Kungsbacka kommun
- För andra betydelser, se Kungsbacka (olika betydelser).
| Kungsbacka kommun Kommun | |
| Läge | |
|---|---|
| Domkretstillhörighet | |
| Koder och länkar | |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län och den befolkningsmässigt näst största i både Hallands län och inom Göteborgsregionen. Centralort är Kungsbacka.
Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Politiken har dominerats av de borgerliga partierna.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.
Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.[1]
Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[2]
Kommunen ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs och Mölndals kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.
Topografi och hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. Klippiga skärgårdsöar, vilket inkluderar Onsalahalvön, med en mager kusthedsvegetation dominerar i väster. Det övergår i ett sprickdalslandskap längre in i landet. Där märks Kungsbackafjorden, med uppodlade områden i de inre dalgångarna. Vid Tjolöholm finns ett välbevarat odlingslandskap och betade strandängar. Barrskog varvat med myrar och sjöar dominerar på de inre höglänta delarna.[3]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[4]
| Kungsbacka kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2023 fanns 18 naturreservat i Kungsbacka kommun.[5] Bland dessa Sandsjöbacka naturreservat som är Hallands nordligaste reservat. Det består av ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. I reservatet finns varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.[6] Ett annat exempel är Fjärås bräcka som inkluderar en moränås som skapades av inlandsisen för 12 000 år sedan. Därifrån ser man ut över Fjäråsbygden. Även Nidingen är ett naturreservat som inkluderar en fyr. På fyrplatsen finns flera byggnadsminnen samt en fågelstation.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar:
De 13 församlingarna i Kungsbacka kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt[7]:
De 14 distrikten i Kungsbacka kommun
Kommundelar
[redigera | redigera wikitext]Kungsbacka kommun delas in i åtta planeringsområden (kommundelar). 31 december 2016 var antalet invånare per del: Kungsbacka stad (21 617), Onsala (14 237), Släp (11 978), Åsa/Frillesås (9 994), Vallda (8 581), Fjärås (6 070), Älvsåker (5 687) och Gällinge (2 202).[8]
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Göteborg, delen i denna kommun, inkl. centralorten Kungsbacka | 23 934 |
| 2 | Onsala | 12 275 |
| 3 | Billdal, delen i denna kommun | 10 434 |
| 4 | Åsa | 6 084 |
| 5 | Vallda | 3 929 |
| 6 | Fjärås kyrkby | 2 385 |
| 7 | Frillesås | 2 382 |
| 8 | Halla Heberg | 1 647 |
| 9 | Västra Hagen | 1 319 |
| 10 | Hagryd-Dala | 875 |
| 11 | Buerås | 754 |
| 12 | Röda holme | 654 |
| 13 | Gundal och Högås | 631 |
| 14 | Kläppa | 625 |
| 15 | Sätinge | 338 |
| 16 | Hjälm | 272 |
| 17 | Fjärås station | 200 |
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna sedan kommunen bildades 1971, åren 1974–1980 med kommunstyrelsens ordförande från Centerpartiet och åren 1989–1991 från Folkpartiet och övriga år från Moderaterna.
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026[9] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Thure Sandén |
| Förste vice ordförande | KD | Marie Wadström |
| Andre vice ordförande | S | Lars Eriksson |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found.
Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found. Luafel i package.lua på rad 80: module 'Modul:Partier se/13' not found.
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelsen utgörs av 15 ordinarie ledamöter.[10] Under kommunstyrelsen finns ett utskott, Kommunstyrelsens arbetsutskott.[11]
| Presidium 2022–2026[10] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Lisa Andersson |
| Förste vice ordförande | C | Fredrik Hansson |
| Andre vice ordförande | S | Magdalena Sundqvist |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
[redigera | redigera wikitext]- Gösta Svensson (M) 1971–1972
- Carl-Axel Gilljam (M) 1972–1973
- Ivar Franzén (C) 1974–1979
- Christer Samuelsson (C) 1980–1982
- Ingvar Eliasson (M) 1983–1988
- Thore Jeppsson (M) 1988
- Tommy Rydfeldt (L) 1989–1991
- Roger Larsson (M) 1992–2002
- Per Ödman (M) 2003–2014
- Hans Forsberg (M) 2015–2020
- Lisa Andersson (M) 2020–
Övriga nämnder
[redigera | redigera wikitext]| Nämnd |
Ordförande |
Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnadsnämnden | M | Ture Sandén | C | Heinrich Kaufmann | ||
| Krisledningsnämnden | M | Lisa Andersson | C | Fredrik Hansson | ||
| Nämnden för förskola & grundskola | M | Emanuel Forsell | L | Elin Hysén | S | Johan Tolinsson |
| Nämnden för gymnasium & arbetsmarknad | M | Axel Storckenfeldt | KD | Helena Nyborg | S | Shabnam Zamani |
| Nämnden för individ & familjeomsorg | L | Tommy Rydfeldt | M | Marianne Pleijel | S | Maj-Britt Rane Andersson |
| Nämnden för kultur & fritid | C | Annika Hedman | M | Maria Gathendahl | ||
| Nämnden för miljö & hälsoskydd | M | Niclas Nilsson | KD | Peter Wesley | ||
| Nämnden för service | C | Fredrik Hansson | M | Max Ramström | ||
| Nämnden för teknik | L | Monica Neptun | M | Erik Lindqvist | ||
| Nämnden för vård & omsorg | M | Hravn Forsne | L | Monica Neptun | S | Ermin Skoric |
| Valnämnden | S | Jan Byvik | M | Christian Johansson | ||
Källa:[12]
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn. Omkring sju procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin och knappt två procent inom jordbrukssektorn. Förutom kommunen var de största arbetsgivarna regionen, Veteranpoolen AB, A-hus AB och Mediq Sverige AB.[3]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg, Västtrafiken. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Lokaltrafiken Västtrafik samarbetar också med Öresundstågen, vilka stannar vid Åsa station, där det finns busstation och infartsparkering. Från Kungsbacka utgår länsväg 158 västerut.
