser i kommunen. Geologins lokala former (som t.ex. sprickbildningar) bedöms har bildats under krita, paleogen och neogen. Högsta kustlinjen ligger i kommunen på 60-70 meters höjd över havet, med högre nivå på ökande latitud.[5] Kommunen kan grovt delas in i tre delar: det inre höglandet, mellanliggande övergångszon och kustslätten.[5][6]

Det inre höglandet utgörs av högland med en kraftigt uppsprucken berggrund av gnejs. Dess dalgångar löper i sydväst–nordöstlig, nord–sydlig och öst–västlig riktning, ibland med plintliknande höjder dem emellan. De ligger över högsta kustlinjen. Till stor del är höjderna täckta med moränjord och bevuxen med skog medan dalgångarna är fyllda med isälvsavlagringar eller mindre våtmarker. Moränens mäktighet kan variera med en typisk mäktighet på omkring 30 meter. Området har sällan varit uppodlat i någon större utsträckning. Historiskt fanns här främst lövträd, men under 1900-talet ersattes den av barrskog.[5]

I den mellanliggande övergångszon ut mot kusten finns enstaka rester av den eroderade berggrunden som sticker upp och bildar höjder i det allt flackare landskapet. Däremellan finns betydande inslag av sandiga isälvsavlagringar och lerområden. De mest omfattande isälvsavlagringarna finns i de mittersta delarna av kommunen. Lera har deponerats i de områden som ligger under högsta kustlinjen, medan den morän som finns har blivit av med sitt mer finkorniga material. I området kring Ramsjöholm, Lindhult och Morup finns ändmoräner. Då sprickdalarna ofta varit sedimentfyllda har vattendragen i övergångszonen ofta fått söka nya vägar. Såväl Ätran som Suseån och andra mindre åar transporterar här med sig sedimenten och omlagrar dem. Rik lövträds- och örtvegetation präglar det annars omväxlande landskapet längs åarnas stränder.[5]

Kustslätten är även den präglad av den eroderade berggrunden med uppstickande rester. Under en del av tiden efter istiden har kustslätten täckts av havet vilket lett till att sand och lera bearbetats av vågorna. Söder om Skrea utgörs kustlinjen av bukter med strandvallar och dyner mellan bergknallar medan den i norr utgörs av moränryggar eller isälvsmaterial, vilka täckts av vågavsatt material, omväxlande med fuktiga marskområden. [5]

Längs sprickdalarna rinner från nordöst mot sydväst ån Ätran. Dess största biflöde Högvadsån rinner också till stor del inom kommunen, vilket även mindre biflöden som Vinån och Sannarpsån gör. Söder om Ätran rinner den nedre delen av Suseån i kommunen. Norr om Ätran rinner Ramsjökanalen samt delar av Törlan.

Det finns närmare 300 registrerade sjöar i kommunen. Dessa är i allmänhet små. Den största sjön som delvis ligger i kommunen är Fegen på 23,4 km2 där närmare 9 km2 ligger i Falkenberg. Få sjöar som helt ligger i kommunen är större än 1 km2 Överlag blir sjöarna större med ökat avstånd från kusten. Den största artificiella sjön är Ätraforsdammen som däms upp av Ätrafors kraftverk.

Natur och naturskydd

[redigera | redigera wikitext]

Modulen behöver ett Wikidata id! Det kan antingen komma automatiskt från artikeln eller anges genom argumentet 'id' vid anrop av mall eller funktion

