Lönn

För andra betydelser, se Lönn (olika betydelser).

Skogslönn Status i världen: Livskraftig (lc)
Fel vid skapande av miniatyrbild:
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Kinesträdordningen Sapindales
Familj	Kinesträdsväxter Sapindaceae
Släkte	Lönnsläktet Acer
Art	Skogslönn A. platanoides
Vetenskapligt namn
§ Acer platanoides
Auktor	L.
Synonymer
subsp. platanoides Acer acutifolium St. Lager Acer dasyphillum Nicholson Acer dobrudschae Pax Acer fallax Pax Acer lactescens Steud. Acer laetum var. cordifolium Kanitz Acer platanifolium Stokes nom. illeg. Acer platanoides L. Acer platanoides f. drummondii (Drummond ex Schwer.) Geerinck Acer platanoides f. erectum A.D.Slavin Acer platanoides f. meyeringii Geerinck Acer platanoides var. drummondii Drummond ex Schwer. Acer platanoides var. laciniatum Hovey (= 'Laciniatum') Acer rotundum Dulac nom. illeg. Euacer platanoides (L.) Opiz subsp. turkestanicum (Pax) P.C.de Jong Acer cappadocicum subsp. turkestanicum (Pax) A.E.Murray Acer laetum var. regelii Pax Acer lobelii Bunge nom. illeg. Acer regelii Pax Acer turkestanicum Pax Acer platanoides var. schwedleri Nichols.

Skogslönn (Acer platanoides), i vardagligt tal lönn, är ett träd i familjen kinesträdsväxter.

Utbredning

Skogslönn växer vilt i stora delar av Europa och västra Asien. Till Skandinavien invandrade lönnen under den senaste värmetiden för cirka 7 000 år sedan.^{[källa behövs]}

I Sverige växer den från Skåne i söder till Ångermanland, södra Västerbotten, Dalarna och Värmland i norr. Den saknas i den alpina och subalpina vegetationen.

Arten delas in i två underarter:

• A. p. platanoides
• A. p. turkestanicum

Beskrivning

Skogslönn är ett ganska stort träd, som kan bli 20 till 30 meter högt och 150 år gammalt. Rotsystemet är djupgående och lönnen står därför emot stormar bra. Lönnen växer främst på djup mullrik basisk jord med jämn vattentillgång. Som ung tål den skugga bra, men som äldre träd behöver den mer ljus. Den kan angripas av rötsvampar som lönnticka och grentaggsvamp.

Fortplantning

Fil:Ruhland, Brauhausplatz, Spitz-Ahorn und QR-Stein am Südende, Frühsommer, 03.jpg

Lönn under sommaren.

Ett utmärkande kännetecken för skogslönnen är den tvådelade klyvfrukten. Denna består av två delfrukter med var sitt vingliknande bihang. När delfrukterna faller till marken gör formen på vingarna att fallhastighet minskar. På så sätt kan de förbli svävande i luften tillräckligt länge för att vinden ska hinna föra dem en bit bort från moderträdet.

Liksom hos många andra nordiska växter gror lönnens frön endast om de övervintrat. Groningen sker tidigt på våren och hjärtbladen utvecklas fort för att groddplantan genast skall kunna börja utnyttja energin i solljuset, eftersom det inte finns något större näringsförråd i fröet.

Skogslönnens blommor har den ovanliga kombinationen riklig nektaravsöndring och oansenliga, gulgröna hylleblad. Nektarn avsöndras från den skiva som bildar blommans botten. Besök av insekter är nödvändiga för pollineringen, eftersom lönnens blommor är enkönade och lönnen också är tvåbyggare, det vill säga att vissa träd endast bär hanblommor och andra honblommor. Dock har honblommorna hos lönnen fullt antal ståndare, men dessa är outvecklade. Ibland händer det att ståndarna utvecklas. Då bildas en tvåkönad blomma och lönnen har därför ibland även kallats för mångbyggare.

• höstskrud
  höstskrud
• skott
  skott
• blomma
  blomma

Lönnen och människan

Som prydnadsträd

Fil:Lönnlöv november 2021.jpg

Höstgula lönnlöv.

Skogslönn växer snabbt och har en tät och rundad krona, något som gör den fördelaktig att plantera som prydnadsträd i parker och allér. Dess prunkande höstfärger i gult och rött, som framträder långt innan löven fälls, gör den också till ett uppskattat inslag i landskapet. Lönnen har också planterats som vårdträd på gårdar.

Ekonomisk betydelse

Veden är gulvit, lätt och finporig men samtidigt hård, seg och stark och används bland annat för tillverkning av musikinstrument, skrin, möbler, faner och parkettgolv. Barken kan användas till färgning. Stammens saft är under savstigningen på våren mycket riklig och kan liksom den nordamerikanska sockerlönnens inkokas till socker, vilket man också gjort historiskt i Sverige. Lönnlöv samlades och torkades till djurfoder.

Namn

Skogslönnens vetenskapliga namn platanoides syftar på att dess handflikiga blad liknar platanernas, ett släkte som ofta planteras som prydnadsträd i mellersta och södra Europa.

Fornsvenskt namn är lyn eller løn, fornvästnordiska hlynr, møpurr, møsurr, møsurtre, forndanska løn.

I kulturen

Skogslönnens delfrukter kallas av barn för "näsor". Om de öppnas och fröet petas bort, kan de tack vare sin klibbighet fästas en kortare stund på nästippen som en lösnäsa.

Skogslönn är Dalslands landskapsträd.

Status och hot

Arten har en stor och stabil population samt ett stort utbredningsområde. IUCN listar skogslönn som livskraftig (LC).

Se även

• Asklönn
• Naverlönn
• Rysk lönn
• Sockerlönn
• Tysklönn

Referenser

Webbkällor

• Den virtuella floran
• Skogssverige

Externa länkar

• Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Lönn.
  Bilder & media
• Fil:Wikispecies-logo.svg Wikispecies har information om Acer platanoides.
  Artförteckning
• Lönn i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Träcentrum, Träslagsinformation