Utbildning och forskning
[redigera | redigera wikitext]Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande gymnasieskolor:
- Aranäsgymnasiet
- Drottning Blankas gymnasieskola
- Elof Lindälvs gymnasium
- Kungsbacka Praktiska Gymnasium
- Ljud och Bildskolan
- MoveITgymnasiet
- Sveriges Ridgymnasium Kungsbacka
Chalmers bedriver forskning vid Onsala rymdobservatorium.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen har 86 272 invånare (30 september 2025), vilket placerar den på 27:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2025[13] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 29 007 | |||
| 1975 | 38 353 | |||
| 1980 | 43 536 | |||
| 1985 | 48 760 | |||
| 1990 | 54 220 | |||
| 1995 | 60 915 | |||
| 2000 | 65 113 | |||
| 2005 | 69 817 | |||
| 2010 | 75 025 | |||
| 2015 | 79 144 | |||
| 2020 | 84 930 | |||
| 2025 | 86 194 | |||
Utländsk bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).[14]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
[redigera | redigera wikitext]Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]
| Födelseland[15] | ||
|---|---|---|
| 1 | Sverige Sverige | 72 771 |
| 2 | Europeiska unionen Europeiska unionen: Övriga länder | 1 058 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 571 |
| 4 | Finland Finland | 445 |
| 5 | Polen Polen | 435 |
| 6 | Tyskland Tyskland | 373 |
| 7 | Norge Norge | 367 |
| 8 | Danmark Danmark | 342 |
| 9 | Nordamerika | 263 |
| 10 | Thailand Thailand | 219 |
| 11 | Sydamerika | 210 |
| 12 | Iran Iran | 208 |
| 13 | Europa utom EU: Övriga länder | 166 |
| 14 | Afrika: Övriga länder | 129 |
| 15 | Kina Kina | 124 |
| 16 | Syrien Syrien | 101 |
| 17 | Socialistiska federativa republiken Jugoslavien/Socialistiska federativa republiken Jugoslavien SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
89 |
| 18 | Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina | 88 |
| 19 | Oceanien | 52 |
| 20 | Irak Irak | 49 |
| 20 | Turkiet Turkiet | 49 |
| 22 | Afghanistan Afghanistan | 40 |
| 23 | Island Island | 33 |
| 24 | Sovjetunionen Sovjetunionen | 30 |
| 25 | Somalia Somalia | 5 |
| 26 | Okänt födelseland | 2 |
.svg){kind=link}
.svg){kind=link}
.svg){kind=link}
.svg){kind=link}
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]Bland byggnadsminnen i Kungsbacka kommun hittas Äskhults by, en genuin 1800-talsby med rötter i 1600- och 1700-talen. Inga boende finns kvar, men området är skyddat som kulturreservat. Ett annat exempel är Vallda metodistkapell som invigdes 1872 och är en av landets äldsta frikyrkobyggnader.
Bland slott i kommunen hittas Gåsevadholms slott och Tjolöholms slott.
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: I blått fält en Sankta Gertrudfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.
Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. 2018 förtydligades att vapnet avbildar S:ta Gertrud genom att "kvinnlig helgonfigur" i blasoneringen ersattes av "Sankta Gertrudfigur"[16]. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.
Sport
[redigera | redigera wikitext]Kommunens största idrottslag är HK Aranäs med en stor ungdomsverksamhet samt en elitsatsning där herrarna spelade i Handbollsligan säsongerna 2010-13 samt 2015-18. Klubben spelar återigen i Handbollsligan säsongen 2020/21 efter att ha vunnit Allsvenskan 2019/20.
Frillesås BK är verksam i kommunen. Den 24 februari 2018 kvalificerade sig klubben för spel i Elitserien säsongen 2018–2019, och blev därmed Hallands första lag någonsin i Sveriges högstadivision i bandy för herrar.[17]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ↑ 3,0 3,1 ”Kungsbacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungsbacka. Läst 6 maj 2023.
- ↑ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ↑ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023.
- ↑ ”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. Arkiverad från originalet den 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm.
- ↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 Arkiverad 10 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine. läst 10 februari 2018
- ↑ ”Kommunfullmäktige”. Kungsbacka kommun. https://kungsbacka.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
- ↑ 10,0 10,1 ”Kommunstyrelse - Förtroendevalda hos oss.”. kungsbacka.tromanpublik.se. https://kungsbacka.tromanpublik.se/organisation/abe25987-e889-4eca-96c5-a97e83e549b8. Läst 23 mars 2025.
- ↑ ”Kommunstyrelsen”. kungsbacka.se. https://kungsbacka.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 23 mars 2025.
- ↑ ”Nämnder - Förtroendevalda hos oss.”. kungsbacka.tromanpublik.se. https://kungsbacka.tromanpublik.se/organisationstyp/38895df6-aaff-4e8e-ac99-8142d97be748. Läst 1 april 2025.
- ↑ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ↑ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ↑ 15,0 15,1 Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200226205651/https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/HNProtokoll180320.pdf. Läst 26 februari 2020.
- ↑ Victor Abrahamsson (24 februari 2018). ”Sensationslaget klart för elitserien” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/gt/sport/sensationen-frillesas-klart-for-elitserien/. Läst 24 februari 2018.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Kungsbacka kommun.
- Kungsbacka kommun
| |||||||||||
