Scandinavian Airlines

Scandinavian Airlines

Scandinavian Airlines logo.svg
Flygfakta
Callsign	SCANDINAVIAN
IATA	SK
ICAO	SAS
Baser	Köpenhamn, Oslo, Stockholm Arlanda
Fokusstäder	Bergen, Göteborg, Stavanger, Tromsø, Trondheim
Bonusprogram	EuroBonus
Flygplatslounge	SAS Lounge & SAS Gold Lounge
Allians	SkyTeam
Flottstorlek	95 (130 inkl. dotterbolag) (september 2023)
Destinationer	118 (maj 2023)
Huvudkontor	Solna
Nyckelpersoner	Anko van der Werff (VD)
Grundat	1 augusti 1946
Moderbolag	SAS Group
Dotterbolag	SAS Connect SAS Link
Företagsslogan	Journeys That Matter
Webbplats	sas.se

SAS AB är ett flygbolag med verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. Företaget bildades genom en sammanslagning av flygbolag från de tre länderna. SAS AB är moderbolag i koncernen SAS Group. Från och med 2024 förändades detta radikalt. Svenska och norska staten är inte längre delägare. Den danska staten äger 26 % av bolaget, resten ägs av privata intressen. Sannolikt kommer det fransk-nederländska Air France-KLM överta 60% av bolaget 2025.

SAS bedriver inrikes, europeisk och interkontinental flygtrafik. Bolaget har baser i Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Stavanger och Trondheim. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Under november 2015 till oktober 2016 transporterade SAS över 29,4 miljoner passagerare och genomförde i genomsnitt 1 000 flygningar per dag. SAS är därmed det största flygbolaget i Skandinavien.

Viss trafik bedrivs genom dotterbolagen SAS Connect och SAS Link.

SAS koncernhuvudkontor finns sedan 2014 i Frösundavik, Solna kommun.

Fil:SAS koncernbyggnad 2007.jpg

SAS koncernbyggnad i Solna

Historia

Fil:SAS 747 SE-DDL at Stockholm - Arlanda.jpg

En av SAS Boeing 747 på Stockholm-Arlanda

Under Andra världskriget var den civila flygtrafiken kraftigt begränsad. Privatflyget upphörde helt i det ockuperade Danmark och Norge. I Sverige försökte AB Aerotransport (ABA) fortsätta driften, men bolaget mötte betydande ekonomiska och operativa problem och förstatligades.

År 1943 grundade Jacob och Marcus Wallenberg SILA. SILA beställde tio DC-4-flygplan för framtida interkontinentala flygningar. Redan 1945 genomfördes den första flygningen till New York med en modifierad Boeing B-17.

SAS grundas (1946–1959)

Den 1 augusti 1946 bildades SAS som ett samarbete mellan tre flygbolag: norska DNL, danska DDL och svenska SILA. Bolagen bildade ett gemensamt konsortium för att bedriva flygtrafik till Nordamerika och Sydamerika. Samarbetet bedrevs under namnet Scandinavian Airlines System.

Samtidigt fortsatte ABA, DDL och DNL att själva bedriva inrikestrafik och trafik inom Europa. Varje bolag hade egna kontor och konkurrerade på dessa linjer. Samtliga tre bolag planerade även nya flygrutter till Asien och Afrika.

Den 14 maj 1948 tog ABA över både SILA:s verksamhet och dess ägarandel i SAS. Efter övertagandet omvandlades SILA till ett holdingbolag, vilket innebar att bolaget enbart ägde aktier och inte längre bedrev egen flygverksamhet. ABA, DDL och DNL slöt därefter ett nytt avtal om samarbete kring trafiken inom Europa. Det nya samarbetet inleddes den 1 juli 1948.

Motstånd mot sammanslagningen förekom bland många anställda och fackföreningar inom ABA, vilket ledde till en strejk som varade i fyra och en halv månad. Efter strejkens avslut kunde det gemensamma arbetet inledas. Därefter samordnades all internationell flygtrafik från Skandinavien inom gemensamma bolag. Ett undantag var det nystartade Braathens S.A.F.E., som stod utanför samarbetet.

Trots samordningen fanns det fortfarande fem separata organisationer: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Denna uppdelning gjorde organisationen ineffektiv och svårstyrd.

