Riddarholmen
Riddarholmen (tidigare Kidaskär, Gråbrödraholmen, Gråmunkeholmen) är en ö i Mälaren och en stadsdel i centrala Stockholm innerstad, tillhörande Södermalms stadsdelsområde.
Ön utgör tillsammans med Gamla stan Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret på Riddarholmen och klosterkyrkan, den nuvarande Riddarholmskyrkan. Under 1600-talet byggdes av adeln magnifika palats vilka efter slottsbranden 1697 successivt kom att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen.
Riddarholmen är den minsta stadsdelen i Stockholms kommun till ytan. Den sista kvarvarande folkbokförda privatpersonen flyttade 2010.
Panorama från sydväst
[redigera | redigera wikitext]
Längst till vänster syns Klara kyrka och Hötorgscitys fem höghus. Mitt i bild reser sig Riddarholmskyrkans gjutjärnsspira och längst till höger ligger Gamla stan med Storkyrkan.
I förgrunden pågår arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan.
Stadsdelen
[redigera | redigera wikitext]Riddarholmen är Stockholms minsta stadsdel till ytan. Den har en areal av 6 hektar. Befolkningen bestod 2009 av en enda person, en före detta anställd vid byggnadsstyrelsen (föregångaren till Statens fastighetsverk) som då bodde kvar i sin tjänstebostad sedan tiden han var maskinchef. Han blev sannolikt den sista invånaren som kom att bo på ön; lägenheten förvandlades till kontor när han flyttade nyåret 2010.[1] Stadsdelen har successivt avfolkats sedan andra världskriget och består med undantag för Norstedtshuset enbart av statliga myndigheter och domstolar. Riddarholmens församling upphörde att existera 1807. Stadsdelen redovisades som egen stadsdel i byggnadsnämndens protokoll den 19 april 1905. Idag tillhör stadsdelen Stockholms domkyrkoförsamling och ingår tillsammans med Gamla stan i Södermalms stadsdelsområde.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Medeltid: Gråbrödraklostret
[redigera | redigera wikitext]
Ur Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum.
I Erikskrönikan från cirka 1325 nämns ön som Kidaskär (Kidhaskär), där förleden Kidh är fornsvenska för killing, och troligen gick getter på bete på ön. År 1270 lät Magnus Ladulås grunda Gråbrödraklostret i Stockholm[2] på Riddarholmen och därför försvann namnet Kidhaskär och ersattes av namnen Gråbrödraholm, Gråmunkeholm eller Munckholmen. Delar av deras kloster finns bevarade kring Riddarholmskyrkan, som var en del av klosteranläggningen.
Efter att klostret stängts 1527 genom Gustav Vasas reformation kom nya boende till ön, som kansliskrivaren Erik Eriksson med hustrun Anna och dödgrävaren Anders. På Kidskär byggdes ett femtiotal små gårdar[källa behövs].
Stormaktstiden: Adelspalats
[redigera | redigera wikitext]Med början av den svenska stormaktstiden omkring 1620-talet, försvann de boende från ön, gårdarna revs och marken styckades upp i rejäla tomter som donerades av Kronan till adelsmän, som utmärkt sig i kriget eller i förvaltningen. Herrar som Sparre, Wrangel och Banér byggde sina palats på ön.
År 1638 omtalades Riddarholmen, före detta Gråmunkeholmen kallad. Det dröjde dock rätt länge innan det nya namnet helt slog igenom. Karl XI föredrog Riddarholmen, men hans dotter Ulrika Eleonora höll i sina anteckningar troget fast vid Gråmunkeholm. Någon helt övertygande förklaring till varför holmen fick byta namn på 1630-talet är inte känd. Namnet Kidskär lever kvar, då kvarteret vid Södra Riddarholmshamnen har fått namn efter holmens ursprungsnamn.
Den äldsta bron från Stadsholmen till Gråmunkeholmen var en enkel träbro. 1630 fick riksrådet Åke Henriksson Tott tillstånd att bygga en vindbrygga från Riddarhusets västra hörn till sitt eget hus som låg mitt för Riddarholmskyrkans kor. 1655 ersattes Totts vindbrygga av två fasta träbroar.[3]
- Invånare från stormaktstiden
-
Bonde i Cruuska palatset.
-
Oxenstierna i Hessensteinska palatset.
-
Rosenhane Schering Rosenhanes palats.
-
Wrangel i Wrangelska palatset.