Havsstrandängar förekommer längs hela kusten. De kan ibland ha ett marskliknande utseende. Framförallt områden i den norra delen av kommunen anses viktiga, bland annat för fågelllivet med bland annat tofsvipa, rödbena, strandskata, strandpipare och gulärla. Området från Morups Tånge och norrut är därför skyddat enligt Ramsarkonventionen.[5][7] Till havs övergår dessa ofta i marina grundbottnar med plankton, bottendjur, kräftdjur och mollusker. Detta sker bland annat i Digesgård. Förutom havsstrandängar täcks en stor del av kusten, framförallt söder om Falkenberg, av sanddyner, bland annat Skrea strand och Långasand. Lite längre från strandlinjen finns kusthedar med bland annat höstlåsbräken och ljungögontröst. De förekommer i t.ex. Stensjöstrand och Ugglarp. Inlandshedar är ovanliga, men finns i Hällarp. Hedmarker är ovanliga, men finns i Egnared och Inntorp-Skatteböke, där de är artrika. Det finns inga hård- eller sidvallsängar i kommunen. Sluttande fattigkärr är vanliga i de inre delarna av kommunerna. De är ofta små (mindre än 10 hektar). Klintamossen är ett exempel på ett sådant kärr. Även topogena fattigkärr är vanliga. Ädellövskog finns bland annat i Yttra Berg. Denna har bildats genom igenväxning av ängsmark och är mycket artrika. De förekommer även på tidigare utmarker, där de dock inte är lika artrika.[5]

I inlandet finns också många sjöar. Dessa är vanligen näringsfattiga. Skäggdopping, smådopping, storskrake, knölsvan och grågås är exempel på arter som häckar. Vattendragen är påverkade av försurning, framförallt i skogsbygden och kalkning förekommer därför. Längs vattendragen finns mader och strandängar i liten omfattning, bland annat längs den övre delen av Suseån. Alkärr och alsumpskogar finns på spridda platser längs vattendragen, bland annat i Näktergalslunden. De är viktiga för fågellivet. Överlag har de miljöer som skyddats varit vanligare före att jordbruket intensifierats och vattendrag rätats ut, samtidigt som gran tagit över i skogarna. Miljöerna är ofta resultat att de bruksformer som förekommit tidigare århundraden, men kan även gå tillbaka längre i vissa fall.[5]

Det finns åtta riksintressen för naturvård som ligger helt eller delvis i kommunen. Dessa är motiverade av olika skäl, där mer kustnära intressen t.ex. ofta är förknippade med fågelliv. De riksintressen som finns är Åkulla bokskogar (ädelövskogar), Trälövsläge-Agerör (strandängar, ljunghed), Ätradalen-Högvadsån (geovetenskapliga värden, särpräglad topografi), Fegen (näringsfattig sprickdalssjö), Bobergsudde-Ringenäs (ljunghedar, flygsandsfält), Slissån-Suseån (å med meanderslingor och översvämningsmarker), Högsjömossen (våtmarkskomplex) och Stora och Lilla Middelgrund, Fladen och Rödebanke (grundbottenområden i Kattegatt). Av dessa är Åkulla bokskogar och grunden även riksintresse för friluftslivet, vilket även Skrea strand-Tylösand är. Det finns också sju naturminnen som skyddar enskilda träd på olika platser i kommunen.[5]

År 2023 fanns 40 naturreservat i Falkenbergs kommun.[8] Som exempel kan nämnas Åkulla bokskogar som samlar cirka 10 snarlika reservat under samma namn, varav två i Falkenbergs kommun. Hela Åkulla bokskogar är av riksintresse för naturvård och friluftsliv medan delar av området även ingår i Natura 2000.[9] Ett annat exempel är Yttra berg som består av ett ålderdomligt odlingslandskap. Där sköts marken på traditionellt vis vilket gynnar arter som smörboll, grönvit nattviol och svinrot.[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 15 församlingar:

Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt[11]:

Det fanns 17 tätorter i Falkenbergs kommun 2023. Centralorten är den klart största tätorten i kommunen och är den enda del av kommunen som varit stadskommun. Överlag är folktätheten störst nära kusten och centralorten där de flesta av de övriga tätorterna finns. Det är också längs kusten som tätorterna vuxit mest sedan kommunen bildades. Falkenberg stad har vuxit till att omfatta flera tidigare tätorter som t.ex. Skogstorp och Skrea. Längre inåt landet finns tätorter som Vessigebro, Ullared och Älvsered. Dessa ligger alla längs vad som är eller varit viktiga kommunikationsleder som länsväg 153 och 154 samt den numera nedlagda Falkenbergs järnväg. Mall:Tätorter per kommun

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har med undantag för mandatperioden 1994–1998 alltid styrts av borgerliga partier. Efter valet 2018 bildades för andra gången i kommunens historia en icke-borgerlig majoritet i form av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet.[12] Förutom existerande rikspartier fanns fram till 2010 det lokala partiet Aktiv Politik representerat i kommunfullmäktige.