I februari 1951 fick SAS ensamrätt på att bedriva internationell flygtrafik från Skandinavien. Beslutet följde efter att myndigheterna förbjudit Braathens att flyga utrikes. Samtidigt slogs verksamheterna i DDL, DNL och ABA samman i ett nytt gemensamt konsortium, varpå de nationella bolagen upphörde att existera som självständiga företag. Huvudkontoret för det nya konsortiet placerades vid Stockholm-Bromma flygplats i ABA:s tidigare lokaler. Företaget registrerades i en bolagsform som i Bolagsverkets register anges som ”okänd”.

Tidningsflyg och inrikestrafik

I början av 1950-talet bildade de stora Stockholmstidningarna bolaget Aero Scandia för att distribuera tidningar med flyg. Bolaget bytte senare namn till Airtaco.

År 1957 grundade Aero Scandia och SAS det gemensamma bolaget Linjeflyg, som fick ansvar för inrikesflygningar med passagerare och gods inom Sverige.

Pionjärflygningar över Nordpolen

Under 1950-talet växte SAS snabbt med nya långdistanslinjer. Bolaget blev först i världen med reguljär flygtrafik över Nordpolen. Den nya linjen gick mellan Köpenhamn och Los Angeles. Planet mellanlandade på Grönland och i norra Kanada, nära magnetiska nordpolen.

Den 24 maj 1954 gjorde SAS en provflygning över Nordpolen. Flygningen gick mellan Bodø och Fairbanks. Rutten fortsatte sedan till Tokyo via Shemya på Aleuterna. Efter denna premiär följde fler testflygningar och charterresor, bland annat med medicinsk personal till Tokyo under Koreakriget. År 1956 transporterade SAS över 400 svenska olympiadeltagare till Melbourne via Nordpolen.

Jetflyg, oljekris & guldår (1959–1979)

SAS växte snabbt under 1950- och 1960-talen. Flygbolaget utökade sina långdistanslinjer och införde flera tekniska nyheter.

Mot slutet av 1950-talet beställde SAS många DC-7. Dessa flygplan drabbades av motorproblem, vilket ledde till att SAS istället beställde jetflygplan. Det första levererades 1959.

SAS blev världens första användare av Caravelle III, före franska Air France. År 1960 började Douglas DC-8 användas för långdistansflygningar till bland annat New York, Los Angeles och Tokyo. Samtidigt flyttade SAS all interkontinental trafik från Stockholm till Arlanda, som blev huvudflygplats för utrikesflyg från 1962.

År 1964 öppnade SAS sitt första hotell, SAS Royal, i Köpenhamn. Samma år startades flyglinjen till Chicago. Under denna tid gick rutten till Tokyo länge över Nordpolen med mellanlandning i Anchorage. När SAS fick tillstånd att flyga över Sovjetunionen kunde linjen trafikeras direkt utan mellanlandning.

SAS samarbetade med thailändska staten för att grunda Thai Airways International, där SAS ägde 30 %. Den 4 november 1976 startade linjen ”Trans-Asien Express” mellan Köpenhamn och Sydostasien.

Perioden 1965–1975 räknas som SAS guldålder. Under dessa år trafikerade SAS alla kontinenter utom Oceanien.

I slutet av 1970-talet minskade efterfrågan. SAS hade köpt för stora flygplan och utökat linjenätet för mycket. Den globala lågkonjunkturen och oljekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långdistansflyg.

Marknadsavreglering och internationell expansion (1980–1989)

Fil:SAS 1980s logo.svg

SAS logotyp under 1980-talet

Strategiska förändringar under Jan Carlzon

År 1981 tillträdde Jan Carlzon som verkställande direktör för SAS-koncernen. Under hans ledning infördes ett ökat fokus på kundservice, med särskild inriktning mot affärsresenärer. Flera strategiska förändringar genomfördes under första hälften av 1980-talet i syfte att stärka bolagets konkurrenskraft.

Under denna period avskaffade SAS första klass och införde business class under namnet Euroclass. Samtidigt minskades Kastrups roll som primärt nav, och större vikt lades vid de tre nationella marknaderna. Monopolet på direktflygningar från Skandinavien bidrog till att SAS behöll en stark marknadsposition.

Under samma period infördes även trafik med svävare på linjen mellan Köpenhamn och Malmö.

