Hoppa till innehållet

Ätran

Lägg till länkar
Från Plutten
Den här artikeln handlar om vattendraget. För tätorten med samma namn, se Ätran (tätort).
Ätran
Flod
Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg.
Land Sverige
Region Europa
Bifloder
 - vänster Assman, Kalvån, Lillån, Sannarpsån
 - höger Åsakabäcken, Högvadsån, Vinån
Landmärke Tullbron
Källa Äramossen
 - läge nära Gullered, Västergötland
 - höjdläge 332 m ö.h.
 - koordinater 57°45′45″N 13°32′43″Ö / 57.76250°N 13.54528°Ö / 57.76250; 13.54528
Mynning Kattegatt
 - läge Falkenberg, Halland
 - koordinater 56°53′18″N 12°28′39″Ö / 56.88833°N 12.47750°Ö / 56.88833; 12.47750
Längd 243 km
Flodbäcken 3 343 km²
Vattenföring
 - medel 57,8 m³/s[1]
 - maximum 203 m³/s(MHQ)[1]
 - minimum 13,5 m³/s(MLQ)[1]
Läge för Ätrans utflöde.
Läge för Ätrans utflöde.
Läge för Ätrans utflöde.
<mapframe height="500" width="250">[ {"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q515, 'city', if (?type = wd:Q3957, 'city', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q515, '#800000', if (?type = wd:Q3957, '#800000', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q515 wd:Q3957 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q515, 'city', if (?type = wd:Q3957, 'city', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q515, '#d8b2b2', if (?type = wd:Q3957, '#d8b2b2', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q515 wd:Q3957 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q515, 'city', if(?type = wd:Q3957, 'city', if(?type = wd:Q515, 'city', if (?type = wd:Q3957, 'city', 'square')))) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q515, '#800000', if(?type = wd:Q3957, '#800000', if(?type = wd:Q515, '#800000', if (?type = wd:Q3957, '#800000', '#000000')))) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q515 wd:Q3957 wd:Q515 wd:Q3957 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q515, 'city', if(?type = wd:Q3957, 'city', if(?type = wd:Q515, 'city', if (?type = wd:Q3957, 'city', 'square')))) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q515, '#d8b2b2', if(?type = wd:Q3957, '#d8b2b2', if(?type = wd:Q515, '#d8b2b2', if (?type = wd:Q3957, '#d8b2b2', '#000000')))) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q515 wd:Q3957 wd:Q515 wd:Q3957 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"}]</mapframe>
Ätran med biflöden, avrinningsområde och städer.

Ätran är en å i sydvästra Sverige. Den är 243 km lång inklusive källflöden[2]. Det gör det till den längsta och den näst mest vattenrika av de fyra större åarna som mynnar i Halland (de andra är Viskan, Nissan och Lagan). Den har tre relativt jämnstora biflöden: Assman, Kalvån och Högvadsån samt utöver dessa många mindre.

Ätran rinner från en mosse nära Gullered på 332 meters höjd över havet. Den fortsätter därefter genom sydvästra Västergötland, där den bland annat passerar genom sjön Åsunden med staden Ulricehamn. Den flyter sedan genom Halland och har i Falkenberg sitt utlopp i Kattegatt. Ån har ett avrinningsområde på 3 343 km². Som för de flesta vattendrag i Sverige består större delen av dess avrinningsområde av skogsbygd. Ån har, även om den inte är farbar, fungerat som förbindelselänk mellan centrala Västergötland och den halländska kustslätten. Den traditionella förbindelsen kallas Redvägen. Senare har både järnväg och landsväg följt vattendraget. I den mer glesbefolkade delen emellan de bägge centralbygderna går gränsen mellan Västergötland och Halland, vilken fram till 1645 också var riksgräns.[3]

Längs vattendraget har det funnits många kvarnar och det finns sedan 1950-talet totalt åtta vattenkraftverk. Även om en stor del av vattendragets fallhöjd utnyttjas för vattenkraft har den inte gett upphov till en lokal industri på samma sätt som t.ex. Viskan har haft en textilindustri. Den industri som funnits har varit främst knuten till de bägge städerna samt biflödet Assman. Jämfört med omgivande vattendrag är vattenkvalitén mycket god.[4] Ätran nedströms Ätrafors kraftverk (det sista kraftverket som utgör ett komplett vandringshinder) är tillsammans med biflödet Högvadsån efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område. Ätran har en naturlig (ej odlad) laxstam, vilket är ovanligt. Den har Sveriges största bestånd av havsnejonöga och Hallands största bestånd av flodnejonöga och flodpärlmussla. Dalgången längs ån kallas Ätradalen.[5][3]

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer från urgermanska aitrą[6] och betyder svällande, ättrig. Det är först belagt från den halländska delen. I den västgötska delen har flera namn använts som bland annat Laffwa å/Lagan (från lagher[7]) och Forsan. I den halländska delen har även eda[8] förekommit. Även namn som anknyter till lokala orter som Svenljungaån och Falkenbergs ström har använts.[3]

Sträckning, biflöden och avrinningsområde

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Ätran.JPG
Ätran mellan Blidsberg och Trädet

Ätrans källa är Äramossen. Från mossen rinner flera bäckar som snart förenar sig för att bilda Ätran. Dessa rinner raskt nerför Galtåsens sluttning. Vattendraget rinner först norrut genom ett jordbrukslandskap i riktning mot Falköping. Den tar emot vatten från flera mossar och passerar igenom mindre sjöar[3] som Vinsarpasjö och Lönern. Strax norr om Åsarp ansluter Åsakabäcken samtidigt som Ätran byter riktning först västerut och sedan mot sydväst. Fram till Åsunden (som är den största sjön den passerar) är den 1–2 meter djup och 6–10 meter bred. När den börjar närma sig Åsunden får den en flatt profil och en meandrande sträckning. Vid Åsunden ligger Ulricehamn, som är den största orten i övre Ätradalen.

Från att vattendraget lämnar Åsunden och fram till Sexdrega styrs vattendragets förlopp av den hårda berggrunden. Det gör att den får en rakare sträckning. Därefter börjar den åter meandra. Bifloden Assman (även kallad Lillån), ansluter nära Örsås kyrka, och Kalvån (även den kallad Lillån) ansluter nära Östra Frölunda kyrka. De bägge biflödena har en vattenföring jämförbar med Ätrans ovan Åsunden. Det gör att Ätran växer betydligt i storlek efter att de bägge vattendraget anslutit. Dess bredd ökar från i snitt ungefär 15 meter till 25 meter (men varierar mellan 10 och 60 meter beroende på lokala förhållanden).[9] Ätran går här främst genom skogsbygd. När vattendraget lämnar Västergötland och kommer in i Halland får det ett stridare förlopp nerför sydsvenska höglandets västsida.[10] Strax söder om Ätraforsdammen ansluter Högvadsån, som är det största biflödet. Därefter flyter vattendraget främst genom slätt jordbruksmark och dess förlopp blir lugnare. Längs den sista sträckan ansluter Sannarpsån och Vinån.

width=100%

Ätrans höjdprofil visas i figuren ovan med biflöden (streck och namn under höjdprofilen), vattenkraftverk (streck och namn ovan höjdprofilen) och sjöar (tjock blå linje med namnet under. Då även vattendragets färd genom sjöar ingår i figuren blir den totala längden till mynningen som visas i figuren större än vattendragets längd (som är utan sjöar).

