Puerto Rico

Puerto Rico
Puerto Rico
Fil:Flag of Puerto Rico.svg	Fil:Coat of Arms of Puerto Rico.svg
Flagga
	Valspråk: Latin: Joannes est nomen eius; Spanska: Juan es su nombre; Svenska: Johannes är hans namn
	Nationalsång: La Borinqueña;
	Fil:LocationPuertoRico.svg läge
Huvudstad; (även största stad)	San Juan
Officiellt språk	spanska, engelska
Demonym	puertorican
Statsskick	Självstyrande territorium inom USA
Självständighet	Ej självständigt
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
Ginikoefficient (2011)	0,531
HDI (2012)	0,865 (mycket hög) (29)
Valuta	Amerikansk dollar (USD)
Tidszon	UTC−4 (UTC−4)
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	25 juli
Nationalitetsmärke	PR
Toppdomän	.pr
Landsnummer	+1-787, +1-939

För andra betydelser, se Puerto Rico (olika betydelser).

Puerto Rico, officiellt Estado Libre Asociado de Puerto Rico (spanska) och Commonwealth of Puerto Rico (engelska), är en ögrupp i Karibien och ett självstyrande territorium som tillhör USA. Ögruppen ingår i Stora Antillerna och består av huvudön Puerto Rico samt flera mindre öar.

Puerto Rico är den minsta av öarna i Stora Antillerna och har en yta som ungefär motsvarar Östergötlands. Bland de större öarna utöver huvudön finns Vieques, Culebra och Mona.

Efter Parisfreden (1898) övergick Puerto Rico från spanskt till amerikanskt styre. Det anglifierade namnet Porto Rico, som under en period användes i officiella sammanhang i USA, avskaffades genom kongressbeslut 1932. Invånarna kallas puertoricaner och benämner ofta sig själva boricuas eller borinqueños.

Historia

Fil:Puerto Rico-CIA WFB Map.png

Puerto Rico

Tidig historia

När Christofer Columbus anlände till Puerto Rico under sin andra resa beboddes ön av arawaker. De kallade ön Borikén. Spanjorerna gav ön namnet San Juan Bautista till minne av Johannes Döparen. Namnet ändrades senare till Puerto Rico, vilket betyder ”rik hamn”. Den första spanska kolonin anlades på ön 1508 av Juan Ponce de León, som blev dess första guvernör. Ursprungsbefolkningen, om vilken det endast finns sporadiska uppgifter, utrotades redan i början av 1500-talet, främst till följd av sjukdomar, tvångsarbete och våld. Puerto Rico användes därefter länge som deportationsort för straffångar. Inkomsterna från kolonin var begränsade, men Puerto Rico hade vid denna tid stor strategisk betydelse för Spaniens ställning i Karibien.

Spansk tid

Under 1700-talet började befolkningen växa, delvis till följd av ökad invandring och ekonomiska reformer, och mer än tredubblades under århundradets andra hälft. År 1815 erhöll Puerto Rico långtgående handelsfrihet, vilket bidrog till ekonomisk utveckling.^[5] Spaniens intresse för ön var länge begränsat men ökade efter 1823, sedan landet förlorat större delen av sina kolonier på det amerikanska fastlandet.^[6] Kaffe, tobak och socker som producerades på slavplantager blev under denna period viktiga exportvaror, fram till 1873 då slaveriet avskaffades.^[5]

Under USA:s styre

Som en följd av det Spansk-amerikanska kriget 1898 överlät Spanien Puerto Rico till USA enligt Parisfördraget samma år. År 1917 organiserades Puerto Rico som amerikanskt territorium och invånarna blev amerikanska medborgare, dock med en särskild rättslig ställning. Under denna tid styrdes ön av en guvernör utsedd av USA:s president, medan den lagstiftande makten utövades av en egen senat. Puerto Rico hade även rätt att sända en särskild representant utan rösträtt (resident commissioner) till USA:s representanthus.^[6]

Självstyre

År 1948 genomfördes det första allmänna valet på ön, vilket innebar ett ökat självstyre, och Luis Muñoz Marín blev Puerto Ricos första folkvalda guvernör. År 1952 antogs en författning som fastslog öns ställning som en fritt associerad stat med Förenta staterna. Författningen gav ett utökat inre självstyre, medan utrikespolitik och försvar fortsatt låg under USA:s ansvar.

Geografi

Som ett ej inkorporerat territorium i USA, har Puerto Rico inga administrativa indelningar av första ordningen som de definieras av den amerikanska regeringen, men har 78 kommuner (municipios) på andra nivån. Kommunerna är grupperade i åtta senatorsdistrikt, som inte har några administrativa funktioner.