I januari 1984 utsågs SAS till ”Airline of the Year” för 1983 av tidskriften Air Transport World. Utmärkelsen kopplades till förändringar i ledning, organisation och affärsstrategi.

Flotta och linjenät

Under 1980-talet växte den svenska inrikesflygmarknaden snabbt. Den ökade trafiken bidrog till att Arlanda mot slutet av decenniet blev SAS största operativa bas.

För att möta efterfrågan på kortare flygsträckor inrättade SAS 1984 en särskild enhet, Commuter Operations Department, med ansvar för matarflygningar i Danmark och Norge. År 1988 ombildades verksamheten till ett separat bolag, SAS Commuter.

Under mitten och slutet av 1980-talet genomfördes även förändringar i långdistansflottan. SAS avvecklade sina Boeing 747-200 och ersatte dem med mer bränsleeffektiva flygplan.^{[källa behövs]} Införandet av Boeing 767-300ER möjliggjorde direktflygningar från Skandinavien och minskade behovet av mellanlandningar.^{[källa behövs]}

Internationell expansion

Under den senare delen av 1980-talet intensifierade SAS sin internationella expansion. År 1989 förvärvade bolaget 18,4 % av moderbolaget till Continental Airlines, Texas Air Corporation. Genom förvärvet kunde SAS erbjuda direktflyg till New York från Köpenhamn, Oslo och Stockholm med anslutningar via Newark.

Under samma period blev SAS även delägare i Spanair och Air Greenland. Den 28 september 1989 tecknade SAS ett samarbetsavtal med Swissair, Finnair och Austrian Airlines. Samarbetet fick namnet European Quality Alliance (EQA) och inleddes den 25 mars 1990.^{[källa behövs]}

Mot slutet av decenniet blev SAS dessutom det första västerländska flygbolaget med reguljär flygtrafik till Baltikum.^{[källa behövs]}

Ökad konkurrens

Under 1980-talet grundades Transwede, som 1989 ansökte om tillstånd för inrikesflyg. Även flera andra flygbolag lämnade in motsvarande ansökningar. Den internationella trenden mot avreglering inom flygbranschen ledde till att Sverige under slutet av decenniet utredde möjligheterna till ökad konkurrens på den svenska inrikesflygmarknaden.

Utredningen föreslog att konkurrens skulle tillåtas på linjer med fler än 300 000 årspassagerare. Regeringen avslog förslaget, men öppnade för konkurrens mellan SAS och Linjeflyg.

Fortsatt avreglering och marknadsanpassning (1990-talet)

Under 1990-talet fortsatte avregleringen av flygmarknaden i Europa. Vid decenniets mitt hade flygbolag från EU- och EES-länder fri etableringsrätt för trafik inom området. För flyglinjer till länder utanför EU/EES gick avregleringen långsammare. Avtal om fri konkurrens, till exempel mellan EU och USA, tillkom först senare.

SAS behöll under perioden vissa ensamrätter, särskilt på linjer till Ryssland och Japan. På Rysslandslinjerna tilläts endast ett flygbolag per land trafikera varje sträcka. Under 1990-talet hade SAS ensamrätt till sju flygningar per vecka från Skandinavien till Tokyo, samtliga med utgångspunkt i Köpenhamn. År 2010 utökades antalet till tio.

EuroBonus och nya linjer

År 1992 införde SAS lojalitetsprogrammet EuroBonus. Samma år öppnades en direktlinje mellan Köpenhamn och Hongkong samt en linje till Sankt Petersburg. Linjen till Los Angeles upphörde 1994 efter 40 års trafik men ersattes samma höst av en ny förbindelse till Osaka.

SAS International Hotels inledde ett samarbete med Radisson Hotels under det gemensamma varumärket Radisson SAS Hotels Worldwide.

Affärsstrategier och ägarförändringar

Konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden ökade under decenniet. Skyways blev en av de första oberoende utmanarna. År 1998 ingick SAS ett samarbetsavtal med Skyways och köpte 25 procent av bolaget.

År 1995 beställde SAS 41 flygplan av typen Boeing 737-600, med möjlighet att ändra beställningen till andra modeller i serien. Samma period förvärvade SAS 40 procent av det brittiska flygbolaget British Midland. Den andelen såldes senare till Lufthansa. SAS avyttrade också sitt innehav i Continental Airlines.

År 1997 deltog SAS i grundandet av Star Alliance, tillsammans med United Airlines, Air Canada, Lufthansa och Thai Airways.