Delavrinningsområden[11] Medel-
vattenföring
(m³/s)[11]
Namn (biflöden i kursiv) Yta (km²)
Uppströms Åsundens utlopp 650
Mellan Åsunden och Assman 379 8
– Assman (Lillån) 652 9,5
Mellan Assman och Kalvån 45 24,5
– Kalvån (Lillån) 514 8,2
Mellan Kalvån och Högvadsån 370 33,5
– Högvadsån 476 8,5
Mellan Högvadsån och havet 257 49
Totalt/slutgiltigt 3 343 52,5

De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6).[11] Totalt finns det omkring 200 km² sjöar inom avrinningsområdet. Förutom naturliga sjöar har det även skapats sjöar till följd av dammkonstruktioner för vattenkraft. Av dessa är Ätraforsdammen störst. I avrinningsområdet är 51,94 procent av marken skog (samt 3,67 procent hygge), 15,41 procent myr, 13,73  procent jordbruksmark, 7,7 procent övrig öppen mark, 6,34 procent sjö och vattendrag och 1,22 procent urban mark (inklusive dagvatten). Den vanligaste jordarten är morän med 37,65 procent av marken. Även torv med 18,46 procent och tunn jord och kalt berg med 15,19 procent är vanliga.[1] Det har funnits 18 000 våtmarker inom avrinningsområdet, en betydande del har dikats.[12]

Huvudavrinningsområdet (inklusive biflöden) gränsar till Viskans huvudavrinningsområde i nordväst längs det mesta av Ätran sträckning. I den allra översta delen av Ätrans avrinningsområde gränsar det till Lidans avrinningsområde i nordväst och Tidans avrinningsområde i nordöst. Lidan och Tidan rinner ut i Vänern. De bägge ingår därför i Göta älvs huvudavrinningsområde. I sydost gränsar Ätrans område till Nissans huvudavrinningsområde längs en stor del av dess sträckning.[13] Närmast kusten gränsar avrinningsområdet till Himleån och Suseåns avrinningsområden samt till mindre vattendrag.[14]

Avrinningsområdet omfattar större delarna av Ulricehamns, Tranemo, Svenljunga och Falkenbergs kommuner, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommuner.[11] Avrinningsområdet har historiskt framförallt täckts av Redvägs och Kinds härader i Västergötland samt Faurås och Årstads härader i Halland.[15] Ätran utgör gräns mellan de bägge senare.

Klimat och vattenföring

[redigera | redigera wikitext]

Medeltemperaturen längs Ätran är högst vid kusten och avtar längre in i landet. Det är främst vintertemperaturerna som skiljer. Vintertid skiljer ungefär två grader mellan kusten och de inre delarna. Skillnaderna i sommartemperaturer är liten.[16][17] Skillnaderna i medeltemperaturer påverkar också förekomsten av frost som är vanligare längre in. Det medför också att årstidernas start kan variera flera veckor mellan vattendragets olika delar. Förändringarna längs åns förlopp är som skarpast nära kusten (där också höjdskillnaderna är som störst). Variationer i klimat medför också att odlingszonerna varierar längs vattendrag. Från zon 1 vid kusten till zon 5 i mer höglänta områden längre in.[18]

Nederbörden är i snitt 1160 mm/år i avrinningsområdet. Av detta avgår 601 mm/år som evapotranspiration och 560 mm/år som avrinning.[1] Nederbörden är högst en bit från kusten, i den region på sydsvenska höglandet västsida som tillhör de nederbördsrikaste i Sverige.[19][15] Vattenföringen är högst vintertid och lägst sommartid. Den är i snitt 2-3 gånger så hög under sommarmånaderna som under vintermånaderna.[1] Regleringsvolymen är 127 500 000 m3. Den utbyggda vattenkraften gör att flödet är hårt reglerat i de mellersta delarna. Vid 100- eller 200-års nederbörd finns det risk för översvämmade broar i Västergötland.[20] Under vissa år översvämmas centrala Svenljunga.[13] I januari 2023 utfärdades röd varning i Svenljunga.[21] Varken Ulricehamn eller Falkenberg finns med på Myndigheten för civilt försvars lista på 26 orter i Sverige med betydande översvämningsrisk.[22]

Vattnet hade 2010-2024 i årssnitt en temperatur på mellan 8,1 °C och 10,1 °C. Kalla vintermånader kan temperaturen gå ner till 0 °C och varma sommarmånader upp till 20 °C.[23][15][1]

Berggrund, natur och miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Sydvästra Sverige, där Ätran rinner, har en berggrund som bildades för 1700–1550 miljoner år sedan, men som ombildades kraftigt under svekonorvegiska orogenesen.[24] I större delen av Ätrans avrinningsområde består urberget av röd, alkalin, gnejs. Ätran flyter fram i ett sprickdalslandskap[25][13] som till betydande del formats under mesozoikum (252-66 miljoner år sedan). Sprickzonerna har till stor del samma riktning som Ätran (nordnordost–sydsysväst), men även sprickor i nordnordväst–sydsydost förekommer. Urberget kan, även i vattendragets nedre delar, ha relativt betydande nivåskillnader. Närliggande urbergstoppar och -dalar kan ligga på 70 meter över respektive 60 meter under havsnivån. Ovanpå detta kan senare, eroderat, material finnas överlagrat.[26] I Ätrans nordliga delar har berggrunden sitt ursprung i kambrosilur och består av kalksten, sandsten och lerskiffer.[25] Då Ätran ligger norr om Tornquistzonen har berggrunden varit stabil under mycket lång tid. Det har därför funnits vattendrag som runnit från Västergötland och Småland och genom Halland under denna tid. De exakta sträckningarna för Ätran och övriga vattendrag har dock uppkommit som ett resultat av den senaste istiden (t.ex. gick Ätran tidigare öster om Askome kyrka).[27]

På berggrunden ligger material som deponerats under istiden, som morän. Större delen av vattendraget ligger ovan högsta kustlinjen. Den ligger strax ovan Yngeredsfors, dit det vid istidens slut gick en havsvik. Ner till Askome bildades ett delta. Marina leror och sand finns därför deponerat nedströms om Askome.[15][26] De har bildat lager vars innehåll varierar med lokala förhållanden. Det finns till exempel 70 meters djupa sandlager runt Vessigebro medan det är 50 meters lerdjup på andra platser i Ätrans dalgång.[26] Kustlinjen var som lägst för omkring 11 000 år sedan. Då gick den nära 10 meter lägre än nuvarande nivå. Vattendraget gick alltså då ut i Kattegatt något till väster om den nuvarande kustlinjen.[3] Vid Skrea finns en drumlin som får vattendraget att strax innan det når havet vrida av i riktning väster, i stället för att fortsätta söderut.[26]

Området som Ätran rinner igenom delas ofta in i tre eller fyra naturgeografiska typer.[28][3] Den översta delen ligger mellan Falbygden och sydsvenska höglandet, söder om söder om Västgötabergen. Den domineras av morän och är kalkrik. Området är till stora delar uppodlat och består i övrigt av mycket lövskog.[25][13][3]. Därefter följer sydsvenska höglandets västsida med kärvare jordmån. Detta område är till stor del bevuxet med barrskog och innehåller mycket myrmark. Denna del har historiskt varit svårgenomtränglig och därför fungerat som gräns mellan bygderna upp- och nedström. Landskapsgränsen mellan Västergötland och Halland ligger här. Därför låg också den tidigare landgränsen mellan Sverige och Danmark här. I de nedre delarna av Ätradalen har jordarterna sand och grus överlagrats med lera under senaste istiden. Dessa delar är åter mer bördiga med mycket uppodlad mark samt lövskog.[25][13][3]

Fil:Dracocephalum ruyschiana - Sile tondipea Keila.jpg
Drakblomman trivs på de stäppartade torrängar som förekommer kring Ätrans övre delar

Överlag är de nedre delarna av Ätradalen de mest påverkade i modern tid. I själva vattendraget har bottnen påverkats genom att den rensats från flottningshinder. När vattenkraftverk har byggts över forsar har det försvårat eller omöjliggjort för fisk att ta sig upp förbi de tidigare forsarna. Fiskens möjligheter att ta sig fram beror på i vilken grad fisktrappor och andra hjälpmedel byggts. I områden med jordbruksmark är uträtningar av vattendrag vanliga. I de nedre delarna av Ätradalen har biflöden rätats ut eller dränerats. I de övre delarna har istället Ätran själv på några platser rakats ut (t.ex. vid Hössna). Jordbruket har medfört en drastiskt påverkan på vilka växt- och djurarter som förekommer vid vattendraget och därigenom ökat tillförseln av näringsämnen och minskat tillförseln av döda trärester.