Exempel på frågor kring vilka det funnits betydande politisk debatt är byggnationen av Söderbron (kring vilket det genomfördes en rådgivande folkomröstning), lokaliseringen av Falkenbergs station.[13]

Styrande koalition:
År Partier
1994–1998 S MP AP
1998–2002 C M KD L
2002–2006 C M L KD MP
2006–2010 C M L KD AP
2010–2014 C M L KD
2014–2018 C M L KD MP
2018–2022 S L KD MP
2022– S KD L MP

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[14]
Ordförande S Kerstin Rosell
Förste vice ordförande S Ulrika Bertilsson
Andre vice ordförande M Charlotta Jonson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found.

Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter.[15]

Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Per Svensson
Förste vice ordförande S Miranda Bodiroza
Andre vice ordförande M Sandra Johansson

Kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd

Ordförande

Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Peter Dygården S John Störby M Mikael Svensson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden S Mikael Salomonsgård M Ninni Gustavsson
Servicenämnden MP Markus Jöngren C Ann-Margret Kristensson
Socialnämnden S Andreas Engebrethsen S Kim Johansen C Katrin Carlsson
Valnämnden Ob. Maj-Lis Wolfhagen M Lars Agbrant
Bygglovsnämnden S Yvonne Nilsson C Kerstin Angel
Kultur-, fritid- och tekniknämnden S Rebecka Kristensson S Sara Kärrbrand C Claes Claesson
Krisledningsnämnden S Per Svensson S Miranda Bodiroza M Sandra Johansson

Källa:[17]

Valresultat 2022

[redigera | redigera wikitext]

Av de större partierna är socialdemokraterna starkast i staden, moderaterna relativt jämnt fördelade i hela kommunen och centerpartiet och sverigedemokraterna starkast på landsbygden.[18]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S FBG 11 Slätten 48,33  % 34,39  %
M FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 28,55  % 18,33  %
C Ljungby 28,50  % 15,98  %
SD Ullared 24,67  % 15,96  %
KD Vinbergs Samhälle och kyrkby 6,39  % 4,80  %
V FBG 2 Arvidstorp 6,98  % 4,31  %
L FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 6,18  % 3,24  %
MP Ugglarp-Långasand 5,56  % 2,77  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Skrea beach, Falkenberg, Halland, Sweden (33475267901).jpg
Skrea Strand på 1950-talet.

Näringslivet i Falkenberg är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag.[19] Det präglas av en omfattande turistsektor och innefattar destinationer som Gekås Ullared, Skrea Strand, Falkenberg Strandbad, Vallarnas friluftsteater och Falkenbergsrevyn. Industrin domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri. Bland livsmedelsföretagen finns Carlsbergs bryggeri, Sia Glass, Netto, Arlas ost- och kesotillverkning, Korshags, Guldfågeln, Berte Qvarn och Källsjö mejeri. Andra stora industrier i kommunen är Essity, SKAB, Greif och CAB-Karosser.

