Stordator
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En stordator är en typ av dator med större kapacitet än andra typer av datorer och datorkluster, men inte lika beräkningsintensiv som en superdator. Stordatorer har traditionellt kännetecknats av mycket hög driftsäkerhet, lång livslängd, avancerad in- och utmatning samt stöd för stora mängder samtidiga användare.
IBM är i praktiken den enda större tillverkaren av stordatorer som finns kvar på marknaden i dag.[2][3]
Användning
[redigera | redigera wikitext].jpg){kind=link}
Trots att det i dag finns mycket snabba servrar som kan kopplas samman i datorkluster för hög processkapacitet, finns det fortfarande flera skäl till att stordatorer används.
Traditionellt finns stordatorer hos större företag och inom den offentliga sektorn. Banker, försäkringsbolag och myndigheter använder stordatorer för affärskritiska system. I verksamheter där driftstopp inte kan tolereras används stordatorer, exempelvis inom processindustri, flygtrafikledning och militära sammanhang.[4]
Eftersom IBM i praktiken är den enda tillverkaren som finns kvar, är stordatormiljön relativt homogen. Hårdvara och mjukvara är utvecklade för att fungera tillsammans. IBM:s stordatorer är byggda för att köra ett stort antal virtuella maskiner parallellt, vilket är en fördel i exempelvis bank- och myndighetsmiljöer.[5]
Operativsystem
[redigera | redigera wikitext]IBM:s stordatorsystem benämns i dag System z (numera IBM Z) och kör vanligtvis z/OS eller Linux on IBM Z.[6]
Bulls stordatoroperativsystem heter GCOS. Tidigare versioner krävde underoperativsystemet TOMAS. GCOS 8 består av ett värdoperativsystem samt ett antal gästoperativsystem som konfigureras separat.[7]
Stordatorer i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Stordatorer introducerades tidigt i Sverige och kom att spela en viktig roll inom både industri och offentlig sektor. Redan under 1950-talet användes stordatorer vid universitet och forskningsinstitutioner, bland annat vid Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Under 1960- och 1970-talen installerades stordatorer hos stora svenska företag som SKF, Ericsson och Volvo, samt hos myndigheter som Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan.[8][9][10]
Sverige utvecklade även egna stordatorliknande system. SAAB utvecklade under 1950- och 1960-talen datorserien SARA (Saabs räkneautomat), som användes för tekniska och militära beräkningar, bland annat inom flygindustrin.[11][12]
Även Facit utvecklade elektroniska datorsystem för administrativ databehandling, bland annat Facit EDB, som användes av svenska företag och myndigheter under 1960-talet.[13]
Svenska banker var tidiga användare av stordatorer för kontohantering och betalningssystem. Stordatorer används än i dag i Sverige för samhällskritiska system, särskilt inom finanssektorn och statliga myndigheter.[14][15][16]
Tillverkare
[redigera | redigera wikitext]- Univac var från början en marknadsledare på stordatorsidan, med första Univac I 1951.
- Control Data Corporation, CDC, var på 70-talet fortfarande en seriös konkurrent.
- Burroughs var en annan amerikansk stordatortillverkare.
- Sperry-Remington Rand[förtydliga] (olika kombinationer av namnet har förekommit) var en amerikansk tillverkare, som gick ihop med Univac. Bolaget hette sedan Sperry-Univac.
- Amdahl gjorde IBM-kompatibla stordatorer med parallella processorer, uppköpt av Fujitsu 1997.
- Siemens gjorde IBM-kompatibla stordatorer. Den verksamheten flyttades över till Fujitsu, när detta bolag skapades av Fuji Electric och Siemens tillsammans.
- Unisys blev en efterföljare till Sperry-Univac och Burroughs efter en rad sammanslagningar och som fortfarande tillverkar datorer.
- Hitachi Data Systems, gjorde IBM-kompatibla stordatorer.
- IBM kvarstår idag (nästan) ensam.
- Honeywell Bull, som senare blev Bull, finns inte kvar i Sverige och Norden. 2002 tog Steria AB över. Bull finns dock kvar på andra ställen i världen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”The IBM 704”. www.columbia.edu. https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/704.html. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”IBM Mainframe Life Cycle History” (på English). www.ibm.com. 16 december 2025. https://www.ibm.com/support/pages/ibm-mainframe-life-cycle-history. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”IBM Z Mainframe” (på English). IBM. https://www.ibm.com/it-infrastructure/z. Läst 1 februari 2026.
- ↑ Cortada, James W. (2006). The Digital Hand, Volume II. Oxford University Press. ISBN 978-0-199-78968-9
- ↑ ”Virtualization on IBM Z” (på English). IBM. https://www.ibm.com/docs/en/linux-on-z. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”z/OS overview” (på English). IBM. https://www.ibm.com/products/zos. Läst 1 februari 2026.
- ↑ Campbell-Kelly, Martin (2004). Computer: A History of the Information Machine. Westview Press. ISBN 978-0465029907
- ↑ ”Datorhistoria”. Tekniska museet. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/datorhistoria/. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”Jubileumsskrift: Veteraner berättar, del 3”. Veteranklubben Alfa. https://www.veteranklubbenalfa.se/veteran/litt/jub97v3_3.pdf. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”Tema D22-D23”. Datasaab. https://www.datasaab.se/Bok_1_5/Downloads/Tema_D22-D23.pdf. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”SARA – Saabs räkneautomat”. Datasaab. https://www.datasaab.se/Bildarkiv/SARA/sara.htm. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”Datasaab lade grunden till Sverige som IT-nation | Saabs historia”. Start. https://www.saab.com/sv/markets/sweden/stories/2021/datasaab. Läst 1 februari 2026.
- ↑ Bodil Hasselgren (28 februari 2017). ”Facit AB - pionjärer inom svensk dataindustri”. Bizstories. https://www.bizstories.se/foretagen/facit-ab-pionjarer-inom-svensk-dataindustri/. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”Betalningssystem i Sverige”. Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/betalningssystem/. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”Svensk datorhistoria – 1950-talet”. Tekniska museet. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/datorhistoria/svensk-datorhistoria-1950-talet/. Läst 1 februari 2026.
- ↑ Birgitta Frejhagen (2009). ”Användarna och datorerna – en historik 1960–1985 (VR 09:02)”. Vinnova. https://www.vinnova.se/contentassets/a4e1311e358c440eb57f7132a71aa8ed/vr-09-02.pdf. Läst 1 februari 2026.