Viskan
- För småorten, se Viskan, Sundsvalls kommun.
| Viskan | |
| Å | |
Viskan där den rinner genom Borås.
| |
| Land | Sverige Sverige |
|---|---|
| Regioner | Västra Götalands län, Hallands län |
| Bifloder | |
| - vänster | Häggån, Slottsån |
| - höger | Munkån, Surtan |
| Stad | Borås |
| Landmärke | Viskadalen |
| Källa | Tolken |
| - läge | Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Sverige |
| - höjdläge | 226 m ö.h.[1] |
| - koordinater | 57°47′N 13°15′Ö / 57.783°N 13.250°Ö |
| Mynning | Klosterfjorden, Kattegatt |
| - läge | Varbergs kommun, Hallands län, Sverige |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | 57°13′30″N 12°12′28″Ö / 57.22500°N 12.20778°Ö |
| Längd | 142 km |
| Flodbäcken | 2 202,1 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 34 m³/s |
| - maximum | 154 m³/s |
| - minimum | 3,1 m³/s |
|
Läge för Viskans utflöde.
| |
|
<mapframe height="300" width="250">[ {"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square') as ?marker_symbol) (if (?type = wd:Q15911738, '#0000aa', '#000000') as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square') as ?marker_symbol) (if (?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', '#000000') as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q15911738, 'dam', if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q15911738, '#0000aa', if (?type = wd:Q15911738, '#0000aa', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } FILTER NOT EXISTS { ?id wdt:P576 [] } VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"},{"type":"ExternalData" ,"service":"geopoint" ,"query":"SELECT DISTINCT ?geo ?id ?title (if(?type = wd:Q15911738, 'dam', if (?type = wd:Q15911738, 'dam', 'square')) as ?marker_symbol) (if(?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', if (?type = wd:Q15911738, '#b2b2e5', '#000000')) as ?marker_color) ('small' as ?marker_size) WHERE {?id p:P31 ?typeStatement. ?typeStatement ps:P31 ?type. ?id wdt:P625 ?geo; wdt:P206 ?qids. VALUES ?qids { } ?id wdt:P576 [] VALUES ?allowedTypes { wd:Q15911738 wd:Q15911738 } FILTER (?type IN (?allowedTypes)) OPTIONAL { ?article schema:about ?id; schema:inLanguage 'sv'; schema:isPartOf <https://sv.wikipedia.org/>. } SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language 'mul, sv, da, no, en'. ?id rdfs:label ?idLabel. ?type rdfs:label ?typeLabel. } BIND(CONCAT('', COALESCE(?idLabel,'Namn inte inlagt'), '') AS ?title) } ORDER BY ?type"}]</mapframe> Viskan med biflöden, avrinningsområde, städer och vattenkraftverk.
| |
Viskan är den nordligaste av de fyra större åar som mynnar ut i Halland. Viskan är 142 kilometer lång, avvattnar cirka 2 200 kvadratkilometer och har en medelvattenföring på 34 kubikmeter per sekund vid Åsbro vattenföringstation.[2][3] Viskans källsjö är Tolken väster om Ulricehamn i Västergötland. Till skillnad från övriga större vattendrag som mynnar i Halland har ingen stad vuxit upp vid Viskans mynning. Däremot låg under medeltiden Ås kloster vid mynning. Den största staden längs Viskan är Borås. Den passerar också Kinna
Lopp och avrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Viskans avrinningsområde gränsar i nordväst till Rolfsån, i norr till Göta älvs huvudavrinningsområde (genom vattendragen Nossan och Lidan som mynnar i Vänern, i sydväst gränsar det till Ätran. Närmast kusten gränsar det till Löftaån i norr och Himleån i söder.[4]
Viskan har sin källa i sjön Tolken väster om Ulricehamn och avvattnar delar av Sydsvenska höglandet. Från ungefär samma område rinner flera andra av de angränsande vattendragen. Från källan rinner nordost till Mogden. Där byter den riktning och vänder västerut. Den rinner i ett relativt strömt förlopp tills den når Öresjö och strax därefter Borås. Höjdskillnaden mellan Tolken och Öresjö är över 90 meter. Efter Öresjö vänder vattendraget mot sydväst och behåller den riktningen tills det når kusten. Vattendraget är i flera fall omgivet av branta sluttningar från den betydligt högre liggande omgivningen.[5] Även efter Borås förekommer flera fall, över vilka de byggts vattenkraftverk. I Marks kommun tar vattendraget emot Häggån, Surtan och ett par mindre åar. Dessa står för en stor del av vattendragets totala avrinningsområde. Närmare kusten blir flödet långsammare samtidigt som vattendraget och dalgången blir bredare. Viskan mynnar i Klosterfjorden, Kattegatt strax norr om Åskloster, cirka 15 kilometer norr om Varberg.[5]
Nederbörden är högst under sommaren och hösten och minst i slutet av vintern och våren. Den är något högre i inlandet jämfört med närmare kusten.[5] Vattendraget passerar inga större sjöar efter att den lämnat Tolken, detta göra att flödet påverkas snabbt vid nederbörd.[6] Det skedde t.ex. en stor översvämning i Borås 1951.[7]
Avrinningsområdet ligger främst i Ulricehamn, Borås, Svenljunga, Marks och Varbergs kommuner, men det finns även mycket små delar i Herrljunga, Bollebygds och Kungsbacka kommuner. Avrinningsområdet består till 6 % av sjöar, 58 % av skog, 15 % av jordbruksmark, 3 % av tätort samt 19 % av övrig mark.[7] Till de större sjöarna i avrinningsområdet hör, förutom Tolken, även Stora Hornsjön, Öresjö samt Västra och Östra Öresjön.
