Hoppa till innehållet

Lokatten

Från Plutten
Den här artikeln handlar om sången av Carl Michael Bellman. För djuret, se Lodjur.
Fil:Fredmans sång 13.png
Text och noter ur 1791 års upplaga.

Lokatten, Klubben eller Fredmans sång n:o 13 är ett musikaliskt verk av Carl Michael Bellman. I likhet med till exempel Fredmans epistel n:o 33 blandar Bellman här prosa med sång. Prosan är en monolog som parodierar på dåtidens politiska diskussionsklubbar medan sången speglar det vardagliga kroglivet vars deltagare struntar i politiken.

Enligt de handskrifter som innehafts av Hedvig Ulrika De Geer af Leufsta och sekreterare F.A. Ekmark har den här sången undertiteln ”Klubben n:o 24. Anno 1769 i Norrköping”. Den skulle alltså ha varit skriven under urtima Riksdagen i Norrköping år 1769.[1] Handlingen utspelas dock vid Stadsgården i Stockholm där både ”Munkens trappor” och krogen ”Lokatten” var belägna. ”Munkens trappor” gick från Stadsgården upp till Glasbruksgatan längst östra gaveln på det hus som kallades ”Lokatten”. Huset ägdes av segelmakare Anders Gode fram till 1764 och därefter av hans änka Maria Drager. Krogen i källarvåningen drevs av källarmästaren Mattias Schröder och dennes hustru Kristina Regina Mollberg (en släkting till korpral Lars Mollberg som har en framträdande plats i Fredmans epistlar).[2]

I sången sammanträder en politisk diskussionsklubb på Lokatten för att diskutera ”finansverkets nuvarande tillstånd, sedan kursen blivit reglerad till al pari”, dvs Riksbankens misslyckande med att hålla den av riksdagen och kungen fastställda valutakursen.[3] Även utrikespolitik diskuterades, i det här fallet hur freden i Aachen (”achiska freden”) skulle påverka Italien, Nederländerna och Spanien, men också äldre händelser som Tridentinska kyrkomötet, Westfaliska freden och inkvisitionen.[4]

Fil:Lokatten.jpg
Huset ”Lokatten” vid Stadsgården.