Visuell identitet och navstrategi

År 1998 lanserade SAS en ny grafisk profil och logotyp. Namnet Scandinavian Airlines började därefter användas mer konsekvent för att markera en ny marknadsinriktning efter avregleringen. Samma år togs Boeing 737-600 i bruk, och Oslo flygplats, Gardermoen invigdes som ny huvudflygplats i Norge.

Mot decenniets slut beslutade SAS att återgå till en navstrategi med Köpenhamn som huvudnav. Trots stadens begränsade lokala upptagningsområde ansågs läget strategiskt. Samtidigt mötte SAS ökad konkurrens från nya flygbolag med lägre lönekostnader och flexiblare villkor. Fackligt motstånd försvårade besparingsåtgärder.

År 1999 ersatte SAS sina Boeing 767-300ER med Airbus A340-300 och Airbus A330-300.

Omstrukturering och konkurrens (2000–2007)

Under 2000-talet mötte SAS ökad konkurrens, förändrade regelverk och återkommande ekonomiska problem. Utvecklingen ledde till flera organisatoriska förändringar och försök att anpassa verksamheten till en mer konkurrensutsatt flygmarknad i Europa.

År 2001 noterades SAS AB på börserna i Sverige, Danmark och Norge. I samband med detta omvandlades de tidigare nationella SAS-bolagen till dotterbolag under ett nytt holdingbolag. Samma år tillträdde Jørgen Lindegaard som verkställande direktör efter Jan Stenberg. Den svenska Marknadsdomstolen beslutade även att SAS inte fick erbjuda bonusprogrammet EuroBonus på inrikeslinjer, med hänvisning till bolagets dominerande marknadsställning.

De ekonomiska problemen fördjupades under de följande åren. Det spanska dotterbolaget Spanair försattes i rekonstruktion och SAS tog över en majoritet av ägandet. Samtidigt sköt bolaget upp eller omförhandlade leveranser av flygplan från Airbus och Boeing. Som en följd begränsades långdistansflottan till elva flygplan. Efter fortsatt svag marknadsutveckling fick SAS 2002 tillstånd att förvärva det norska flygbolaget Braathens. Beslutet mötte kritik från konkurrensmyndigheter, och både Sverige och Norge införde tillfälliga förbud mot lojalitetsprogram som EuroBonus på inrikeslinjer.

Konkurrensen från lågprisflygbolag ökade kraftigt under perioden. För att minska kostnaderna koncentrerade SAS en större del av trafiken via Köpenhamn och reducerade antalet direktlinjer från Stockholm och Oslo. Detta bidrog till att bolag som Ryanair och Norwegian ökade sina marknadsandelar. Samtidigt stärkte Finnair sin position på långlinjer till Asien. Mellan 2002 och 2003 försvagades SAS ekonomi ytterligare. Bolaget genomförde personalneddragningar och lanserade lågkostnadssatsningen Snowflake, som dock inte fick något större genomslag.

År 2004 inledde SAS effektiviseringsprogrammet Turnaround 2005. Koncernen delades då upp i fyra affärsenheter – SAS Danmark, SAS Sverige, SAS Braathens och SAS International – med ansvar för egna flygplan, personal och linjenät. Trots vissa operativa förbättringar kvarstod interna motsättningar och kritik mot ledningen. År 2007 bytte SAS Braathens namn till SAS Norge, och en ny koncernstruktur infördes under den nytillträdde verkställande direktören Mats Jansson.

Under perioden genomförde SAS även förändringar i sitt produktutbud. År 2004 infördes en ny kabinindelning med tre klasser: Economy, Economy Extra (senare Economy Flex för inrikestrafik) och Business Class. Syftet var att bättre möta företagskunders krav på flexibilitet och service.

Ekonomisk kris (2007–2009)

Efter 2007 gick SAS in i en period med finansiella problem, präglad av minskad efterfrågan och stora förluster. För att stärka likviditeten och fokusera verksamheten genomförde bolaget flera avyttringar.

År 2007 köpte SAS de återstående andelarna i Spanair med avsikt att senare sälja bolaget i sin helhet. Försöket misslyckades, och 2009 sålde SAS majoritetsandelarna i både Spanair och airBaltic till nya ägare. Under samma period avyttrades även SAS andel i Skyways.