År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04175.&&&&&04 175 anställda och den största privata arbetsgivaren var Gekås Ullared med drygt &&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575 anställda.[20] Kommunen äger genom Falkenbergs Stadshus AB de kommunala bolagen Destination Falkenberg AB (turism), Falkenberg Energi AB (energiförsörjning), Falkenbergs Bostads AB (allmännyttigt bostadsföretag) och Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB. Det senare bolaget äger i sin tur 50 % av Vatten & Miljö i Väst AB, där den andra halvan ägs av Varbergs kommun. Det gemensamma bolaget har hand om vatten-, avlopp- och renhållning i de bägge kommunerna. Kommunen äger direkt 20 % av Falkenbergs Biogas AB (övriga delar ägs av E.On och Gekås) och 3,3 % av IUC Halland AB.[21][22]

Energiförsörjning

[redigera | redigera wikitext]

Skriptfel: Modulen "Energi OSM" finns inte. I Falkenbergs kommun finns vattenkraft, vindkraft och värmeverk. Vattenkraften byggdes ut under första halvan av 1900-talet. Både på offentligt initiativ (som för Hertings kraftverk) och på privat initiativ (övriga kraftverk längs Ätran). Det första kommersiella vindkraftverket i Sverige (Vindkraft Tågarp) byggdes 1983 strax utanför centralorten. Sedan 1980-talet har kommunen varit en pionjär för användningen av förnybar energi.[23][24] Flera vindkraftsparker har tillkommit både på kommunalt och privat initiativ, bl.a. i närheten av Falkenbergsmotet. Kommunen har högst totalt effekt vindkraft i länet. Det finns däremot inte någon större solcellspark och solelsproduktion är den fjärde största bland de sex kommunerna. [25]

Som en del av Byggforskningsrådets experimentbyggnadsprogram anlades 1989 en solvärmepark på 5 500 m2, som då var den största solvärmeanläggningen i Europa.[26] Anläggningen har senare demonterats.[27]

Det finns fjärrvärmenät i centralorten, Ullared och Vessigebro. Nätet i centralorten började byggas 1984.[28] Det använder omkring 70 GWh värme per år. Det drivs av två värmeverk, Spettet och Bacchus. Värmeverken använder främst flis.[29] Till detta kommer spillvärme.[30][31] Näten i Ullared och Vessigebro byggdes 2006 och 2007.[28] Dessa är baserade på värmeverk som använder pellets.[31]

Två av Hallands läns tre biogasanläggningar på över 10 GWh ligger i kommunen. Dels finns det en samrötningsanläggning strax utanför centralorten som ägs av St1 Biogas, dels en större gårdsanläggning Kvarngårdens biogas.[32]Till detta kommer rötning vid reningsverket och vid Carlsbergs anläggning.[25]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Falkenberg.jpg
Falkenbergs nuvarande järnvägsstation.

Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Länsväg 150, 153 och 154 går igenom kommunen. Vägen mellan Askome och Gällared har vunnit utmärkelsen Hallands vackraste väg.

Järnvägen Västkustbanan passerar kommunen. Från 2008 har Falkenberg en ny järnvägsstation utanför stadens centrum och Falkenbergs gamla järnvägsstation finns bevarat centralt i staden där det enbart går godståg, och något chartertåg[33]. Godstrafiken beräknas vara 2600 vagnar per år (2024)[34]. Från slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1950-talet gick Falkenbergs järnväg från centralorten och inåt landet.

Fil:Falkenbergs gymnasieskola.JPG
Falkenbergs gymnasieskola som den såg ut under början av 2000-talet.

I kommunen finns två gymnasieskolor, dels den kommunala Falkenbergs gymnasieskola, dels privatägda Drottning Blankas gymnasieskola. I kommunen finns också sju högstadieskolor: Söderskolan, Tångaskolan, Tullbroskolan, Skogstorpsskolan, Apelskolan, Vesterhavsskolan och Falkenbergs Montessoriskola. Det finns ytterligare sju kommunala grundskolor som har undervisning för yngre årskurser (vilket även flera av högstadieskolorna har).[35] Det finns även tre fristående grundskolor.[36]

Kommunen har 47 338 invånare (30 september 2025), vilket placerar den på 57:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Befolkningen har, med enstaka undantag, ökat kontinuerligt sedan kommunen bildades. Folkökningen har skett längs kusten och i centralorten, medan befolkningstalet i inlandet varit relativt stabilt.