Modernare historia: Affärsmän och ämbetsverk
[redigera | redigera wikitext]Efter slottsbranden 1697 flyttade kungafamiljen in i Wrangelska palatset och bodde där medan det nya slottet byggdes. Senare kom ämbetsverk som övertog adelspalatsen vars ägare inte längre hade råd att bo kvar här och Riddarholmen blev en ämbetsholme.[4]
Ännu på 1740-talet hade Riddarholmens gator inga namn. Då skrev Johann George Rüdling: På Riddare-Holmen äro allenast 4 Gator, hwilka intet hafwa något wist namn. Först 1886 namngavs några gator på initiativ av P.A. Norstedt & Söner, bland annat Tryckerigatan och Arkivgatan.[5]
Riddarholmsbranden 1802 förstörde Cruuska palatset och skadade delar av Wrangelska palatset. Under artonhundratalet växte Riddarholmens yta genom utfyllning mot Riddarfjärden, vilket innebar att strandlinjen flyttades västerut för att ge bättre plats för sjöfarten. Ursprungligen hade palatsen sina huvudfasader mot vattnet, och de nåddes sjövägen. Genom de ändrade strandlinjerna försvagades sambandet mellan bebyggelsen och vattnet.
På C.J. Küsels karta från 1848 finns två kallbadhus inritade framför Birger jarls torn på öns norra udde, de Åbomska och Gjörckeska badinrättningarna. August Strindberg föddes 1849 på Riddarholmen i dåvarande Sundhetskollegiets hus (rivet 1863).[6]
När representationsreformen 1865 var genomförd diskuterades även uppförandet av en representativ parlamentsbyggnad i paritet med Riddarhuset och Kungliga slottet. Det av Johan Fredrik Åbom upprustade riksdagshuset ansågs inte räcka till och en rad arkitekter lämnade förslag till ny parlamentsbyggnad på Riddarholmen. Ett förslag av August Emmanuel Rudberg publicerades den 30 mars 1861 i Nya Dagligt Allehanda och visade nybyggnaden söder om Riddarholmskyrkan, ett annat skissat av arkitekterna Gustaf Wickman, Georg Ringström och Ferdinand Boberg visade 1894 ett riksdagshusförslag med placering väster om Riddarholmskyrkan.[7]
Av nybyggnadsförslagen blev inget av och 1866 flyttade Sveriges nya tvåkammarriksdag in i en byggnad söder om Riddarholmskyrkan, där klostret stod förut. Fram till 1905 blev det Sveriges riksdagshus. År 1897 slog sig den förste socialdemokratiske riksdagsmannen ner i andra kammaren, Hjalmar Branting, och det var på Riddarholmen som arbetarpartiet började arbeta parlamentariskt.[8]
Sedan 1886 finns på Schering Rosenhanes gränd Normalhöjdpunkten för Sverige.
År 1935 föreslogs under stor uppmärksamhet ett friluftsbad på Riddarholmen av den unge arkitekten Raoul Wallenberg. Förslaget kom dock aldrig att realiseras.[9]
- Invånare från 1700- och 1800-talen
-
Fredrik I i Wrangelska palatset.
-
Hebbe i Hebbeska huset.
-
Jennings i Hebbeska huset.
-
Karl XII i Wrangelska palatset.
-
Strindberg i Sundhetskollegiets hus.
-
Taube i Östra Gymnasiehuset.
-
Ulrika Eleonora i Wrangelska palatset.
.jpg){kind=link}
Sjöfart
[redigera | redigera wikitext]
Riddarholmsskeppet är ett senmedeltida fartyg som 1930 påträffades vid muddringsarbeten i Riddarholmskanalen utanför sydöstra Riddarholmen. Det var en av de medeltida "bondebåtar" som kom från Mälaren och Stockholms skärgård för att söka hamn vid Riddarholmen. De hade mast och segel och täckt för. Skeppet hade utrustats för Stockholms försvar under 1400-talets senare del.[10] Fyndet var den direkta anledningen till grundandet av Stockholms stadsmuseum och är stadsmuseets första registrerade arkeologiska föremål.[11] Fyndet betecknas som det kanske mest betydelsefulla, som gjorts inom Stockholms stads område.[12] Idag är skeppet utställd på Medeltidsmuseet.
Riddarholmskanalen var vid 1800-talets mitt fortfarande en idyllisk farled för småbåtar. Hit, till "Mälarhamnen" kom Mälaröarnas bönder och sålde sina varor längs kajen på dagens Munkbro.
