Maktdelning (USA)

Maktdelning (engelska: separation of powers) är en grundläggande princip i det amerikanska statsskicket och innebär att den statliga makten delas mellan flera självständiga institutioner för att förhindra maktkoncentration. I USA är maktdelningen fastslagen i USA:s konstitution och utgör grunden för landets politiska system.

Grundidé

Maktdelningens syfte är att:

förhindra maktmissbruk,
skydda individens fri- och rättigheter,
skapa balans mellan olika delar av staten,
säkerställa demokratiskt ansvarstagande.

I USA kombineras maktdelning med systemet av checks and balances, där varje maktgren kan kontrollera de andra.

De tre maktgrenarna

Den lagstiftande makten

Den lagstiftande makten utövas av USA:s kongress, vars uppgift är att:

stifta federala lagar,
besluta om budget och skatter,
förklara krig,
granska den verkställande makten.

Kongressen består av två kamrar:

Representanthuset
Senaten

Den verkställande makten

Den verkställande makten leds av USA:s president. Presidenten:

verkställer lagar,
leder den federala regeringen,
ansvarar för utrikespolitik och nationellt försvar,
utser höga ämbetsmän och domare (med senatens godkännande).

Den dömande makten

Den dömande makten leds av USA:s högsta domstol och omfattar:

federala domstolar,
konstitutionell lagprövning,
tolkning av lagar och konstitutionen.

Domstolarna är oberoende från de andra maktgrenarna.

Checks and balances

Systemet med checks and balances innebär att varje maktgren har möjlighet att begränsa de andra:

Presidenten kan lägga veto mot lagar antagna av kongressen.
Kongressen kan upphäva presidentens veto med kvalificerad majoritet.
Senaten godkänner presidentens utnämningar och fördrag.
Kongressen kan ställa presidenten till ansvar genom riksrätt.
Domstolarna kan ogiltigförklara lagar och beslut som strider mot konstitutionen.

Historisk bakgrund

Maktdelningen i USA inspirerades av upplysningstidens politiska idéer, särskilt av tänkare som Montesquieu. Grundlagsfäderna såg maktdelning som ett skydd mot tyranni och centraliserad makt.

Betydelse i praktiken

Maktdelning påverkar:

lagstiftningsprocessens komplexitet,
politiska kompromisser,
maktbalansen mellan president och kongress,
domstolarnas roll i politiska frågor.

Systemet bidrar till stabilitet men kan också leda till politiska låsningar.

Se även