Om man följer vattendraget från källa till utlopp så finns på Åramossen arter som annars främst finns betydligt längre norrut. De har på grund av mossens höjd, och därmed lägre temperatur, haft möjlighet att stanna kvar sedan de kom dit strax efter istidens slut. Det gäller exempelvis Kung Karls spira.[3] På mossen finns också många fåglar.[29] På sin väg mot Åsunden finns, på de kullar och branter som omger Ätran, fler bevarade områden med stäppartade torrängar. Det är områden där växter som annars trivs på stäpper växer, trots att några riktiga stäpper inte finns i Sverige. Drakblomma och smalbladig lungört är exempel på växter som växer där. Dessa områden är kalkrika, inte på grund av den lokala berggrunden utan för att material transporterats hit från Falbygden under den senaste istiden.[30][31] I vattendraget finns fram till Vinsarpasjön ett betydande flodpärlmusslabestånd.[32] När Ätran börjar meandra närmare Åsunden finns olika former av mader, sankängar och kärr som är viktiga för fågellivet.[30]

I de mellersta delarna finns områden med betydande naturvärde, ofta kopplat den tidigare boskapsdominerade ekonomin med slåtter- och betesmark. Där finns även artrika strandängar och små korvsjöar. Dessa områden har under 1800- och 1900-talet blivit betydligt färre på grund av ändrade driftsformer och utdikningar. I de områden som finns kvar finns gott om amfibier och insekter.[9] Områdena innehåller i växtväg bland annat flentimotej, vingvial, fältvädd och blodnäva.[30] Det förekommer också områden med lövträd. Dessa områden är bra miljö för till exempel fåglar som mindre hackspett och olika epifytiska lavar som blylav.[9] Uppströms kraftverken finns en population öring som blev separerad från övrig öring då den inte kan ta sig förbi kraftverken. Populationen har minskat, men det har också vidtagits åtgärder för att rädda den.[33] Uppströms Ljungafors finns strömmande miljöer.[9] En sträcka på 5,3 kilometer är torrfåra kring Yngeredsfors kraftverk.[34]

Fil:Atlantic Salmon female (9680674470).jpg
Ätran har Sveriges största bestånd av Atlantlax

Större delen av Ätran nedströms Ätrafors kraftverk (som är ett definitivt vandringshinder) är långsamtflytande över en bottenbädd bestående av finfördelat material. Den har blivit rensat i varierande omfattning.[35] I Ätrans finns Sveriges största bestånd av atlantlax. En stor del av den lax som finns i Halland finns i Ätran.[36] Laxstammen är naturlig, vilket är ovanligt. Även för havsnejonöga är beståndet det största i Sverige, medan det är det största i Halland för flodnejonöga och flodpärlmussla. Längs vattendraget finns också ett rikt fågelliv. Sveriges enda kända förekomst av nattsländan Setodes punctatus finns vid Ätran.[5] I Fegen (vars vatten når Ätran via Kalvån) finns Sveriges enda säkert kvarvarande förekomst av vårsiklöja.[37]

Längs vattendraget har flera områden skyddats. Ätrans källa Äramossen är ett naturreservat på grund av sin opåverkade våtmarksmiljö.[38] Längs ån finns flera andra naturreservat. I de övre delarna (innan vattendraget vänder söderut) finns Hössna prästgårds naturreservat. Det är naturreservat på grund av sin rika flora, inte minst i rikkärren[39], Önnarps naturreservat ligger i en mindre dalgång längs en att de första bäckarna som rinner ut i Ätran där det finns en fuktäng med i området ovanliga arter som kåltistel[40], Knätte består av två åskullar med stäppartad torräng[41]. På Smula ås, som ligger ungefär där Ätran vänder söderut, finns även där stäppartad torräng. Den kalkrika marken hävdas genom bete.[42]. Även Frälsegården och Baktrågen på Ulricehamnsåsen är torrängär och innehåller även flera fornlämningar.[43][44]

På Åsundens västra sida ligger Kråkebo naturreservat och på dess östra Korpebobergs lövskogar. På ett näs i dess södra del ligger Torpanäsets naturreservat. Alla är artrika lövskogar. Torpanäset innehåller många rödlistade arter knutna till de gamla ekarna som finns där och innehåller också herrgårdarna Torpa Stenhus och Hovsnäs. [45][46][47] Buttorps forsar består av forsar med ett rikt fisk och fågelliv.[48] Efter Buttorp dröjer det till Mårdaklev innan nästa naturreservat kommer. Det är Klevs naturreservat där miljön kring Klevs gästgiveri skyddats.[49]

Efter att Ätran kommit in i Halland kommer de första naturreservaten strax nedströms om Gällared. Där finns inom några kilometer Yttra Berg, Bergs naturskog och Fylleklevs naturreservat. De representerar olika miljöer. Yttra Berg består av ett odlingslandskap bevarat sedan första halvan av 1800-talet medan Bergs naturskog omfattar skog som inte brukats. Fylleklev består av fem mindre områden med bokskog.[50][51][52] Längs en bäck som rinner ut i Ätran ligger Påvadalen med lövskog i ett ravinlandskap.[53][54] Påvadalen är det sista naturreservatet in Ätran rinner ut i Kattegatt. I hela avrinningsområdet finns fler naturreservat, bland annat Bjällermossens naturreservat och naturreservaten vid sjön Fegen. Ätran nedströms Ätrafors kraftverk i Falkenbergs kommun är efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område. En vattenvårdskommitté bildades på initiativ av Länsstyrelsen i Hallands län 1970 och ett vattenvårdsförbund har funnits sedan 1973, sedan 2006 som Ätrans vattenråd.[36]

Ätran transporterar i snitt omkring 2 000 ton kväve och 40 ton fosfor, med en möjligen minskande tendens och med betydande årliga variationer. Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna samt de allra översta. Detta då bägge domineras av jordbruksbygd. För kväve varierar halterna mellan måttligt höga halter, höga halter och mycket höga halter (vilket är de mittersta tre kategorierna) för de olika mätpunkterna. För fosfor har de flesta mätpunkterna hög status (den bästa kategorin). Tillförseln sker främst som diffusa källor, där jordbruket står för över 50 % av de antropogena (människoskapade) utsläppen av både kväve och fosfor. Tillförseln från enskilda punktkällor är låg. De stod för omkring 94 ton kväve och 1,2 ton fosfor 2023. Reningsverken i Ulricehamn och Tranemo var de största punktkällorna, följt av det i Svenljunga.[55][56][57][58]

Det östra delarna av avrinningsområdet har kalkrika jordlager, medan övriga delar kalkas. Därigenom är dess pH i allmänhet tillfredsställande även om det förekommer att enskilda lokaler har lågt pH. De norra delarna av Ätran passerar genom kalkrik mark och är mindre känsliga för försurning. Halterna av tungmetaller är låga eller mycket låga och överskrider inga gränsvärden. Halterna av totalt organiskt kol är måttligt höga (med variationer).[55][56][57]

Mänsklig användning (Ätradalen)

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Ekehagens forntidsby jarnaldern.jpg
Ekehagens forntidsby visar rekonstruerade boendemiljöer längs Ätran från sten- till järnålder