Riddarholmen spelade även en viktig roll för passagerartrafiken på Mälaren. Det fanns en regelbunden ångbåtstrafik mellan Riddarholmen och mälarstäder som Örebro, Västerås, Enköping och Sigtuna. Bland dem som sysslade med sjöfart på holmen fanns August Strindbergs far, som arbetade på Riddarholmen som ångbåtskommissionär och därmed var ansvarig för godstrafiken på Mälaren och Göta kanal. Göta kanalbåtarna till Göteborg använde också länge Riddarholmen[källa behövs], men har under de senaste åren flyttat till Skeppsbron.
Fortfarande är två båtar som tillhör samma koncern som Göta kanalbåtarna stationerade på Riddarholmen, M/S Riddarholmen och M/S Riddarfjärden. Bägge fartygen går i chartertrafik sedan början av 1990-talet, med kryssningar på Mälaren.
Trafik
[redigera | redigera wikitext]På 1700-talet var Riddarhustorget en av stadens centralpunkter med ett omfattande folkliv, som även bredde ut sig över Riddarholmskanalen till Riddarholmstorget (numera Birger jarls torg), när Erik Palmstedts stenbro stod färdig 1789. Denna kontakt bröts när sammanbindningsbanan drogs förbi Riddarholmen och Palmstedts bro ersattes av en lång gjutjärnsbro. I och med tillkomsten av Munkbroleden, tunnelbanan och Centralbron på 1930- respektive 1960-talet isolerades Riddarholmen nästan helt från Gamla stan.
Ett märkligt provisorium var den så kallade Slingerbultsleden som fanns under perioden 1929/1930 till 1953. Den ledde trafiken i nord-sydlig riktning förbi Riddarholmens östra sida. Slingerbultsleden skulle fungera som ett komplement till Munkbroleden. När tunnelbanan började byggas förbi Riddarholmen revs Slingerbultsleden och som kompensation byggdes 1953 en pontonbro, den 240 meter långa Riddarbron från Norra Riddarholmshamnen till Tegelbacken. Pontonbron var i drift till 1967 och förde med sig att 20 000 fordon per dygn passerade rakt genom Riddarholmen och längs Norra Riddarholmshamnen. Idén med pontonbron kom från Yngve Larsson.[13]
På 1960-talet var allmän biltrafik och bilparkering vanligt på ön. Hela Birger jarls torg kunde vara fullproppat med parkerande fordon. Numera är torget bilfritt och bilkörning och parkering är bara tillåten för de tjänstemän som arbetar i ämbetsverken, och för en och annan buss eller taxi som släpper ut turister.
Den 24 januari 2009 inleddes arbetet med Citybanan, en underjordisk järnväg genom centrala Stockholm som avlastar Sammanbindningsbanan mellan Gamla stan och Riddarholmen. Den nya underjordiska sträckningen går under Riddarholmen och vid Södra Riddarholmshamnen fanns under byggtiden ett arbetsområde och schakt.[14] Citybanan öppnades för trafik den 10 juli 2017.
Den 1 januari 2018 började Riddarfjärdslinjen trafikera holmen.[15]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Redan under medeltiden bedrevs utbildning i Gråbrödraklostrets regi. Klosterlokalerna som stod tomma sedan 1527 kom åter att användas för undervisning 1551 när Trivialskolan flyttade från Gamla stan till de tomma klosterlokalerna. Skolan blev kvar på Riddarholmen till 1666 då den flyttade tillbaka till Gamla stan. Skolan flyttade tillbaka till Riddarholmen och dagens Östra Gymnasiehuset 1817 och blev kvar där till skolan lades ned 1821. År 1821 flyttade Stockholms gymnasium in och gav gymnasiehusen sina nuvarande namn (Östra och Västra Gymnasiehuset. Stockholms gymnasium blev kvar till 1880-talet då man flyttade till Norra Latin vid Norra Bantorget. Gymnasiehuset huserade senare Wallinska flickskolan där 1888-1907.[16]
Byggnadsverk
[redigera | redigera wikitext]<imagemap>
Fil:Riddarholmen karta 2009a.jpg|miniatyr|center|600px|