Natur

Före européernas ankomst fanns bara 13 däggdjursarter på ön (förutom människor, urinnevånarna) och alla var fladdermöss. Under förhistorisk tid levde även några näbbmöss, sengångare, gnagare och andra fladdermöss på Puerto Rico. Av dem hittades bara fossil. Nybyggarna introducerade flera husdjur som hundar, katter, hästar, nötkreatur och tamsvin. Dessutom blev olika gnagare, till exempel svartråttan, människans följeslagare. Manguster, som egentligen infördes för att bekämpa dessa gnagare, blev ett problem för öns ursprungliga djurliv.^[7] I havet kring Puerto Rico lever 18 däggdjursarter, bland annat sjökor, delfiner och andra valar.^[8]

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	28	29	29	30	31	32	32	32	32	32	30	29
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	22	22	23	24	26	26	26	26	26	25	24	23

Nederbörd	95,5	62,7	49,5	118,9	149,9	112	128,8	138,7	146,6	142	161,3	127,5

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: ”Average Weather for San Juan, PR”. Average Weather for San Juan, PR. The Weather Channel. http://www.weather.com/weather/wxclimatology/monthly/graph/USPR0087. Läst 22 mars 2014.
	96 28 22	63 29 22	50 29 23	119 30 24	150 31 26	112 32 26	129 32 26	139 32 26	147 32 26	142 32 25	161 30 24	128 29 23

Politik

Puerto Ricos politiska system är baserat på maktdelningsprincipen. Den verkställande makten leds av guvernören Ricardo Roselló, den lagstiftande makten utgörs av ett parlament med två kammare; senaten och representanthuset. Senaten leds av senatens president Eduardo Bahtia och representanthuset leds av talman Jaime Perelló Borrás. Den dömande makten ligger ytterst hos Puerto Ricos högsta domstol.

Guvernören och lagstiftarna väljs genom allmänna val var fjärde år medan domare utnämns av guvernören i samråd med senaten.

Puerto Rico har en begränsad representation i USA:s kongress.

Eftersom Puerto Rico inte är ett självständigt land, finns det inga ambassader på ön. Den är dock värd för konsulat från 41 länder, främst från Sydamerika och Europa.^[9] De flesta konsulat ligger i San Juan.

Politiska partier

Popular Democratic Party (PPD) strävar efter att behålla samväldet med USA. Partido Nuevo Progresista (PNP) strävar efter att Puerto Rico ska bli en fullvärdig stat och puertoricanska självständighetspartiet (PIP) kämpar för att Puerto Rico ska bli en självständig stat.

Folkomröstningar

Det har sedan 1898 hållits fem rådgivande folkomröstningar på Puerto Rico om öns fortsatta status som självstyrande territorium tillhörande USA. Det har sedan varit kongressen i Washington som fattat beslut om eventuell förändring av status.

2012 röstade 61 procent för att Puerto Rico skulle bli en fullvärdig delstat i USA, men en mycket stor andel blankröster gjorde att kongressen inte tog upp frågan.

Vid omröstningen 11 juni 2017 valde PPD att bojkotta valet. 97 procent röstade för att ansöka om att bli en amerikansk delstat, men valdeltagandet var endast 23 procent. Normalt brukar ca 80 procent rösta i allmänna val.^[10]

Ekonomi

Omkring 1950 var Puerto Rico ett av de fattigare länderna i Karibien och som en följd av detta hade det blivit vanligt att puertoricaner bosatte sig i USA. 1940 bodde 70 000 puertoricaner i där. 1950 hade det stigit till över 300 000.^[11] Ekonomin baserades på odling av sockerrör. Den amerikanska regeringen tillsatte då ett utvecklingsprogram, Operation Bootstrap, som syftade till att industrialisera ön. Företag som gjorde investeringar fick ekonomiska lättnader.

Som ett resultat förändrades ekonomin från arbetsintensivt jordbruk till tillverkningsindustri och turism. Till en början producerades livsmedel, tobak och textilvaror. Med tiden kom även mer kapitalintensiv produktion av läkemedel, maskiner och elektronik. Levnadsstandarden höjdes påtagligt.

1996 började man att avveckla de skattelättnader som Puerto Rico haft och 2006 upphörde de helt. Samtidigt ökade konkurrensen från låglöneländer. Följden blev att arbetslösheten steg, samtidigt som regeringen på Puerto Rico försökte att upprätthålla sin verksamhet med lånade pengar i hopp om att utvecklingen skulle vända.