Luafel: Koordinater måste vara specificerade på Wikidata eller i |koordinater=. Dalgången runt Ätran benämns vanligen Ätradalen. Vår kunskap om dess äldsta historia har tillkommit på olika sätt i övre och nedre Ätradalen. De nedre delarna har exploaterats i större omfattning i modern tid (t.ex. när E6 och Västkustbanan byggts). Detta har medfört fler arkeologiska utgrävningar, men också att lämningar förstörts. I de övre delarna har däremot arkeologisk information främst tagits fram genom inventeringar. Det äldsta mänskliga fyndet längs Ätran är från Marbäcks socken i områdets övre delar. Där har delar av ett 10 000 år gammalt skelett hittats. När människor blev bofasta i området skedde bebyggelsen först nära vattendragen, vilket antyder att fiske i vattnet och bete för boskapsdjuren på de omgivande ängarna var viktigt. Under bronsåldern flyttade bebyggelsen upp mot högre belägna områden, troligen p.g.a. bättre möjligheter att bedriva jordbruk. Området längs vattendraget är rikt på fornlämningar från brons- och järnåldern.[13] De övre delarna har många hällkistor från bondestenåldern. De området tillhör också tillsammans med Falbygden de fornminnesrikaste områdena i Sverige överlag och visar tecken på långväga handel. Längre ner fanns vid Stomma kulle, nära Ätrans utlopp i Kattegatt, under lång tid sannolikt lokala makthavare.[13][3] I de nedre delarna är fornlämningar i form av bland annat gravhögar och gravrösen koncentrerade till vadställen och tyder på en början på redvägen.[59][3] Från folkvandringstiden har en del av en stor enringad guldhalskrage hittats i Köinge socken längs bifloden Högvadsån, medan två av de tre fullständiga flerringade halskragarna som hittats i Sverige (Mönekragen och Ållebergskragen) har hittats i det område i Västergötland där flera vattendrag som Lidan, Tidan, Ätran m.fl. har sina källor. Halskragarna har samma uppbyggnad.[60]

Medan både övre och nedre Ätradalen tidigt bildade sammanhängande bygder var området emellan relativt obefolkat. Vid bronsålderns början bodde där uppskattningsvis 30-50 person. Vid medeltidens början har befolkningen uppskattats till 366-530 personer, vilket motsvarat en låg täthet på 1-2 personer per kvadratkilometer. Från delarna i Västergötland finns totalt 34 runstenar bevarande. Dessa tillhör de yngre i landskapet (som generellt är runstensrikt med 270 runstenar). Av de 34 runstenarna har 28 korstecken och anses därför vara resta av kristna eller av kristendomen påverkade personer. Från den halländska delen finns inga runstenar bevarade (landskapet har enbart fyra runstenar totalt). När kristendomen kom byggdes de mest påkostade kyrkorna i nedre och övre delen av Ätradalen, medan de i mellanbygden var mindre påkostade, sannolikt avspeglande de ekonomiska förhållandena i respektive område.[3]

I äldre västgötalagen nämns en gränsdelning som ska ha utförts av sex män från Danmark och Sverige[3], bland annat med en sten i Danabäck inom vattendragets avrinningsområde.[61] Det glesbefolkade gränsområdet betraktades dock även lång tid därefter som allmänning med begränsat kungligt inflytande från något håll. Först med att både Sverige och Danmark utvecklades till nationalstater under 1500-talet fick gränsen större praktisk betydelse i vardagslivet.[3] På grund av dalgångens militära betydelse har det funnits flera befästningar på bägge sidor om gränsen och fler viktiga militära slag skedde i dess närhet. Vid slaget vid Åsle vann Drottning Margareta en avgörande seger mot Albrekt av Mecklenburg. Vid slaget på Åsundens is föll Sten Sture den yngre, vilket bidrog till att Kristian II blev kung i Sverige.

Fil:Torpa stenhus.jpg
Torpa Stenhus, stamgods för Stenbocksätten

När de lokala organisatoriska förhållandena först blir kända fanns Vartofta bo i Västergötland medan det på den halländska sidan enligt kung Valdemars jordebok fanns två 'kungalev': Faurås och Sjönevad. I Västergötland fanns Redvägs (övre Ätradalen) och Kinds härad (mellersta Ätradalen). I Hallands fanns Faurås (norrsidan) och Årstads härad (sydsidan). Som lokala makthavare kom Stenbock och Tott att vara viktiga under lång tid. Stenbock hade en maktbas i Kinds härad och Torpa stenhus på den svenska sidan medan Tott hade Hjuleberg på den danska sidan som lokal bas. Även om jordinnehaven var koncentrerade på respektive sida av gränsen hade de, som många andra adelsätter, mark i bägge länderna.[3] De västgötska delarna är ett av de fyndrikaste vad gäller fossil åkermark från förhistorisk tid och medeltid. Det har där funnits många storgårdar.[13]

Jämfört med många andra områden hade digerdöden en i sammanhanget liten långsiktig påverkan på markanvändningen. Detta hjälptes av att boskapsskötseln under samma period växte till sig och blev en viktig exportprodukt till främst norra Tyskland. Mycket av boskapsexporten skedde från Västergötland via Ätran. Efter att Gustav Vasa tagit makten i Sverige och Kalmarunionen upplösts strävade han efter att rikta om handeln. Totalt 22 tullstationer etablerades. I Ätradalen låg tullstationen i Klev, Mårdaklev socken och i Högvadsån i Gamlered, Älvsereds socken. Uppmaningar om driva handeln mot bergslagen, snarare än danska Halland, fick effekt. Däremot inte den mer drastiska befallningen att invånarna i Bogesund (numera Ulricehamn) skulle flytta till Nya Lödöse (1535) respektive Jönköping (1543). Senare kom dock attityden till staden att förändras och den fick sitt första privilegiebrev 1605. Handeln längs Ätran var omfattande. Av tullstationerna vid gränsen mot Halland/Danmark hade den i Klev näst störst registrerat varuflöde. Återkommande skrivelser visar att en betydande handel dock inte registrerades då kontrollen till stor del sköttes av lokala bönder som hade föga intresse av att det togs upp tull. I Sverige tillkom 1622 lilla tullen, som var en stadstull.[3]

Dalgången drabbades åter av stridshandlingar under nordiska sjuårskriget (1563–1570). Under 1564 skövlades den halländska delen av Ätradalen av trupper under Knut Håkansson (Hand) och under 1565 brände trupperna ner Falkenberg. Senare under 1565 möttes svenska och danska trupper i slaget vid Axtorna. Det var ett stort slag med många döda på bägge sidor, men som brukar räknas som en dansk seger. År 1566 kom danska trupper att bränna ner Bogesund (Ulricehamn) och skövla omgivande områden. Efter krigshandlingar på andra ställen återvände 1569 kriget till den västgötska delen av Ätradalen, som åter skövlades av danska trupper. Under Kalmarkriget (1611–1613) skövlades gränslandskapen, men Ätradalen slapp undan strider. Under Torstensonska kriget gick svensk trupp under Fredrik Stenbock genom Ätradalen även om de huvudsakliga krigshandlingarna skedde på andra ställen. Som ett resultat av kriget blev Halland svenskt (först på trettio år).[3]

Fil:Strangnas Daldräll.jpg
Tillverkning och handel med textil bidrog till ekonomisk tillväxt i övre Ätradalen

Då Halland blev svenskt på 30 år gällde att danska lagar och sedvänjor fortsatt skulle tillämpas. De olika stånden hade dock möjlighet att välja att juridiskt bli svenska, vilket i flera fall skedde. Att Halland blev svenskt medförde att den gräns vid vilken stora tullen betalades inte längre gick mellan Västergötland och Halland utan vid den plats vid kusten från vilken varorna exporterades eller till vilken de importerades.[62] I Sverige hade inte alla hamnstäder rätt att bedriva internationell handel. Enbart så kallade stapelstäder hade den rättigheten. Falkenbergs status som stapelstad var osäker och mellan 1724 och 1866 saknade staden den rättigheten.[63] Exporten av djurprodukter minskade medan exporten av produkter från skogen (trä, tjära, pottaska) tilltog. Statsmakterna hade stora svårigheter att driva in lilla tullen i Västergötland. Borås anlades 1621 i syfte att stävja handeln på landsbygden. Borås kom att bli en viktig konkurrent till Bogesund och handeln längs Ätran i allmänhet. Bogesund förlorade sin handelsrättigheter 1739, men fick tillbaka dem 1742. Detta efter att invånarna bland annat döpt om staden till Ulricehamn, efter drottning Ulrika Eleonora. Handeln på landsbygden fortsatte och över tid kom bönderna i Sjuhäradsbygden att få större lagliga rättigheter till handel på landsbygden än övriga Sverige. De (liksom handlare från Borås) kom att verka även i Halland och kom mer eller mindre att monopolisera handeln med de olika textilvaror som producerades ute på gårdarna för att komplettera jordbruket.[3][62]