Viskans höjdprofil visas i figuren ovan med sjöar (tjock blå linje), biflöden (streck och namn under höjdprofilen) och vattenkraftverk (streck och namn ovan höjdprofilen). Kinna och Kinnaström kraftverk ligger några hundra meter ifrån vandra
Berggrund, natur och miljöpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Berggrunden längs vattendraget består i huvudsak av gnejs. Högsta kustlinjen gick i Viskan vid ungefär 70 meters höjd och en havsvik gick in till Viskafors. Uppströms högsta kustlinjen dominerar morän, medan mer finfördelade sediment som sand och lera dominerar nedströms.[5] Längs med Viskan finns flera naturreservat. I Borås kommun ligger Mölarp, Rya åsar och Tranhults naturreservat. I Marks kommun finns naturreservaten Assbergs raviner och Lekvad.
Kvävetransporten uppskattades 2023 till 1 562 ton, medan fosfortransporten samma år uppskattades till 52 ton (med en minskande trend över tid). Jord- och skogsbruk är den största källan till tillförseln av både kväve och fosfor. Vattendraget har haft liten påverkan från övergödning. Det är dock grumligt på flera ställen (vilket kan knytas till alger vars antal ökar på grund av näringstillgången. Vattendraget är inte påverkat av försurning i någon större omfattning. Dess pH är nära neutralt där det mäts. Däremot är bristande konnektivitet ett problem på grund av olika vandringshinder. [7] Textilindustrin släppte från 1950-talet och fram till 1970-talets slut ut stora mängder miljögifter som totalt förorenat uppskattningsvis 240 000 m3 bottensediment i sjöar nedströms industrierna med krom, kvicksilver, zink, olja och DDT.[8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]I Viskan finns bland annat lax, öring, abborre, braxen, gädda, färna, id, mört, sik, ål och havsnejonöga. I och längs vattendraget finns problem med invasiva arter som jättebalsamin och gul skunkkalla på land och sjögull, signalkräfta och vattenpest i vattnet. Dessa finns spridda i hela vattendraget. Bäckröding, som också är en invasiv art, finns främst i de övre delarna.[7]
Mänsklig användning
[redigera | redigera wikitext]Viskan passerar Öresjö som är dricksvattentäkt för Borås.[7] Viskans vattenvårdsförbund bildades 1961. Det ersattes av Viskans vattenråd 2007.[9]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vid mynningen låg från 1194 och fram till 1535 Ås kloster.[10] Flottning började under 1500-talet.[11] Fram till 1645 var gränsen mellan Västergötland och Halland även riksgräns mellan Sverige och Danmark. I Halland låg Viske härad runt vattendraget medan det i Västergötland passerade genom Ås, Vedens och Marks härad. I Västergötland fanns under medeltiden Örestens fästning och Kinnaborg vid Viskan och nära gränsen.[12] Borås grundades 1621[13] och kom därefter att växa snabbt, inte minst under 1800-talet och början av 1900-talet. Tillväxten i Borås och andra orter längs vattendraget var knuten till textilindustrin.[14]
Fiske
[redigera | redigera wikitext]Det har funnits en laxgård som brukades av Ås kloster.[15]
Transport
[redigera | redigera wikitext]Transporter på Viskan har försvårats av en rad forsar, vad och vattenfall. Johan Wärnschiöldh fick 1645 av Axel Oxenstierna i uppdrag att granska Viskan och Hallands övriga åar för att undersöka om de skulle kunna brukas för transport. Han kom att lista 44 punkter som hindrade sjöfart på Viskan och bedömde att den inte skulle kunna nyttjas som farled.[16] Förbindelserna längs vattendraget har generellt varit av låg kvalitet då mycket tyder på att handeln mellan Varberg och Borås i början främst gick längs Ätran[17] Lokomotivångaren Svanen gick dock på Viskan och Öresjö under 1890-talet.