I början av 2000-talet var levnadsstandarden på Puerto Rico bland de högsta i Latinamerika men låg ändå långt under standarden i USA. Arbetslösheten är 2016 dubbelt så hög som i USA och 45% lever under fattigdomsgränsen. Följden har blivit en ny kraftig utvandring till USA. Befolkningen minskade från 3,8 miljoner 2004 till 3,3 miljoner 2020 samtidigt som medianåldern steg kraftigt.^[12]

Skatteunderlaget sjönk därmed och statsskulden 2017 var nästan 74 miljarder dollar.^[13] Landet var närmast bankrutt och man förhandlade med långivarna om nedskrivning av skulden. En uppgörelse träffades 2022 som innebar att statsskulden skrevs ner med nästan 80 %.^[12]

Språk

De officiella språken är spanska och engelska med spanska som primärt språk. Engelska lärs ut som andra språk i kommunala och privata skolor från grundskolenivå till gymnasiet och på universiteten.^[14] Den puertoricanska spanskan har utvecklats till att ha många egenheter som skiljer den från den spanska som talas i andra spansktalande länder. Detta beror främst på influenser från äldre lokala språk, till exempel den prekolumbianska folkgruppen Taíno, och från Afrika och på senare tid från det engelska språket som en följd av landets förbindelser med Förenta staterna. Enligt en studie från Universidad de Puerto Rico talar nio av tio puertoricaner bosatta i Puerto Rico inte engelska på avancerad nivå.^[15]

Kultur

Puerto Ricos kultur härrör från blandning av förkoloniala och afrikanska inslag med influenser av olika europeiska länder som kontaktade ön. Förutom en stark tradition av musik och dans har Puerto Rico det viktigaste konstmuseet i Västindien, Museo de Arte de Ponce, med en imponerande samling av europeiska målningar från 1600-talet liksom 1800-talet och viktoriansk konst. Museet finns i Ponce, på öns sydkust, och grundades av den förre guvernören Luis A. Ferré som en gåva till nationen.^[16]

Litteratur

Ett fåtal puertoricanska författare har blivit översatta till svenska:

Giannina Braschi (1953–) med Drömmarnas imperium (2012) och United States of Banana (2017), en serieroman baserad på författarens roman med samma titel.
Fernando Picó (1941–) med Den röda kammen (1992), en barnbok
Esmeralda Santiago (1948–) med Américas dröm (1997)

Den spanske författaren Juan Ramón Jiménez (1881-1958) bosatte sig 1951 i Puerto Rico och levde där till sin död i San Juan 1958.

Idrott

Vid de olympiska spelen i Rio de Janeiro 2016 segrade Mónica Puig från Puerto Rico i tennisturneringen. Hon blev därmed den första puertorican som vunnit en olympisk guldmedalj.

Folktro

Puerto Rico är känt för det fiktiva vampyrliknande monstret Chupacabra, även kallat "Vampyren i Moca" (El Vampiro de Moca).

Musik

Puerto Rico har en livlig musikscen. Musik från Puerto Rico har fått global uppskattning.

Det finns flera populära stilar inom puertoricansk musik. De fyra viktigaste är: salsa, bomba, plena och reggaeton.

Kända puertoricanska musiker och band är bland andra:

Bad Bunny
Calle 13
Daddy Yankee
Hector Lavoe
Jennifer Lopez
Los Pleneros de la Cresta
Marc Anthony
Ricky Martin (vann 1999 års Grammy Award för ”Best Latin Pop Performance” (Engelska: Best Latin Pop Performance))
Tito Puentes