SAS tappade samtidigt marknadsandelar på den svenska inrikesmarknaden under 2008 och 2009. När Konkurrensverket 2009 upphävde bonusförbudet kunde bolaget återinföra bonusprogrammet EuroBonus för att stärka sin konkurrenskraft.

Omstrukturering (2010–2012)

Efter den mest akuta krisfasen inledde SAS ett omstruktureringsarbete med inriktning på lägre kostnader, stärkt kapitalbas och förbättrad operativ effektivitet. Trots dessa åtgärder redovisade bolaget fortsatt förluster, och den ekonomiska situationen förblev ansträngd.

De skandinaviska staterna och Wallenberggruppen tillsköt kapital för att stärka bolagets finansiella ställning. Samtidigt genomförde SAS ytterligare personalneddragningar och sålde flera tillgångar, bland annat andelar i British Midland, Air Greenland och Estonian Air. Långdistansflottan minskades till nio flygplan.

Vid utgången av 2009 hade SAS 20 405 anställda. Det var en tydlig minskning jämfört med närmare 30 000 anställda tio år tidigare och över 40 000 i början av 1990-talet.

Som en del av omställningen lade SAS även större vikt vid punktlighet och operativ tillförlitlighet. Sedan 2009 har bolaget återkommande rankats som ett av Europas tre mest punktliga flygbolag av Flightstats.

Återhämtning (2012–2013)

I november 2012 befann sig SAS åter i en pressad finansiell situation, vilket ledde till nya åtgärder för att säkra bolagets fortsatta verksamhet. Efter förhandlingar accepterade pilot- och kabinfackförbund förändrade villkor avseende löner, arbetstid och pensioner.

Försäljning av tillgångar, däribland Widerøe, samt outsourcing av markservice bidrog till att möjliggöra ny finansiering. Under samma period införde SAS nya serviceklasser – SAS Go, SAS Plus och SAS Business – med differentierade servicenivåer för att möta konkurrensen från lågprisflygbolag.

I februari 2013 blev SAS det första flygbolaget som uppnådde platinumnivå i IATA Fast Travel Award för självbetjäningslösningar.

Efter flera år med förluster redovisade SAS vinst för räkenskapsåret november 2012–oktober 2013.

Senare utveckling

I juni 2018 meddelade den norska staten att den sålt sitt återstående innehav i SAS. Försäljningen omfattade 37,8 miljoner aktier, motsvarande 9,88 procent av bolaget.

Den 15 mars 2020 minskade SAS kraftigt sin verksamhet till följd av det snabbt avtagande resandet under Coronavirusutbrottet 2019–2021. Merparten av flygningarna ställdes in och omkring 10 000 anställda, motsvarande cirka 90 procent av personalstyrkan, permitterades tillfälligt.

Från och med den 6 april 2020 upprätthölls endast ett begränsat antal flyg per vardag från Arlanda till bland annat Umeå, Kiruna, Luleå och Visby.

Den 28 mars 2022 presenterade SAS vd Anko van der Werff sparprogrammet och refinansieringsplanen SAS Forward, som syftade till att stärka bolagets finansiella ställning genom skuldnedskrivningar i utbyte mot nyemitterade aktier.

Historiska destinationer

SAS har historiskt trafikerat ett stort antal destinationer över hela världen. Nedan listas historiska destinationer per världsdel.

Afrika: Abidjan, Dar-es-Salaam, Entebbe, Johannesburg, Kairo, Khartoum, Lagos, Monrovia, Nairobi, Tunis

Asien: Abadan, Amman, Ankara, Bagdad, Beirut, Bombay, Calcutta, Damascus, Delhi, Dubai, Jakarta, Jidda, Karachi, Kuala Lumpur, Kuwait, Manila, Osaka, Rangoon, Riyadh, Singapore, Tashkent, Teheran

Nordamerika: Anchorage, Houston, Montreal, Seattle, Söndre Strömfjord, Winnipeg

Sydamerika: Bridgetown, Buenos Aires, Montevideo, Port of Spain, Rio de Janeiro, Santiago de Chile, São Paulo

Flygplansflotta

SAS har sedan starten använt ett stort antal flygplanstyper för regional, europeisk och interkontinental trafik.