Varberg-Borås Järnväg (WBJ), som invigdes i november 1880, följer i stort sett Viskans dalgång. Det gör även riksväg 41.
Vattenkraft
[redigera | redigera wikitext]Totalt är elproduktionen i Viskan omkring 60 GWh.[6] Rydahls bomullsspinneri blev 1882 först i Sverige med att producera el från vattenkraft, elen användes för att driva belysningen på företaget.[18] Vattenkraft från Viskan har drivit många företag genom åren. Den var grunden till den blomstring Viskadalen upplevde i gångna tider. I Rydal ligger Rydals vattenkraftstation, vilken tar sin kraft från Viskan.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Inom svensk skolundervisning används ramsan vi ska äta, ni ska laga, alternativt laga ni, äta vi för att komma ihåg vattendragen som mynnar i Halland. Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån.[19]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
En krök i centrala Borås.
-
Viskan från en bro i Åskloster, där även utloppet i Klosterfjorden finns.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Viskan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ↑ Viskans vattenflöden, från Trafikverket[död länk]
- ↑ Viskan Åsbro, från Vatteninformationssystem, Sverige (VISS)
- ↑ ”Avrinningsområden (2017-2021)”. Länsstyrelserna. https://ext-geodatakatalog-forv.lansstyrelsen.se/PlaneringsKatalogen/GetMetaDataById?id=fe770d2e-1965-4fb6-b402-87d130383b09_C.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 ”Förteckning över Sveriges vattenfall - 105. Viskan och 106. Rolfsån”. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. https://www.smhi.se/download/18.1992a2461933f3b5a093cc0/1732621333530/105-106-Viskan-Rolfs%C3%A5n_F%C3%B6rteckning-%C3%B6ver-Sveriges-vattenfall-1941.pdf. Läst 27 juni 2025.
- ↑ 6,0 6,1 ”Viskans vatten gammal källa till elektricitet”. Hallands Nyheter. 16 februari 2013. https://www.hn.se/nyheter/viskans-vatten-gammal-kalla-till-elektricitet.7f172242-edba-4fd8-acb2-8411aa370548. Läst 27 juni 2025.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 ”Översiktsplan för Viskans vattensystem – problemanalys och fokusområden”. https://viskan.nu/wp-content/uploads/2024/11/oversiktsplan-for-viskan-2024.pdf. Läst 26 april 2025.
- ↑ ”Textilindustrins gamla miljösynder i Viskan ska saneras”. Sveriges Radio. 10 januari 2019. https://www.sverigesradio.se/artikel/7128977. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Viskans vattenråd”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/wp-content/uploads/2025/08/viskans-vattenrad-flyer-sommar2025.pdf. Läst 31 januari 2026.
- ↑ ”Ås Kloster” (på dansk). Danmarks nationalleksikon. https://lex.dk/%C3%85s_Kloster. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Med möda och sten byggdes flottningens motorvägar”. Skogshistoriska Sällskapets Tidskrift. 2021. sid. 28-37. https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2025/01/Arsskrift-2021-s-28-37-med-moda-och-sten-byggdes-flottningens-motorvagar.pdf. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Västergötlands borgar”. Bjellum. https://www.bjellum.se/7Nolbrea/medeltid/axevall/ax_borgar.htm. Läst 28 juni 2025.
- ↑ Millqvist, F., Borås första storhetstid, (1991), s. 9, 17
- ↑ ”Textilstaden Borås”. Prisma Västra Götaland. https://www.prismavg.se/exhibits/show/boras/textilstaden_boras. Läst 28 juni 2025.
- ↑ ”Fakta om Viskan”. Viskans vattenråd. https://viskan.nu/fakta-om-viskan/. Läst 26 april 2025.
- ↑ Sveriges inre vattenvägar band I s. 203.
- ↑ Sven Larsson (2017). Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Halmstad: Förlag Hedasken. ISBN 978-91-639-3170-3
- ↑ ”Spinneriet som tände första elektriska lampan”. Vattenfall. https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/spinneriet-som-tande-forsta-elektriska-lampan. Läst 27 juni 2025.
- ↑ ”Mästarens bästa metoder att minnas”. Land. 18 januari 2018. Arkiverad från originalet den 11 december 2023. https://web.archive.org/web/20231211145629/https://www.land.se/halsa/mastarens-basta-metoder-att-minnas/. Läst 10 februari 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Viskans vattenråd viskan.nu
- Vattendragsregister, från SMHI
| ||||||||||||||||||||||||||||||||