En av de som kom att bedriva handel var Hans Perhsson (1789–1833) och inte minst hans son Anders Hansson. Från gårdarna Hid och Mölneby i Östra Frölunda kom de att bedriva omfattande förlagsverksamhet med textil. Till exempel med 55 hushåll som höll på med vävning. Under 1880-talet gick textilverksamheten över till brodern Pehr Johan medan Anders kom att gå över till skog och skogsprodukter. Han köpte upp betydande arealer skog. När ångsågen i Herting gick i konkurs 1869 köpte Hansson upp den och när den i Rävigeforsen gick i konkurs 1884 köpte han upp den också. Under senare halvan av 1800-talet tog det industriella utnyttjandet av skogen längs Ätran fart. Det hade skett tidigare försök runt 1800 av Jacob Bagge, men dessa hade misslyckats. Transport från skog till sågverk skedde genom flottning. Då tekniken för elproduktion från vattenkraft under 1900-talet blev mogen innebar denna en uppdämning som hindrade flottning. Mölnebys anläggningar drabbades i flera fall av brand. Dessa kom då inte att byggas upp längs vattendraget (däremot anlades ett ångkraftverk i orten Ätran, i närheten av vattendraget). Trots en del tidiga initiativ från företaget kom det att blir andra företag som kom att bygga ut (el)vattenkraften längs Ätran. Mölnebybolaget såldes till andra aktörer 1914 och kom därefter att styckas upp.[3]

Från mitten av 1700-talet skedde (som i stora delar av Sverige och Europa) en snabb folkökning till följd av bland annat förbättrad produktivitet i jordbruket och förbättrad hygien. Till en början var folkökningen relativt jämnt fördelad, men över tid kom den att alltmer förskjutas mot kusten och i allt högre grad ske i städerna. Lands- och framförallt skogsbygden växte i långsammare takt än städerna och under senare halvan av 1800-talet började deras befolkning minska. En viktig faktor för trendbrottet var tilltagande emigration till framförallt USA. Redvägs härad var ett av de härader som hade störst emigration i hela Sverige 1881–1900. De bägge städerna längs Ätran (Falkenberg och Ulricehamn) utvecklades på olika sätt. Ulricehamn hade länge varit ett centrum för adelskontrollerad boskapshandel och jämnstor med Borås. Till skillnad från andra delar av Sjuhäradsbygden hade staden därför inte samma tradition av småskalig handel. Dess utveckling var därför relativt långsam (under senare halvan av 1800-talet i stort sett stabil). Falkenberg, som länge varit en liten stad kom att börja växa i relativt snabb takt, inte minst under senare halvan av 1800-talet då dess befolkning tredubblades. Det orsakades av tilltagande industrialism, ett läge i en expansiv slättbygd med allt bättre kommunikationer och ökad näringsfrihet. Mellan de bägge städerna kom Svenljunga att växa till sig som centralort för Kinds härad och blev 1945 köping. I hela Sjuhäradsbygden skedde en utveckling där förlagssystemet ersattes av småskalig industri. Ofta drevs denna industri av mindre kraftverk anlagda längs inte minst biflödenas forsar.[3]

Fil:Nohab rälsbuss Falkenbergs Järnväg.jpg
Järnvägen medförde att många stationssamhällen växte upp i Ätradalen, foto av rälsbuss som gick på Falkenbergs järnväg

Under årtionden kring och efter 1900 kom vattenkraftverk att byggas vid vattendragets forsar. Detta bidrog till att driva på Falkenbergs tillväxt. Däremot förverkligades inte de visioner om industrialisering vid kraftverken längre in i landet som fanns. Vad som däremot kom att påverka inlandet i betydligt större omfattning var byggandet av järnvägar. Längs dessa bildades många stationssamhällen (av 48 tätorter i Ätradalen 1992 var 70 % stationssamhällen). Järnvägen bidrog också till att Ulricehamn åter började växa. Som investeringar var banorna däremot vanligen mindre lyckade. Under mellankrigstiden fick de i flera fall ekonomiska problem och trots ett uppsving i samband med andra världskriget och dess bränslebrist, har flera av dem lagts ner under efterkrigstiden.[3]

Från 1970 och framåt har skett en befolkningstillväxt i Ätrans nedre och övre ändar, bland annat beroende på en för de delarna fördelaktig utbyggnad av infrastruktur som Riksväg 40 och E6, medan området emellan har haft relativt oförändrad befolkning. Det senare bland annat kopplat till att mycket småindustri har slagits ut som en följd av tekokrisen. Över hela området har trenden med en fortsatt inflyttning från landsbygd till stad fortsatt. I Hallands inland har Ullared kommit att utvecklas till ett kommersiellt centrum, inte minst genom tillväxten av företaget Gekås.[3]

Fiske och bad

[redigera | redigera wikitext]

I Ätran finns relativt stora mängder lax.[64] Laxfiske har under lång tid förekommit i vattendraget. Det har skett bland annat genom laxgårdar (omfattande trästrukturer som fiskarna kunde fastna i). De fanns fyra laxgårdar i Ätran: (nedströms Hertings fors, i Faurås, vid Fors Möllegården uppströms Vessigebro samt Tormorup/Askome. Fiske med utlagda fisknät förekom på flera ställen. I bägge fallen täcktes en betydande del av vattendraget. Det förekom även fiske med kupor (i Högvadsån), håv samt vid Yngereredsfors att det sattes upp kärl som fisken riskerade att hamna i när den försökte ta sig upp för forsen. Enligt Hallandia antiqua et hodierna från mitten av 1700-talet ska fisket då varit det bästa i Halland. Fisket var en viktigt inkomst- och näringskälla. Både för de som bodde längs ån och för statsmakten som beskattade fisket. Under början av 1800-talet började dock mängden fisk minska och för att hantera detta infördes förbud mot fiske vintertid.[3] Trots minskningen började en betydande fisketurism från England under 1800-talet.[65] Innan utbyggnaden av elkraften gick laxen åtminstone upp till Yngeredsfors, troligen även ända till Skåpanäs.[3] Annat fiske än laxfiske som varit av betydelse är fiske av ål med hjälp av ålkistor och pärlor från flodpärlmusslor samt fiske av gädda, abborre, mört och gös.[3] Norr om Svenljunga förekommer kräftfiske.[9] Ätran är uppdelat i tolv fiskevårdsområden.[66]

Badplatser finns bland annat på flera platser längs Åsunden[67] och i Ätraforsdammen.[68] Längs vattendraget och dess biflöden går flera kanotleder.[69][70] Det har bedrivits forsränning, vilket i mitten av 1990-talet ledde till ett ärende som gick upp till högsta domstolen om i vilken mån kommersiella aktiviteter är förenliga med allemansrätten.[71][72]

Kraftutvinning och industri

[redigera | redigera wikitext]
Kraftverk Fallhöjd
(meter)[73] 		I drift
(år)[74][3][75] 		Magasin
(106 m3)[73]

<mapframe height="275" width="200">[ {"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square') as ?marker_symbol) (if (?type = wd:Q15911738, '#0000aa', '#000000') as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square') as ?marker_symbol) (if (?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', '#000000') as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q15911738, 'dam', if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q15911738, '#0000aa', if (?type = wd:Q15911738, '#0000aa', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q15911738, 'dam', if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', if (?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"}]</mapframe>

Ljungafors 5,3 1963- -
Axelfors 11 1936- -
Skåpanäs 18 1957- 2,7
Skogsforsen 14 1937- 1,4
Bällforsen 14,7 1952- 1,1
Yngeredsfors 28,3 1907-/1964- 1,1
Ätrafors 23,5 1918-/1930- 1,9
Herting 5,3 1903-[76]
1944-2013 		-
Fil:Ätrafors kraftverk 2014-700-b.jpg
Rävigeforsen i samband med dammöppning augusti 2014