Befolkningsutvecklingen i Falkenbergs kommun 1970–2025[37]
ÅrFolkmängd
1970
  
31 804
1975
  
33 102
1980
  
34 912
1985
  
35 596
1990
  
37 622
1995
  
38 950
2000
  
38 817
2005
  
39 605
2010
  
41 008
2015
  
42 949
2020
  
46 051
2025
  
47 386
Fil:Björkekullen Naturreservat 2.jpg
Björkekullens gamla torp, omgivet av ett naturskönt och småskaligt odlingslandskap.

Bland kulturarv i kommunen kan nämnas området kring Björkekullen. Där har fornlämningar från brons- och järnåldern hittats. Där finns också en byggnad som troligtvis uppfördes som torpställe på 1810- eller 1820-talet.[38]

Många av områdets kyrkor blev för små under den kraftiga befolkningstillväxten under 1800-talet och ersattes därför. Några bevarade kyrkor från medeltiden finns dock kvar, dessa är Asige, Abild, Morup, Svartrå och Sankt Laurentii kyrka.[39]

Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.

Detta är typexempel på ett "talande vapen", alltså att vapnet illustrerar själva namnet. Namnet kommer från en medeltida borg. Det går tillbaka på två sigillavtryck från 1584 och 1608 som föreställer en falk sittande tre kullar eller ett treberg. På sigillen förekommer några blommor på trebergen, men de har antagits sakna symboliskt innehåll. Ursprungsfärgerna är okända. Anders Thiset föreskrev en silverfalk mot ett blått fält men Falkenbergs stad använde från slutet av 1800-talet en röd falk i silverfält. Färgsättningen fastställdes för staden av Kungl. Maj:t 1948, samtidigt som falken enligt stadens önskemål gjordes "mera rovlysten och smäckrare".[40] Efter kommunbildningen upptogs vapnet av den nya kommunen. Inget annat vapen fanns i området.

Den bild av vapnet som kommunen använder ritades om och antogs i sin nuvarande skepnad 1999, versionen som kommunen använder återfinns på kommunens hemsida[41]. Ur heraldisk synpunkt föreligger ingen skillnad jämfört med den bild som Wikipedia presenterar.

Fil:Statue of Stellan Bengtsson 01.jpg
Falkhallen, ett allaktivitetshus invigt 2010. Den ersatte den tidigare Visningshallen från år 1938.

Falkenbergs BTK har under lång tid varit ett av de främsta lagen inom svensk bordtennis på herrsidan. De var länge ett stabilt lag i Pingisligan, även de inte vunnit något guld sedan 1988. På individuell nivå är Stellan Bengtsson från Slöinge mest framgångsrik med bland annat singelguld vid VM 1971, för vilket han mottog bragdguldet samma år. Även Ulf "Tickan" Carlsson, från centralorten, har nått internationella framgångar med bland annat ett guld i dubbel vid VM 1985.

Inom fotbollen dröjde det till slutet av 1980-talet innan Falkenberg skulle få ett elitlag genom att Falkenbergs FF debuterade i Division 1 1988. Sedan dess har de med några undantag tillhört de två högsta divisionerna. Vinbergs IF och Ullareds IK spelar strax under elitnivå. Vessigebro BK håller till längre ner i seriessystemet men har producerat framgångsrika fotbollsspelare som Niclas Alexandersson (en av Sveriges mesta landslagsspelare) och hans bror Daniel Alexandersson. Andra framgångsrika fotbollsspelare är från centralorten Rutger Backe, allsvenska skytteligavinnare 1976, och Pär Zetterberg, landslagsspelare och framgångsrikt utlandsproffs, samt från Vinberg Magnus Svensson även han landslagsspelare.

Falkenberg med omland är ett av de områden där volleybollen fått fäste. Falkenbergs VBK spelade (som Ätradalens VK) tidigt på elitnivå. Efter en längre svacka från 1980 och framåt återkom de till elitserien 2002 och tillhörde landets främsta lag på herrsidan fram till 2023 då de avbröt elitsatsningen.[42] Ätrans IF och Köinge JUF spelade bägge i damernas elitserie under 1970-talet (då även två lag från angränsade Varbergs kommun tidvis spelade i serien), men numera är Falkenbergs VBK:s damlag, som spelat i näst högsta divisionen, det främst laget på damsidan.