Historisk utveckling

Utvalda milstolpar i flottutvecklingen

År	Flygplanstyp	Betydelse
1946	Douglas DC-4	Start för reguljär interkontinental trafik
1952	Douglas DC-6	Tryckkabin och polarflygningar
1959	Sud Aviation Caravelle	Jetflyg i reguljär Europatrafik
1960	Douglas DC-8	Långdistansflygningar
1971	Boeing 747-200	Bredkroppsflygplan
1985	McDonnell Douglas MD-80	Medeldistansflyg
1989	Boeing 767	Interkontinental trafik
2001	Airbus A340-300	Långdistansflyg

Historiska flygplanstyper

Historiska flygplanstyper i SAS

Flygplanstyp	Trafikslag	Användningsperiod
Douglas DC-3	Kortdistans	1946–1957
Douglas DC-4	Långdistans	1946–1956
Saab 90 Scandia	Kortdistans	1950–1957
Douglas DC-6	Långdistans	1948–1964
Douglas DC-7	Långdistans	1956–1967
Sud Aviation Caravelle	Medeldistans	1959–1974
Douglas DC-8	Långdistans	1960–1988
Convair 990	Långdistans	1962–1966
McDonnell Douglas DC-10	Långdistans	1974–1991
Boeing 747	Långdistans	1971–1987
Douglas DC-9	Medeldistans	1967–2012
McDonnell Douglas MD-80	Medeldistans	1985–2013
Boeing 737	Medeldistans	1989–2019
Fokker F27	Kortdistans	1984–1990
Fokker 50	Kortdistans	1990–2010
Saab 2000	Kortdistans	1997–2003
Bombardier Dash 8 Q400	Kortdistans	2000–2007
Boeing 767	Långdistans	1989–2004
Airbus A340-300	Långdistans	2001–2020

Nuvarande flygplansflotta

Scandinavian Airlines flygplansflotta

Flygplan	I drift	Beställda	Optioner	Platser (Business/Plus/Go)	Opereras av	Status
Airbus A319-100	4	–	–	0 / 0 / 150	Scandinavian Airlines	–
Airbus A320-200	4	–	–	0 / 0 / 168	Scandinavian Airlines	–
Airbus A320neo	78	3	–	0 / 0 / 180	Scandinavian Airlines SAS Connect	–
Airbus A321neo LR	3	–	–	22 / 12 / 123	Scandinavian Airlines	–
Airbus A330-300	8	–	–	32 / 56 / 174–178	Scandinavian Airlines	–
Airbus A350-900	5	1	6	40 / 32 / 228	Scandinavian Airlines	–
ATR 72-600	12	–	–	0 / 0 / 72	Braathens Regional Airways	–
Boeing 737-700	1	–	–	0 / 0 / 141	Scandinavian Airlines	–
Bombardier CRJ900	16	2	–	0 / 0 / 88–90	CityJet	–
Embraer E195	15	1	–	0 / 0 / 122	SAS Link	–
Embraer E195-E2	–	45	10	0 / 0 / 136	SAS Link	–
Totalt	145	52	16

SAS-Gruppens medlemmar

SAS-gruppen omfattar flera dotterbolag och verksamheter som ansvarar för flygtrafik, markservice och tekniskt underhåll. De viktigaste bolagen listas nedan:

• SAS Connect
• SAS Link
• SAS Ground Services
• SAS Technical Services
• SAS Cargo

Samarbete med andra flygbolag

SAS samarbetar med andra flygbolag för att resenärer ska kunna boka resor med anslutande flyg. Samarbetena omfattar bland annat koddelning, biljettförsäljning mellan bolagen samt gemensam hantering av bagage och service.

En lista över SAS samarbetspartner publiceras på bolagets webbplats.

Aktuella samarbeten

Gäller från maj 2025

SkyTeam

• Delta Air Lines
• Air France
• KLM
• Korean Air

Övriga samarbeten

• Air Europa
• Etihad Airways
• Icelandair
• Virgin Atlantic
• Widerøe (upphör den 15 oktober 2025)

Tidigare samarbeten

Gällde till och med den 31 augusti 2024

Star Alliance

• Aegean Airlines
• Air Canada
• Air China
• Air New Zealand
• All Nippon Airways
• Asiana Airlines
• Austrian Airlines
• Brussels Airlines
• Croatia Airlines
• Egyptair
• Ethiopian Airlines
• LOT Polish Airlines
• Lufthansa
• Singapore Airlines
• South African Airways
• Swiss International Air Lines
• Thai Airways International
• Turkish Airlines
• United Airlines