Vattnets energi har använts under lång tid. Ätran har varit ett kvarntätt område[13] Bara i Redvägs härad fanns det minst 80 kvarnar 1642-1644, ej inräknat kvarnar för husbehov. Senare, från omkring sekelskiftet 1900, har en del av dessa kvarnar ersatts av mindre kraftverk. Under 1900-talet följde större kraftverk, som krävde större investeringar och därför större ekonomiska muskler. Det första större kraftverket var i Herting. Det byggdes av Falkenbergs stad för att försörja staden med el och togs i drift 1903. Mölnebybolaget lämnade 1899 in ansökan om att anlägga kraftverk vid Yngeredsfors. Efter ett antal turer, som bland annat medförde att bolaget som bildats för ändamålet (Yngeredsfors Kraft AB) hamnade inom Wallenbergsfären kom kraftverket att stå färdigt 1907. I Ätrafors byggde AB Héroults Elektriska Stål en anläggning som stod färdig 1918. Företaget fick dock snabbt ekonomiska problem. Yngeredsfors Kraft tog över kraftverket och ersatte det 1930 med ett större. Etablering av kraftverk vid Ätrans övriga forsar fortsatte under 1930- till 1950-talet.[3][13] Den totala fallhöjden från Åsunden till havet är 164 meter. Av denna används 120 meter i vattenkraftverk.[73] Längs Ätran finns det åtta vattenkraftverk, främst i dess nedre delar. Längs dess biflöden ytterligare två. Vattenkraftverken i Ätran hade 1972 en total maxeffekt på ungefär 63 MW.[73]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Redvägen

Av naturliga skäl är vattendraget generellt mer utmanande att ta sig över ju större det blir när det närmare sig sitt utlopp. I de övre delarna finns åtminstone sedan 1600-talet en bro i Norra Åsarps socken. Vadställen över nedre Ätran finns i Gunnarp, Vessigebro och Falkenberg.[77][78] I Gunnarp finns en bro omnämnd första gången 1540.[78] I Vessigebro fanns färjeförbindelse över ån där. Färjeförbindelsen finns omnämnd från 1700-talet och framåt. Det byggdes en bro över Ätran 1878. [77] Där gick också tidigare en viktig förbindelse över floden.[79] Något uppströms i Kungsbacka, Askome socken har det även funnits ett vadställe som används. Namnet Faurås antyder också att det kan ha funnits ett vadställe där, i närheten av Vinåns utlopp i Ätran. I Falkenberg finns det flera broar. Första gången en bro nämns i skrift är 1310. Under följande århundraden har det sannolikt funnits fler broar, dels vid Garvareforsen, dels vid Falkenbergs borg. Dess var dock sannolikt (baserat på den begränsade mängden stenspår) träkonstruktioner med ett livslängd på uppskattningsvis 20-25 år per bro.[80] En stenvalvsbro, Tullbron, har funnits sedan 1700-talet och är ett byggnadsminne. Den kompletterades 1962 av en bro strax utanför Falkenberg, där E6 passerar över vattendraget. Sedan 1986 finns även Söderbron inne i staden.

Att Ätran är svårare att ta sig över i dess nedre delar har medfört att den i olika avseenden fungerat som gräns där. Den har ofta varit gräns mellan socknar.[3] Under 1300-talet var även den halländska delen av Ätran vid flera tillfällen riksgräns.

Ätran är inte själv farbar.[15] Under 1700- och 1800-talet fanns planer på att göra den farbar, men dessa genomfördes inte.[13] Däremot har Ätran använts för flottning. Vattendraget har (likson Jälmån i en gren av flodsystemet) varit allmänna flottleder.[15][13] Längs Ätran gick hålvägen Redvägen. Den bestod av flera stigar/vägar snarare än en enskild. Förbindelserna längs vattendraget har dock sannolikt varit av högre kvalitet än de som gick längs Viskan då mycket tyder på att handeln mellan Varberg och Borås i början främst gick längs Ätran.[3] I modern tid går länsväg 154 till stor del i Ätradalen (huvudfåran eller Högvadsån). Tidigare hade Falkenbergs järnväg också en sträckning som till stor del följde Ätran samt Högvadsån i dess nedre delar, medan Ulricehamn–Vartofta järnväg gick i avrinningsområdets övre delarna. De bägge järnvägarna var ursprungligen smalspåriga. Falkenbergs järnväg förblev smalspårig, medan Ulricehamn–Vartofta järnväg gjordes om till normalspår som del av västra centralbanan. Vattendraget korsas av E6, länsväg 153, länsväg 156 och riksväg 40. Mellan Falkenberg och Falköping går cykelleden Ätradalsleden.[81]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Inom svensk skolundervisning används ramsan vi ska äta, ni ska laga, alternativt laga ni, äta vi för att komma ihåg vattendragen som mynnar i Halland. Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån.[82] Nära utloppet ligger parken Vallarna med doktorspromenaden och Vallarnas friluftsteater.

