No taxation without representation
No taxation without representation
No taxation without representation (svenska: ”ingen beskattning utan representation”) var ett politiskt slagord som användes av de nordamerikanska kolonierna under 1700-talet för att protestera mot Storbritanniens beskattning av kolonierna utan att de hade representation i det brittiska parlamentet.
Uttrycket blev en central idé bakom Amerikanska revolutionen och lade grunden för USA:s demokratiska och konstitutionella utveckling.
Historisk bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Efter sjuårskriget (1756–1763) införde Storbritannien nya skatter på de amerikanska kolonierna för att finansiera imperiets skulder och försvar. Exempel på sådana lagar var:
- Stamp Act (1765),
- Townshend Acts (1767),
- Tea Act (1773).
Kolonisterna saknade dock representanter i det brittiska parlamentet och ansåg därför att beskattningen saknade demokratisk legitimitet.
Innebörd
[redigera | redigera wikitext]Slagordet uttryckte två grundläggande krav:
- beskattning måste beslutas av folkets valda representanter,
- politisk representation är en förutsättning för legitim maktutövning.
Idén byggde på brittisk rättstradition och upplysningstidens politiska filosofi.
Politisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]”No taxation without representation” bidrog till:
- organiserat motstånd mot brittiskt styre,
- kolonial samverkan mot centralmakten,
- ökande krav på självstyre,
- legitimering av motstånd och civil olydnad.
Slagordet användes flitigt i pamfletter, tal och protester.
Boston Tea Party
[redigera | redigera wikitext]Ett av de mest kända uttrycken för protesten var Boston Tea Party år 1773, då kolonister:
- kastade brittiskt te i hamnen,
- protesterade mot Tea Act,
- markerade mot beskattning utan inflytande.
Händelsen ledde till hårda brittiska motåtgärder och ökade spänningarna ytterligare.
Vägen mot självständighet
[redigera | redigera wikitext]Principen bidrog direkt till:
- självständighetsförklaringen 1776,
- brytningen med Storbritannien,
- skapandet av en egen statsmakt.
Idén återkommer tydligt i USA:s självständighetsförklaring.
Betydelse för USA:s statsskick
[redigera | redigera wikitext]Principen fick långsiktig påverkan på:
- kravet på folkvalda lagstiftande församlingar,
- USA:s kongress beskattningsmakt,
- sambandet mellan skatter och representation,
- utvecklingen av Demokrati (USA).
Den bidrog även till införandet av principer om Checks and balances och Maktdelning (USA).
Modern betydelse
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket används fortfarande:
- i politisk teori,
- i diskussioner om demokratiskt inflytande,
- symboliskt i debatter om beskattning och representation.
Principen ses som en grundläggande demokratisk norm i moderna rättsstater.