Övriga tidigare samarbeten

• Blue1 (till 2015)
• Spanair (till 2012)
• Nextjet (till 2018)

Linjenumrering

SAS, liksom alla andra flygbolag, använder linjenummer för att skilja på olika rutter. Bokstäverna i början är unikt för vart flygbolag och kommer från International Air Transport Association. Bolaget delar sedan upp de nummer som finns mellan 0 till 9999 utifrån specifika teman, exempelvis ligger alla cherterflygningar mellan SK7200 till 7999. Nedan ser du huvudindelningen. Undantag förekommer.

Linjenummer	Område
SK001–SK199	Sverige inrikes
SK200–SK399	Norge inrikes
SK400–SK499	Huvudstadstriangeln, Köpenhamn–Göteborg
SK500–SK599	Storbritannien, Irland, Benelux, Frankrike, Spanien
SK600–SK699	Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien
SK700–SK799	Finland, Ryssland, Polen, Grekland, Turkiet, Israel, Egypten, Nice
SK800–SK899	Skandinavien (utom huvudstadstriangeln)
SK900–SK999	Interkontinentalt
SK900–SK929	Östra USA
SK930–SK939	Västra USA
SK940–SK949	Mellanvästern USA, Kanada
SK950–SK959	Karibien, Sydamerika
SK960–SK969	Afrika
SK970–SK979	Asien utom Japan/Kina
SK980–SK989	Japan
SK990–SK999	Kina
SK1000–SK1899	Samma som 001–899
SK1010–SK1020	Sverige inrikes
SK1200–SK1299	Danmark inrikes
SK1400–SK1499	Huvudstadstriangeln
SK1500–SK1599	Storbritannien, Irland, Benelux, Frankrike, Spanien
SK1600–SK1699	Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien
SK1800–SK1899	Semesterresmål
SK2000–SK2899	Samma som 001–899
SK2800–SK2899	Skandinavien (ej huvudstadstriangeln)
SK3000–SK3999	Samarbetsflyg (codeshare)
SK7200–SK7999	Charter
SK7300–SK7399	Charter från Norge
SK7500–SK7799	Charter från Danmark
SK7600–SK7899	Charter från Sverige
SK8000–SK8999	Samarbetsflyg (codeshare)
SK9000–SK9999	Ej reguljär trafik (t.ex. tomflyg)

Haverier och incidenter

• 4 juli 1948: En DC-6B, SE-BDA, kolliderade med ett brittiskt militärflygplan i Northwood, norr om London. Alla 32 personer ombord omkom.
• 19 januari 1960: En Caravelle III, OY-KRB, havererade nära Ankara i Turkiet. Alla 42 personer ombord omkom. Se även Scandinavian Airlines Flight 871.
• 13 januari 1969: En DC-8-62, LN-MOO, havererade under inflygning till Los Angeles. 15 av 45 personer ombord omkom. Se även Scandinavian Airlines Flight 933.
• 19 april 1970: En DC-8-62, SE-DBE, drabbades av motorbrand vid start från Rom. Flygplanet förstördes, men inga personer skadades.
• 30 januari 1973: Ett DC-9-21, LN-RLM (flygning SK 370), fick problem efter start från Oslo. Piloterna avbröt startförsöket, men flygplanet hamnade i Oslofjorden. Alla personer ombord klarade sig utan skador.
• 28 februari 1984: SAS flygning SK 901, en DC-10, LN-RKB, landade för långt in på banan på John F. Kennedy-flygplatsen i New York och hamnade i grunt vatten. Ingen person skadades.
• 27 december 1991: Ett MD-80-flygplan, OY-KHO (”Dana Viking”), havererade utanför Gottröra i Uppland. Se Gottröraolyckan.
• 8 oktober 2001: En McDonnell Douglas MD-87, SE-DMA, flygning SK 686, kolliderade på marken i dimma med ett annat flygplan på Linateflygplatsen i Milano. Se Linateolyckan.
• 9 september 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan genomförde en nödlandning i Ålborg efter problem med landstället. Landstället vek sig.
• 12 september 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan nödlandade i Vilnius under en flygning från Köpenhamn till Palanga. SAS tog därefter tillfälligt flygplanstypen ur trafik.
• 10 oktober 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan återvände till Köpenhamn och genomförde en säkerhetslandning efter tekniska problem.
• 12 oktober 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan återvände till Warszawa efter tekniska problem med landstället.
• 19 oktober 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan återvände till Kastrup efter indikation om problem med landstället.
• 27 oktober 2007: Ett Dash 8 Q400-flygplan genomförde en nödlandning på Kastrup. Efter denna händelse beslutade SAS att permanent ta flygplanstypen ur trafik.
• 2 maj 2013: SAS flygning SK 908, en Airbus A330, kolliderade med ett annat flygplan på Newarks flygplats. Inga personer skadades.
• 26 december 2016: En Airbus A340, OY-KBC, kolliderade med ett BRA-flygplan på Kastrups flygplats. Ingen person skadades.
• 28 september 2018: En Boeing 737-600 drabbades av motorfel efter start från Kiruna och landade på Kallax flygplats i Luleå.