rect 10 10 563 706 Riddarholmskyrkan rect 12 2107 462 2435 Hebbeska huset rect 10 1699 459 2009 Gamla riksdagshuset rect 223 1261 458 1600 Östra Gymnasiehuset rect 10 1261 222 1600 Västra Gymnasiehuset rect 10 812 458 1166 Sparreska palatset rect 744 12 1164 312 Kammarrättens hus rect 1311 12 1761 312 Wrangelska palatset rect 2023 10 2423 306 Stenbockska palatset rect 2581 10 2975 309 Gamla Auktionsverket rect 3170 13 3699 713 Birger jarls torn rect 3252 819 3702 1161 Överkommissariens hus rect 3255 1269 3705 1592 Schering Rosenhanes palats rect 3255 1696 3705 2053 Norstedtshuset rect 3258 2146 3706 2474 Gamla riksarkivet rect 2574 2123 3114 2473 Hessensteinska palatset
poly 717 1645 787 1595 1153 1625 1152 1674 Gymnasiegränd poly 1523 866 1700 842 1707 1307 1569 1365 Wrangelska backen poly 2306 1291 2325 1327 2822 1075 2828 1018 Schering Rosenhanes gränd poly 2144 1868 2496 1690 2845 1461 2880 1500 2716 1606 2517 1725 2336 1820 2148 1907 Arkivgatan poly 2536 1663 2326 1330 2266 1424 2457 1707 Tryckerigatan poly 2970 1404 2961 810 2937 699 2874 573 2787 477 2680 440 2222 440 2222 738 2637 639 2736 675 2808 753 2835 906 2835 1122 2847 1470 Norra Riddarholmshamnen poly 2175 440 2175 602 1360 602 1527 440 Evert Taubes terrass poly 1317 639 609 1305 558 1911 723 2222 702 2034 717 1647 810 1485 1038 1104 1260 894 1520 866 Södra Riddarholmshamnen poly 1722 1944 2158 1370 2086 1334 1784 1340 1566 1368 1512 1656 1526 1954 Birger jarls torg poly 1738 2150 1870 2380 1990 2380 1840 2106 Riddarholmsbron poly 632 1072 856 846 1124 626 1174 612 1202 636 1202 668 1050 846 708 1154 Mälardrottningen </imagemap>
Tabell över nuvarande och tidigare bebyggelse på Riddarholmen. Samtliga av dagens fastigheter ägs av Statens fastighetsverk med undantag för Norstedtshuset.
Arkitekter
[redigera | redigera wikitext]
De prestigefyllda byggnadsuppdragen för kronan och adeln lockade flera av de främsta äldre svenska arkitekterna. Bland annat Nicodemus Tessin d.ä. (1615-1681) som stod bakom några av Sveriges främsta slottsbyggnader, som Drottningholms slott och Tidö slott. På Riddarholmen var han inblandad i bland annat Stenbockska palatset och Hessensteinska palatset. Bägge palatsen nyinreddes på 1700-talet av rokokomästaren Carl Hårleman som även var den man som slutförde återuppbyggnaden av Stockholms slott. Hårleman ligger även bakom Gamla Auktionsverket och Överkommissariens hus på Riddarholmen. Även Fredrik Blom har bidragit med ett hus, Kammarrättens hus från 1804. Bland hans många övriga verk märks bland annat Rosendals slott och Skeppsholmskyrkan.
Andra senare arkitekter som bidragit till öns arkitektur är Axel Fredrik Nyström (Gamla Riksarkivet), Aron Johansson (Gamla riksdagshuset), Magnus Isæus (Norstedtshuset) och Ivar Tengbom som ledde ombyggnaden av förlagshuset 1943. På 1950-talet gjordes ombyggnationer ledda av Cyrillus Johansson och efter hans ritningar av både Birger jarls torn och Gamla Auktionsverket.[17][18]
Gator, torg och broar
[redigera | redigera wikitext]Årtal i parentes anger när nuvarande namn gavs.
- Arkivgatan (1886)
- Gymnasiegränd (1942)
- Norra Riddarholmshamnen (1925)
- Schering Rosenhanes gränd (1925)
- Södra Riddarholmshamnen (1925)
- Tryckerigatan (1886)
- Wrangelska backen (1925)
- Birger jarls torg (1854)
- Evert Taubes terrass (1983)
- Riddarholmsbron
- Hebbes bro (1924)
Riddarholmen i litteraturen
[redigera | redigera wikitext]Riddarholmen är förknippad med August Strindberg som både föddes på ön och häcklade ämbetsmannalivet där.[6][19] En annan stor Stockholmsskildrare som beskrivit ämbetsmännens värld är Ivar Lo-Johansson i sin självbiografiska bok Stockholmare, sett från en ung arbetares synvinkel. Boken är från 1954, men den utspelar sig i författarens ungdom 1926. Han skriver
| ” | Den av Stockholms fjorton holmar arbetarna trodde sig hata mest var Riddarholmen. Där låg den forna ämbetsmannaadelns palats, som senare tagits i bruk av ämbetsverken, av byråkraterna, och där fanns Riddarholmskyrkan med de döda konungarna. Adel var glorifierad i den. | „ |
En annan diktare som förknippas med holmen är Evert Taube som fått ge namn åt Evert Taubes terrass där det finns en skulptur av skalden.