Se även

USA:s 51:a delstat

Referenser

↑ ”Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2013” (CSV). Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2013. United States Census Bureau. September 2013. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140824084354/http://www.census.gov/popest/data/state/totals/2013/tables/NST-EST2013-01.csv.
↑ ^2,0 ^2,1 ^2,2 ^2,3 ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
↑ ”Household Income for States: 2010 and 2011”. Household Income for States: 2010 and 2011. U.S. Census Bureau. September 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2012. https://web.archive.org/web/20120921201636/http://www.census.gov/prod/2012pubs/acsbr11-02.pdf.
↑ An Approximation of Puerto Rico's Human Development Index, Ricardo R. Fuentes-Ramírez
↑ ^5,0 ^5,1 Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Puerto Rico)
↑ ^6,0 ^6,1 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1042
↑ M.R. Gannon et al. The Mammals of Puerto Rico Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine., Department of Ecology & Evolutionary Biology, University of Connecticut, läst 20 september 2014.
↑ Ernesto Weil. ”Marine Biodiversity of Puerto Rico: Current Status”. Marine Biodiversity of Puerto Rico: Current Status. Arkiverad från originalet den 2009-03-04. https://web.archive.org/web/20090304213030/http://www.intecmar.usb.ve/CoMLCaribbean/pdf/I-06_puertorico_final_pdf.pdf. Läst 11 januari 2009. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090304213030/http://www.intecmar.usb.ve/CoMLCaribbean/pdf/I-06_puertorico_final_pdf.pdf. Läst 20 september 2014.
↑ Consulados. Link to Puerto Rico Arkiverad 11 april 2004 hämtat från the Wayback Machine.
↑ Roblesjune, Frances. ”23% of Puerto Ricans Vote in Referendum, 97% of Them for Statehood”. https://www.nytimes.com/2017/06/11/us/puerto-ricans-vote-on-the-question-of-statehood.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&clickSource=story-heading&module=first-column-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0. Läst 12 juni 2017.
↑ Alfredo Jiménez, red (1994). Handbook of Hispanic cultures in the United States. "History". Houston: Arte Público Press. Libris 2054035
↑ ^12,0 ^12,1 ”You lovely island”. The Economist Vol 442 (No 9288): sid. 38. 22 mars 2022.
↑ ”To be resoloved : Puerto Rico declares bankruptcy at last”. The Economist 423 (9039). 2017, May 6th-12th.
↑ Description of Puerto Rico by Topuertorico.org(engelska)
↑ ¿Se discrimina al usar el inglés en algunos tribunales de Puerto Rico? NY Daily News. Feb 24, 2009.(spanska)
↑ ”Museo de Arte de Ponce”. www.museoarteponce.org. http://www.museoarteponce.org/. Läst 3 december 2015.

Mall:Västindien

[PopEstUS-1] ”Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2013” (CSV). Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2013. United States Census Bureau. September 2013. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140824084354/http://www.census.gov/popest/data/state/totals/2013/tables/NST-EST2013-01.csv.

[imf.org-2] 2,0 ^2,1 ^2,2 ^2,3 ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[3] ”Household Income for States: 2010 and 2011”. Household Income for States: 2010 and 2011. U.S. Census Bureau. September 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2012. https://web.archive.org/web/20120921201636/http://www.census.gov/prod/2012pubs/acsbr11-02.pdf.

[4] An Approximation of Puerto Rico's Human Development Index, Ricardo R. Fuentes-Ramírez

[NE2000PuertoRico-5] 5,0 ^5,1 Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Puerto Rico)

[SU1937a-6] 6,0 ^6,1 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1042

[Gannon-7] M.R. Gannon et al. The Mammals of Puerto Rico Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine., Department of Ecology & Evolutionary Biology, University of Connecticut, läst 20 september 2014.

[Marine-8] Ernesto Weil. ”Marine Biodiversity of Puerto Rico: Current Status”. Marine Biodiversity of Puerto Rico: Current Status. Arkiverad från originalet den 2009-03-04. https://web.archive.org/web/20090304213030/http://www.intecmar.usb.ve/CoMLCaribbean/pdf/I-06_puertorico_final_pdf.pdf. Läst 11 januari 2009. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090304213030/http://www.intecmar.usb.ve/CoMLCaribbean/pdf/I-06_puertorico_final_pdf.pdf. Läst 20 september 2014.

[9] Consulados. Link to Puerto Rico Arkiverad 11 april 2004 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Roblesjune, Frances. ”23% of Puerto Ricans Vote in Referendum, 97% of Them for Statehood”. https://www.nytimes.com/2017/06/11/us/puerto-ricans-vote-on-the-question-of-statehood.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&clickSource=story-heading&module=first-column-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0. Läst 12 juni 2017.

[11] Alfredo Jiménez, red (1994). Handbook of Hispanic cultures in the United States. "History". Houston: Arte Público Press. Libris 2054035

[:0-12] 12,0 ^12,1 ”You lovely island”. The Economist Vol 442 (No 9288): sid. 38. 22 mars 2022.

[13] ”To be resoloved : Puerto Rico declares bankruptcy at last”. The Economist 423 (9039). 2017, May 6th-12th.

[14] Description of Puerto Rico by Topuertorico.org(engelska)

[15] ¿Se discrimina al usar el inglés en algunos tribunales de Puerto Rico? NY Daily News. Feb 24, 2009.(spanska)

[16] ”Museo de Arte de Ponce”. www.museoarteponce.org. http://www.museoarteponce.org/. Läst 3 december 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]