Namnet Ätradalen används och har använts i några olika sammanhang. I turismsammanhang används Ekomuseum nedre Ätradalen för platser nedströms Svenljunga.[83] Övre Ätradalen använder istället Kulturvägen.[84] Hembygdskretsen i den halländska delen kallas Ätradalens hembygdskrets.[85] Volleybollklubben Ätradalens VK (numera Falkenbergs VBK) använde namnet fram till 1985.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Peter Nolbant (1998). Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...]. Ätrans Vattenvårdsförbund 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 ”Modeldata per område”. SMHI. 30 december 2025. https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/. 
  2. ↑ Vattendragsregister (SMHI)
  3. ↑ 3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3,10 3,11 3,12 3,13 3,14 3,15 3,16 3,17 3,18 3,19 3,20 3,21 3,22 3,23 3,24 3,25 3,26 3,27 3,28 Sven Larsson (2017). Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Halmstad: Förlag Hedasken. ISBN 978-91-639-3170-3 
  4. ↑ ”Landskap i långsiktig planering - Pilotstudie i Västra Götaland”. Trafikverket. 2012. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1364679/FULLTEXT03.pdf. Läst 11 januari 2026. 
  5. ↑ 5,0 5,1 ”Del 18 Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde - Bilaga till förvaltningsplan 2016 - 2021”. Vattenmyndigheterna. https://www.vattenmyndigheterna.se/download/18.14a48d8916d8b55be7b6373d/1621332012486/%C3%85tg%C3%A4rdsplan%20f%C3%B6r%20%C3%84trans%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf. Läst 23 september 2024. 
  6. ↑ Fil:Wiktionary small.svg Engelska Wiktionary har ett uppslag om aitrą
  7. ↑ Fil:Wiktionary small.svg Engelska Wiktionary har ett uppslag om lagher
  8. ↑ Fil:Wiktionary small.svg Svenska Wiktionary har ett uppslag om eda
  9. ↑ 9,0 9,1 9,2 9,3 9,4 Biodivers Naturvårdskonsult (2006). ”Inventering och naturvärdesbedömning av Ätran med dess stränder i Svenljunga kommun”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2024. https://web.archive.org/web/20240721011711/http://biodivers.se/files/naturvarden_atran.pdf. Läst 3 oktober 2024. 
  10. ↑ Ätran i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  11. ↑ 11,0 11,1 11,2 11,3 Ätrans vattenvårdskommitté. Ätrans vattenvård 
  12. ↑ ”Sammanställning av Ätrans avrinningsområde inom Falköpings kommun”. Ätrans vattenråd/Falköpings kommun. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2025/06/Sammanstallning_Atrans_avrinningsomrade-_inom_Falkopings_kommun.pdf. Läst 31 januari 2026. 
  13. ↑ 13,00 13,01 13,02 13,03 13,04 13,05 13,06 13,07 13,08 13,09 13,10 13,11 ”Åtgärdsomräde Ätran”. Länsstyrelsen Västra Götaland. https://ext-dokument.lansstyrelsen.se//VastraGotaland/Kulturmiljo/VaKul/Omradesbeskrivningar/Atran.pdf. Läst 15 juli 2024. 
  14. ↑ ”Avrinningsområden (2017-2021)”. Länsstyrelserna. https://ext-geodatakatalog-forv.lansstyrelsen.se/PlaneringsKatalogen/GetMetaDataById?id=fe770d2e-1965-4fb6-b402-87d130383b09_C. 
  15. ↑ 15,0 15,1 15,2 15,3 15,4 15,5 ”Förteckning över Sveriges Vattanfall - 103. Ätran”. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Arkiverad från originalet den 11 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240611020728/https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34823!/14740532.pdf. Läst 17 juli 2024. 
  16. ↑ ”Månads-, årstids- och årskartor (januari)”. SMHI. Arkiverad från originalet den 10 februari 2025. https://web.archive.org/web/20250210172038/https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/normal/manadsmedeltemperatur-normal/manad/januari. Läst 3 oktober 2024. 
  17. ↑ ”Månads-, årstids- och årskartor (juli)”. SMHI. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241007091544/https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/normal/manadsmedeltemperatur-normal/manad/julii. Läst 3 oktober 2024. 
  18. ↑ ”Digitala zonkartan”. Riksförbundet Svensk Trädgård. https://svensktradgard.se/tradgardsrad/zonkartan/digitala-zonkartan/. Läst 2 januari 2026. 
  19. ↑ ”Månads-, årstids- och årskartor (årsnederbörd)”. SMHI. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241001080728/https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/medel/arsnederbord-medel. Läst 3 oktober 2024. 
  20. ↑ ”Översvämningskartering utmed Ätran”. Myndigheten för civilt försvar. 21 oktober 2015. https://www.mcf.se/siteassets/dokument/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningskartering-vattendrag/atran-2015.pdf. Läst 31 december 2025. 
  21. ↑ ”Höga flöden och översvämningar”. Krisinformation. 27 januari 2023. https://www.krisinformation.se/forbered-dig/handelser-och-storningar/2023/hoga-floden-och-oversvamningar/. Läst 31 december 2025. 
  22. ↑ ”Översyn av områden med betydande översvämningsrisk, cykel 3 : enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker”. Myndigheten för civilt försvar. 28 februari 2025. https://www.mcf.se/sv/publikationer/oversyn-av-omraden-med-betydande-oversvamningsrisk-cykel-3--enligt-forordning-2009956-om-oversvamningsrisker/. Läst 31 december 2025. 
  23. ↑ ”Yngeredsforsen”. SMHI. https://www.smhi.se/data/hydrologi/ladda-ner-hydrologiska-observationer#param=waterdischargeDaily,stations=core,stationid=2472. Läst 3 oktober 2024. 
  24. ↑ ”Sveriges berggrund”. Sveriges Geologiska Undersökning. https://www.sgu.se/om-geologi/berg/sveriges-berggrund/. Läst 19 oktober 2024. 
  25. ↑ 25,0 25,1 25,2 25,3 ”Naturvårdsprogram - Ätrans dalgång”. Falkenbergs kommun. https://www1.falkenberg.se/naturvardsprogram/vrdefullaomrden_/17transdalgngte/17transdalgngte.pdf. Läst 15 juli 2024. 
  26. ↑ 26,0 26,1 26,2 26,3 Peter Dahlqvist et al. ”Helikopterburna TEM-mätningar i Halland – Geologiska tolkningar och hydrogeologisk tillämpning”. SGU. http://resource.sgu.se/produkter/rm/rm147-rapport.pdf. 
  27. ↑ ”Ätrafors”. Hallandsleden. https://www.hallandsleden.se/plats/atrafors. Läst 11 januari 2026. 
  28. ↑ ”Förvaltnings- och utvecklingsplan för Ätrans Nedre fiskevårdsområde - Den översta delen av Ätran”. https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2021/02/Forvaltnings-och-utvecklingsplan-Atran.pdf. Läst 15 juli 2024. 
  29. ↑ ”Äramossen”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/aramossen.html. Läst 5 oktober 2024. 
  30. ↑ 30,0 30,1 30,2 ”Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län - NRO 14129 Ätradalen - Ulricehamn, Falköpings kommuner”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://ext-dokument.lansstyrelsen.se//vastragotaland/naturvard/skyddade_omr/nro14129.pdf. Läst 5 oktober 2024. 
  31. ↑ ”Stäppartade torrängar i Västergötland”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb5932420337/1542796015215/Stappartade-torrangar.pdf. Läst 5 oktober 2024. 
  32. ↑ ”Flodpärlmussla - Kända förekomster 2005”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1272388/FULLTEXT01.pdf. Läst 16 januari 2026. 
  33. ↑ ”Räddningsaktion för den unika Ätranöringen”. Hallands Nyheter. 9 juni 2009. https://www.hn.se/nyheter/raddningsaktion-for-den-unika-atranoringen.53db7c00-e839-45a9-9935-1601e93e88f6. Läst 13 oktober 2024. 
  34. ↑ ”Biotopkartering av Ätrans huvudfåra och biflödena Assman och Tattarån 2022”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Biotopkartering_Atrans_huvudfara_och_bifloden.pdf. Läst 16 januari 2026. 
  35. ↑ ”Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors)”. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Biotopkartering_Atrans_huvudfara-Atrafors.pdf. Läst 21 september 2024. 
  36. ↑ 36,0 36,1 ”Historik för Ätrans vattenvårdsarbete”. Ätrans vattenråd. https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2019/01/%C3%84VR-Historik-utg%C3%A5va-5-WEBB-2015-04-25.pdf. Läst 15 februari 2024. 
  37. ↑ Ask, Lars; Florin, Ann-Britt; Petersson, Erik; Svedäng, Henrik. ”Åtgärdsprogram för hotade riskarter och skaldjur”. Fiskeriverket. https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/39120127/0deec517f86d90de50000000-libre.pdf?1444643325=&response-content-disposition=inline%3B+filename%3DAtgardsprogram_for_hotade_fiskarter_och.pdf. Läst 10 januari 2026. 