Fil:Falconalkoholfriarena.jpg
Falcon Alkoholfri Arena, invigd 2017.

Falkenbergs IK var bland grundarna av Hallands idrottsförbund och det är i den klubben Falkenbergs FF har sitt ursprung. Numera har klubben enbart friidrott på programmet. Dess mest meriterade friidrottare är Erik "Spänst" Svensson som tog silver i tresteg och kom fyra i längdhopp vid OS 1932. Ett antal andra idrottare från klubben har vunnit SM-guld, bland annat Ingrid Hansson och Tilde Johansson. I handboll har IS Orion haft aktivitet under lång tid, dock utan att nå några större framgångar. I rodd är Falkenbergs Roddklubb aktiva. Frida Svensson, som vann singelsculler vid världsmästerskapen i rodd 2010 har tävlat med klubben. Det gjorde även Hans Svensson, som även han tävlade i singelsculler, bland annat i OS.

  1. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  3. ”Statens Offentliga Utredningar 2015:10 - Gränser i havet”. Regeringen. sid. 355-356. https://www.regeringen.se/contentassets/ca0554edbdb4470b83f3f55d6ece9cf0/granser-i-havet-sou-201510/. Läst 29 november 2025. 
  4. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  5. 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,7 5,8 ”Naturvårdsprogram”. Falkenbergs kommun. 27 april 2006. https://kommun.falkenberg.se/images/sv/files/Naturva%CC%8Ardsprogram.pdf. Läst 29 november 2025. 
  6. Kjell Georgson m.fl. (1997). Hallands flora. Lund: SBF-förl. ISBN 91-972863-0-3 
  7. ”Träslövsläge-Morups Tånge” (på English). Ramsarkonventionen/Ramsar Sites Information Service. https://rsis.ramsar.org/ris/430. Läst 7 december 2025. 
  8. ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023. 
  9. ”Åkulla bokskogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/akulla-bokskogar.html. Läst 6 maj 2023. 
  10. ”Yttra Berg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/yttra-berg.html. Läst 6 maj 2023. 
  11. SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ”Koalition över blockgränserna ska styra Falkenberg”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/koalition-over-blockgranserna-ska-styra-falkenberg. Läst 1 januari 2019. 
  13. Larsson, Sven (2021). Falkenberg - staden formas 1830-2020. ISBN 9789152705421 
  14. ”Kommunfullmäktige | Falkenbergs kommun”. www.netpublicator.com. https://www.netpublicator.com/elected/registry/a7b5af4753e745cea62d2e7f8fcad21d/board/1af56ab5-2413-4c60-81f7-96d0f3875338. Läst 2 april 2025. 
  15. ”Kommunstyrelsen”. kommun.falkenberg.se. https://kommun.falkenberg.se/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen. Läst 2 april 2025. 
  16. ”Kommunstyrelsen | Falkenbergs kommun”. www.netpublicator.com. https://www.netpublicator.com/elected/registry/a7b5af4753e745cea62d2e7f8fcad21d/board/e4082d77-e3f2-42be-91f9-71dc349e7d17. Läst 2 april 2025. 
  17. ”Förtroendevalda - Falkenbergs kommun”. www.netpublicator.com. https://www.netpublicator.com/elected/registry/a7b5af4753e745cea62d2e7f8fcad21d/?origin=c8bdb050-ad9e-403e-ab38-2167f9fdffed&path=1. Läst 2 april 2025. 
  18. ”Val till kommunfullmäktige - Kommun - Falkenberg”. Valmyndigheten. https://resultat.val.se/val2022/KF/13/1382?r=S. Läst 1 februari 2025. 
  19. ”Falkenberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/falkenberg-(kommun-n-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2023. 
  20. ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 6 maj 2023. 
  21. ”Bolag och förbund”. Falkenbergs kommun. https://kommun.falkenberg.se/om-kommunen/kommunens-organisation/bolag-och-foerbund. Läst 4 februari 2025. 
  22. ”Falkenbergs Biogas AB”. MPG. https://www.mpg.se/reference/falkenbergs-biogas-ab/. Läst 4 februari 2025. 