Riddarholmen idag
[redigera | redigera wikitext]
Under 1900-talet har den ena efter den andra aktiviteten försvunnit från Riddarholmen och därmed folklivet. Kvar finns tre traditionsbevarare: Riddarholmskyrkan, Norstedts Förlagsgrupp och ämbetsverken. Idag domineras stadsdelen av statliga förvaltningsmyndigheter och domstolar och Statens fastighetsverk äger samtliga byggnader på Riddarholmen utom Norstedtshuset som används av Norstedts Förlagsgrupp.
Det bedrivs även restaurang- och hotellverksamhet i före detta motoryachten Lady Hutton som ligger permanent förtöjd vid Norra Riddarholmshamnen. Den genuina miljön och den utmärkta utsikten över Stockholms stadshus lockar talrika turister som året runt promenerar och fotograferar på ön. På Valborgsmässoafton brukar det vara fackeltåg och majbrasa med allsång och uppträdanden. Vissa sommarkvällar spelas det upp till dans vid Norra Riddarholmshamnen, på en dansbana som lagts ut på Evert Taubes terrass. "Dans på bryggan", mitt i Stockholm.[20]
På Evert Taubes terrass finns den abstrakta skulpturen Solbåten skapad 1966 av konstnären Christian Berg samt en staty av Evert Taube, rest 1990, till 100-årsminne av Taubes födelse. Willy Gordons skapelse visar Taube, iförd sombrero och poncho. I ena handen håller han sin luta, med den andra visar han över Riddarfjärden och Södermalm.
Riddarholmens bronsmodeller är två taktila bronsskulpturer som visar Riddarholmens utseende kring år 1620 och år 1750. Modellerna är sedan maj 2011 uppställda på Birger jarls torg, initiativtagare är Statens fastighetsverk.
Utgrävningar
[redigera | redigera wikitext]
I samband med olika byggnadsarbeten på Riddarholmen har arkeologiska grävningar och undersökningar företagits. 2010 grävdes för nya ledningar i gatan utanför södra sidan av Riddarholmskyrkan. Stockholms stadsmuseums arkeologer frilade bland annat ett skelett efter en på medeltiden begravd munk. Det rör sig om kvarlevorna av en munk från det medeltida Gråbrödraklostret i Stockholm eftersom platsen där fyndet gjordes ligger inom den gamla klostergården där munkarna begravdes (se Gråbrödraklostret / Utgrävningar 2010).
Under sommaren 2011 utförde arkeologer från Sjöhistoriska museet en arkeologisk undersökning av sjöbottnen på och utanför västra Riddarholmen. Här kommer den östra anslutningen av Söderströmstunnelns sänktunnel för Citybanan att mynna. För de nödvändiga tunnelarbetena schaktas det en grop som är lika djup som ett åttavåningshus är högt. Undersökningen var den största sedan slutet på 1970-talet då den så kallade Riksgropen på Helgeandsholmen var aktuell och där man bland mycket annat fann rester av Stockholms stadsmur.[21]
Bland fynden märks en 150 år gammal snusdosa i mässing med gravering "Tillhör Danils Per Perssons Leksand & Romma 1847". Hans identitet kunde fastställas i efterhand (se Citybanan / Utgrävningar 2011).[22]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Anderstam, Olle (10 januari 2009). ”Per Godberg siste man på Riddarholmen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/per-godberg-siste-man-pa-riddarholmen. Läst 27 oktober 2009.
- ↑ ”Historik Riddarholmskyrkan”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 14 september 2013. https://web.archive.org/web/20130914090050/http://www.kungahuset.se/kungligaslotten/riddarholmskyrkan/historik.4.19ae4931022afdcff380009040.html. Läst 21 november 2013.
- ↑ ”Riddarholmsbron i Stockholm”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200114124204/http://www.stockholmgamlastan.se/platser/broar.php?namn=riddarholmsbron. Läst 25 oktober 2019.