  38. ↑ ”Äramossen”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/aramossen.html. Läst 4 juli 2025. 
  39. ↑ ”Hössna Prästgård”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/hossna-prastgard.html. Läst 4 juli 2025. 
  40. ↑ ”Önnarp”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/onnarp.html. Läst 4 juli 2025. 
  41. ↑ ”Knätte”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/knatte.html. Läst 4 juli 2025. 
  42. ↑ ”Smula ås”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/smula-as.html. Läst 4 juli 2025. 
  43. ↑ ”Frälsegården”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/smula-as.html. Läst 4 juli 2025. 
  44. ↑ ”Baktrågen”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/baktragen.html. Läst 4 juli 2025. 
  45. ↑ ”Kråkebo”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/krakebo.html. Läst 4 juli 2025. 
  46. ↑ ”Torpanäsets naturreservat”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/korpebobergs-lovskogar.html. Läst 4 juli 2025. 
  47. ↑ ”Torpanäset”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/torpanaset.html. Läst 4 juli 2025. 
  48. ↑ ”Buttorps forsar”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/buttorps-forsar.html?. Läst 4 juli 2025. 
  49. ↑ ”Klev”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/klev.html. Läst 4 juli 2025. 
  50. ↑ ”Yttra Berg”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/yttra-berg.html. Läst 4 juli 2025. 
  51. ↑ ”sBerg naturskog”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/bergs-naturskog.html. Läst 4 juli 2025. 
  52. ↑ ”Fylleklev”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/fylleklev.html. Läst 4 juli 2025. 
  53. ↑ ”Påvadalen”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/pavadalen.html. Läst 4 juli 2025. 
  54. ↑ Sedan 2010-talet dock drabbad av almsjuka.
  55. ↑ 55,0 55,1 ”Årsrapport 2021”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2022/04/Atrans-arsrapport-2021.pdf. Läst 21 september 2024. 
  56. ↑ 56,0 56,1 ”Årsrapport 2022”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Atrans-arsrapport-2022.pdf. Läst 15 februari 2024. 
  57. ↑ 57,0 57,1 ”Årsrapport 2023”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2024/04/Atrans-arsrapport-2023.pdf. Läst 15 februari 2024. 
  58. ↑ ”Övergödningskartan”. Länsstyrelserna. https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=85131fe1a5c0443ca0b26e3f0a904c67. 
  59. ↑ Siljedahl, Carl-Olof; Jacobsson, Oscar (2017). ”People, Runestones and Landscape in Västergötland”. Lund Archaeological Review (23). https://journals.lub.lu.se/lar/article/download/21654/19497. 
  60. ↑ Andersson, Kent. Järnålderns guld. Carlssons Bokförlag. ISBN 9789189826236 
  61. ↑ Josef Svennung (1966). ”Gränsdragningen mellan Sverige och Danmark på 1000-talet”. Fornvännen. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1224901/FULLTEXT01.pdf. 
  62. ↑ 62,0 62,1 Wiking-Faria, Pablo, red (2022). Hallands historia - Gränsland genom tiderna (2). ISBN 978-91-987464-1-9 
  63. ↑ Sven Larsson (2021). Falkenberg - staden formas 1830-2020. ISBN 978-91-527-0542-1 
  64. ↑ Laxfiske.nu - artikel om fiskeriet i Ätran
  65. ↑ ”Historia”. Falkenbergs Laxfiske. https://www.falkenbergslaxfiske.se/om/historia/. Läst 16 februari 2024. 
  66. ↑ ”Ätran”. Fiskekartan. https://fiskekartan.se/?va=%C3%84tran&sp=false. Läst 13 oktober 2024. 
  67. ↑ ”Badplatser och kvalitet på badvatten i Ulricehamns kommun”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten/kommuner/badplatser-i-ulricehamns-kommun.html. Läst 2 januari 2026. 
  68. ↑ ”Badplatser och kvalitet på badvatten i Falkenbergs kommun”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten/kommuner/badplatser-i-falkenbergs-kommun.html. Läst 2 januari 2026. 
  69. ↑ ”Kanotled Ätran”. Visit Fegen (Falkenbergs och Svenljunga kommun). https://www.visitfegen.se/aktiviteter/paddla/paddelleder/kanotled-atran.html. Läst 2 januari 2026. 
  70. ↑ ”Paddla i Ätran”. Västsverige. https://www.vastsverige.com/svenljunga-tranemo/produkter/paddla-kanot-i-svenljunga/. Läst 2 januari 2026. 
  71. ↑ ”NJA 1996 s 495: Dom om Organiserad Forsränning och Allemansrätt”. https://www.studocu.com/sv/document/lulea-tekniska-universitet/miljoratt/nja-1996-s-495-dom-om-organiserad-forsranning-och-allemansratt/142899990. Läst 2 januari 2026. 
  72. ↑ Eriksson, Henning (2018). ”Kommersiellt utnyttjande av allemansrätten”. sid. 18. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8872985&fileOId=8876318. 
  73. ↑ 73,0 73,1 73,2 73,3 Ätrans vattenvårdskommitté (1972). Åtrans vattenvård 
  74. ↑ Hallands Nyheter: En höstvandring i Ätrafors Arkiverad 11 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 mars 2010
  75. ↑ Vid fler angivna årtal avser det olika (om)byggnationer. I flera fall ersattes ett första mindre kraftverk senare av ett större.
  76. ↑ ”Herting kraftstation”. Falkenberg Energi. https://www.falkenberg-energi.se/bra-miljoval/vattenkraft/hertings-kraftstation/. Läst 15 februari 2024. 
  77. ↑ 77,0 77,1 ”Broarna i Vessigebro”. Vessige-Alfshög hembygdsförening. https://www.hembygd.se/vessige-alfshog/ny-sida-20. Läst 15 juli 2024. 
  78. ↑ 78,0 78,1 ”Brofästen i Gunnarp”. Murberg. https://www.murberg.se/Sidor/Brofasten%20i%20Gunnarp/Brofasten%20i%20Gunnarp.htm. Läst 15 juli 2024. 
  79. ↑ ”Via Regia - Kungsvägen genom Halland”. Höstena119. https://sites.google.com/view/hostena119/historia/via-regia. Läst 15 juli 2024. 
  80. ↑ Dahlbom, Mats; Skoglund, Peter (2011). Falkenberg i dansk medeltid. ISBN 9789163389597 
  81. ↑ ”Ätradalsleden”. Västkuststiftelsen. https://www.vastsverige.com/naturupplevelser/cykla/cykelleder-och-cykelkartor/atradalsleden/. Läst 30 december 2025. 
  82. ↑ ”Mästarens bästa metoder att minnas”. Land. 18 januari 2018. Arkiverad från originalet den 11 december 2023. https://web.archive.org/web/20231211145629/https://www.land.se/halsa/mastarens-basta-metoder-att-minnas/. Läst 10 februari 2024. 
  83. ↑ ”Ekomuseum nedre Ätradalen”. 9 september 2024. https://ekomuseum.com/. 
  84. ↑ ”Kulturvägen”. Kulturvägen. https://kulturvagen.se/. Läst 30 december 2025. 
  85. ↑ ”Halländska hembygdsrörelsen”. Sveriges hembygdsförbund. https://www.hembygd.se/halland/hembygdskretsar-i-halland---kontaktuppgifter. Läst 30 december 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Sveriges större vattendrag
A–C · D–F · G–I · J–L · M–O · P–R · S · T–U · V–Ö
Mynnar i Bottenviken eller Kvarken
Mynnar i Bottenhavet eller Ålands hav
Mynnar i Östersjön
Mynnar i Öresund, Kattegatt eller Skagerrak
v • r
Kattegatt
Havsströmmar
Vattendrag (Sverige)
Vattendrag (Danmark)
Öar
Öppet hav: Læsø  · Anholt  · Samsø  · Hesselø  · Skåne och Halland: Hallands väderö  · Tylön  · Balgö  · Vendelsöarna  · Nidingen  · Göteborgs skärgård: Vrångö  · Donsö  · Styrsö  · Vargö  · Känsö  · Köpstadsö  · Brännö  · Asperö  · Vinga  · Fotö  · Hönö  · Öckerö  · Hälsö  · Björkö  · Hisingen  · Rörö  · Klåverön  · Marstrandsön  · Koön  · Instön  · Jylland  · Hirsholmarna  · Hjelm  · Tunø  · Alrø  · Hjarnø  · Endelave  · Fyn  · Æbelø  · Själland  · Nekselø  · Sejerø
Bukter och fjorder
Städer
Förbindelser
Hamnar
Skyddade områden
Ramsar: Skälderviken  · Morups tånge och Träslövsläge  · Getterön  · Nordre älvs estuarium  · Hirsholmene  · Læsø  · Nordre Rønner  · Randers- och Mariagerfjorden med angränsande vatten  · Stavnsfjorden med angränsande vatten  · vatten norr om Anholt  · Horsensfjorden samt Sejerøbukten  · Nekseløbukten  · Saltbækviken  · Naturreservat/Natura 2000 (utöver de redan nämnda): Skånska Kattegatt  · Balgö  · Getterön  · Kungsbackafjorden  · Skagens gren  · Ålborg bugt  · Herthas flak  · Læsø Trindel og Tønneberg Banke  · Elling ås utlopp  · Stora Middelgrund  · Lilla Middelgrund  · Kims top og den kinesiske mur  · Briseis flak  · Hesselø  · Schultz grund  · Lysegrund  · Hastens grund.
Listorna är i moturs ordning med början vid Kullen och slut vid Gilbjerg hoved.
v • r
Ätradalen
v • r
Ätran
Biflöden
Sjöar
Tätorter
Vattenkraftverk
Transport
Naturreservat
Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Ätran&oldid=19579”