  23. Sidén, Göran (28 februari 2010). ”Utveckling av nya vindkraftverk i Falkenberg”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:376479/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  24. Kasic, Irhan. ”Vindkraft och landskap”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:432228/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  25. 25,0 25,1 ”Energi- och klimatläget i Halland 2024”. Region Halland. https://www.regionhalland.se/download/18.449857a51919754a5f39dc40/1725013172382/Energi-%20och%20klimatl%C3%A4get%20i%20Halland%202024.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  26. Dalenbäck, Jan-Olov. ”Solvärme i när- och fjärrvärme Sammanfattning Västra Götaland”. https://www.solar-district-heating.eu/wp-content/uploads/2018/06/SDHp2m_RegionalActivityReportV%C3%A4stra-G%C3%B6taland.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  27. ”Solvärme i fjärrvärmesystem”. Fjärrsyn. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1058766/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  28. 28,0 28,1 ”Tre fjärrvärmenät i kommunen”. Falkenbergs Energi. https://www.falkenberg-energi.se/fjarrvarme/var-finns-fjarrvarme/. Läst 2 februari 2025. 
  29. ”Regional fjärrvärme i Halland”. Länsstyrelsen i Hallands län. 2012. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.68fbc90d193243b379e493a0/1732528968270/Regional%20fj%C3%A4rrv%C3%A4rme%20i%20Halland.pdf. Läst 2 februari 2025. 
  30. ”Så blev Falkenberg Energi fossilfritt”. Tidningen Energi. 25 oktober 2020. https://www.energi.se/artiklar/sa-blev-falkenberg-energi-fossilfritt/. Läst 2 februari 2025. 
  31. 31,0 31,1 ”Miljövinster”. Falkenberg Energi. 2 februari 2025. https://www.falkenberg-energi.se/fjarrvarme/miljovinster/. 
  32. ”Karta biogasanläggningar”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/biogas/karta-biogasanlaggningar/. Läst 2 februari 2025. 
  33. ”Museets nya satsning – shoppingtåg till Ullared”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/museets-nya-satsning-shoppingtag-till-ullared/. Läst 10 maj 2021. 
  34. ”Nya öppettider för industrispåret”. kommun.falkenberg.se. https://kommun.falkenberg.se/nyheter/nyaoppettider-foer-industrisparet. Läst 21 mars 2025. 
  35. ”Kommunala grundskolor och fritidshem”. Falkenbergs kommun. https://kommun.falkenberg.se/barn-och-utbildning/grundskola-och-fritidshem/kommunala-grundskolor. Läst 6 februari 2025. 
  36. ”Fristående grundskolor och fritidshem”. Falkenbergs kommun. https://kommun.falkenberg.se/barn-och-utbildning/grundskola-och-fritidshem/fristaende-grundskolor-och-fritidshem. Läst 6 februari 2025. 
  37. ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  38. ”Björkekullen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/bjorkekullen.html. Läst 6 maj 2023. 
  39. ”Kulturmiljöprogram för FALKENBERGS KOMMUN” (Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Falkenbergs kommun. 2012. sid. 30. Arkiverad från originalet den 6 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230506212112/https://kommun.falkenberg.se/images/sv/files/Kulturmilj%C3%B6program%20Falkenberg%20stad%20210713.pdf. Läst 6 maj 2023. 
  40. Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
  41. vapnet på kommunens hemsida Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  42. ”Falkenbergs volleybollklubb lämnar elitserien – saknas pengar”. Sveriges radio. 15 juni 2023. https://sverigesradio.se/artikel/falkenbergs-volleybollklubb-lamnar-elitserien. Läst 17 juni 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Mall:Falkenbergs kommun