- ↑ Gamla stan med slottet och Riddarholmen, sida 127
- ↑ Stockholms gatunamn, sida 165
- ↑ 6,0 6,1 Kjell Asplund. ”Vandring i Socialstyrelsens spår”. Socialstyrelsen. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101607/http://www.kjellasplund.se/wp-content/uploads/2013/01/I-Socialstyrelsens-sp%C3%A5r-v.2.doc. Läst 5 juli 2009.
- ↑ Stockholm, en utopisk historia, sidor 145 och 148
- ↑ Gamla stan med slottet och Riddarholmen, sida 129
- ↑ Elisabet Andersson (19 maj 2006). ”Wallenbergs bad väcks till liv”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_320260.svd. Läst 5 juli 2009.
- ↑ Ohlmarks (1953), sida 41
- ↑ ”Stockholms stadsmuseum om Riddarholmsskeppet”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185145/http://www.stadsmuseum.stockholm.se/samlingar.php?artikel=38&sprak=svenska.
- ↑ Ohlmarks (1953), sida 40
- ↑ Stockholms tekniska historia, sida 189
- ↑ ”Citybanan under Riddarholmen”. Statens fastighetsverk. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090821111815/http://www.sfv.se/cms/aktuellt/citybanan_under_riddarholmen_2151.html. Läst 5 juli 2009.
- ↑ ”Pendelbåtslinje 85 får en ny hållplats”. Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 7 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180107062046/https://sl.se/sv/info/nyheter/pendelbatslinje-85-far-en-ny-hallplats/?date=true#. Läst 6 januari 2018.
- ↑ ”Utbildning”. StockholmGamlaStan.se. Arkiverad från originalet den 15 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090215110304/http://www.stockholmgamlastan.se/attveta.php?id=attvetautbildning. Läst 18 mars 2009.
- ↑ ”Birger jarls torn på Riddarholmen — Statens fastighetsverk”. www.sfv.se. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125074524/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/riddarholmen/birger-jarls-torn-pa-riddarholmen/. Läst 24 januari 2018.
- ↑ ”Gamla auktionsverket i kvarteret Västertorn — Statens fastighetsverk”. www.sfv.se. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924115407/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/riddarholmen/gamla-auktionsverket-pa-riddarholmen/. Läst 24 januari 2018.
- ↑ Béatrice Glase. ”August Strindberg och Riddarholmen – ett livslångt förhållande”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100313154226/http://www.gamlastansallskapet.se/glase/index.html. Läst 2 november 2009.
- ↑ Gamla stan: historia som lever, sida 243
- ↑ Sjöhistoriska: Citybanan - arkeologisk undersökning, läst 2011-07-22.
- ↑ Hittades efter 150 år
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
- Béatrice Glase m.fl. (1988). Gamla stan med slottet och Riddarholmen. Uddevalla: Bokförlaget Trevi. ISBN 91 7160 823 0
- Arne Dufwa (1985). Stockholms tekniska historia. Uppsala: Almqvist & Wiksel. ISBN 91 38 08725 1
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta & Härén, Gunnar (1988). Gamla stan: historia som lever. Stockholm: Trevi. Libris 7612806. ISBN 91-7160-845-1
- Ohlmarks, Åke; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren (1953). Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift. Stockholm: Förlagsaktiebolaget Boken. Libris 1445167
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Riddarholmen, Stockholm”. Statens fastighetsverk. Arkiverad från originalet den 30 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090730215108/http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/riddarholmen/riddarholmen.html. Läst 5 juli 2009.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Riddarholmen.
- Stockholmskällan har media som rör Riddarholmen
- SFV:s broschyr
- Riddarholmen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Mall:Riddarholmen Mall:Stadsplanering i Stockholm Mall:Katolska kyrkan i Stockholm före reformationen
- Sidor med trasiga fillänkar
- Alla artiklar som behöver källor
- Alla artiklar som behöver enstaka källor
- Artiklar som behöver enstaka källor 2009-10
- Wikipedia:Artiklar som saknar Wikidataobjekt
- Wikipedia:Alla artiklar med åtgärdsbehov relaterade till Wikidata
- Wikipedia:Bra artiklar
- Riddarholmen
- Stadsdelar i Stockholm
- Riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län
- Öar i Mälaren
- Öar i Stockholms kommun
- Blåmärkta byggnader i Stockholm