Evakueringar och specialuppdrag

Sydostasien 2004

I december 2004 bistod SAS de skandinaviska regeringarna med evakueringsflyg från Sydostasien. Syftet var att hämta hem resenärer efter flodvågskatastrofen.

Libanonkriget 2006

Under Libanonkriget 2006 flög SAS svenskar från Aleppo i Syrien efter att de hade evakuerats från Libanon. Uppdraget utfördes på begäran av svenska myndigheter.

Coronapandemin 2020

Den 6–8 april 2020 genomförde SAS sin längsta flygning någonsin. Ett plan flög från Stockholm till Lima i Peru och tillbaka för att hämta hem svenska medborgare och andra skandinaver som inte kunnat lämna Peru. Landet hade stängt sina gränser och stoppat all flygtrafik på grund av coronapandemin. Flygningen beställdes av svenska utrikesdepartementet och genomfördes som flight SK7030/7031 med flygplanet Airbus A350 SE-RSA. Sträckan var cirka 12 000 km, vilket är omkring 3 000 km längre än SAS normala längsta rutt Köpenhamn–Los Angeles. Rutten gick över Panama för att undvika behovet av ytterligare tillstånd för landöverflygningar. Veckan innan hade SAS flugit Lima–Köpenhamn med samma syfte, då på uppdrag av danska utrikesdepartementet.

Bonusprogram

SAS bonusprogram heter EuroBonus och gäller även för flygningar med andra bolag inom SkyTeam.

Verkställande direktörer

SAS har haft följande verkställande direktörer sedan 1946:

• 1946–1948: Per A. Norlin
• 1949–1951: Per M. Backe
• 1951–1954: Per A. Norlin
• 1955–1957: Henning Throne-Holst
• 1958–1961: Åke Rusck
• 1961–1962: Curt Nicolin
• 1962–1969: Karl Nilsson
• 1969–1978: Knut Hagrup
• 1978–1981: Carl-Olov Munkberg
• 1981–1993: Jan Carlzon
• 1993–1994: Jan Reinås
• 1994–2001: Jan Stenberg
• 2001–2006: Jørgen Lindegaard
• 2006: Gunnar Reitan (t.f.)
• 2007–2010: Mats Jansson
• 2010–2011: John Dueholm (t.f.)
• 2011–2021: Rickard Gustafson
• 2021: Karl Sandlund (t.f)
• 2021– : Anko Van der Werff

Se även

• SAS Group
• SAS Connect
• Air Greenland
• airBaltic
• Estonian Air
• Linjeflyg
• SAS Commuter
• SAS Danmark
• SAS Norge
• SAS Sverige
• SAS International
• Snowflake SAS
• Star Alliance
• Transwede

Referenser

Källor

• SAS Historia på plane-spotter.com. Från Plane-Spotter.com och från planespotters.net/ kommer också data om SAS flotta.

Vidare läsning

• Hall, Åke (2002) (på Swedish). Luftens Vikingar – en bok om SAS alla flygplan. Nässjö: Air Historic Research. ISBN 91-973892-3-4 * 
• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 
• Jakobsson, Hans (2022). 747-B : den stora vikingen. TNF-bok ; 317. Stockholm: Trafik-Nostalgiska förlaget. Libris 5lgsm07b3v0bkrvl. ISBN 9789189243125 

Externa länkar

• Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Scandinavian Airlines.
  Bilder & media
• Scandinavian Airlines webbplats