Jyväskylä
- För asteroiden, se 1500 Jyväskylä.
Jyväskylä (finskt uttal: [ˈjyʋæsˌkylæ]) är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland. Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Uurainen och Laukas i norr, Toivakka och Muurame i öster samt Joutsa, Luhanka och Jämsä i söder[1]. Kommunen har Mall:Stat/Finland/Kommuner/Befolkning invånare (2020).
Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen[2].
Jyväskyläs språkliga status är enspråkigt finsk. Den största språkminoriteten är rysktalande. Från början av år 2009 är Jyväskylä den största finländska kommunen som inte har något svenskspråkigt parallellnamn, utan endast en finskspråkig namnform.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837. Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist.
År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Under vinterkriget hade Jyväskylä bara 8 000 invånare, men efter det växte Jyväskylä mycket snabbt. 1 januari 1993 inkorporerades Säynätsalo kommun.[3] Ännu år 2008 gränsade staden till Jyväskylä landskommun och Korpilax kommun. År 2008 uppgick Jyväskyläs folkmängd till 87 000 personer men efter en stor kommunsammanslagning mellan dessa båda kommuner vid årsskiftet 2008/2009 hade staden sedan 127 500 invånare.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km), Lahtis (171 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.
Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men den centrala delen av staden ligger mellan sjöarna Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden. Man kan även säga att Jyväsjärvi är en del av Päijänne, eftersom dess vattenstånd är detsamma som Päijännes.
Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 258 meter höga Uutelanmäki i Korpilax. Den högsta höjden i stadens gamla område är Pirttimäki, som är 249 meter hög, men Laajavuori är dock mer känd, eftersom den är en vintersportort och Matti Nykänens hoppbacke finns där.
Centraltätorten
[redigera | redigera wikitext]Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finländska städer och staden har ett enhetligt rutformat gatunät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, och många av dem representerar ett arv från stadens formgivande son Alvar Aalto.[4]
JYP är en ishockeyklubb från Jyväskylä i Finland och spelar i landets högsta liga. Klubben grundades 1923 och nådde FM-ligan 1985.
Invånarantalet i centraltätorten Jyväskylä uppgick 2012 till 117 974.[5]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i Jyväskylä stad, valen 1964–2025
[redigera | redigera wikitext]Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[6]
Mall:Mandattabell Finland start Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland rad Mall:Mandattabell Finland slut
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Jyväskylä har följande vänorter:[7]
- Ungern Debrecen, Ungern, sedan 1970
- Danmark Esbjerg, Danmark, sedan 1947
- Sverige Eskilstuna, Sverige, sedan 1947
- Island Fjarðabyggð, Island, sedan 1958
- Ryssland Jaroslavl, Ryssland, sedan 1966
- Japan Niiza, Japan, sedan 1997
- Tyskland Potsdam, Tyskland, sedan 1985
- Polen Poznań, Polen, sedan 1974
- Norge Stavanger, Norge, sedan 1947
- Kina Mudanjiang, Kina, sedan 1988
- Estland Tartu vald, Estland, sedan 1991
.svg){kind=link}
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Jyväskylä stad 1975–2020[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 93 096 | |||
| 1980 | 96 966 | |||
| 1985 | 99 993 | |||
| 1990 | 103 921 | |||
| 1995 | 109 657 | |||
| 2000 | 116 519 | |||
| 2005 | 124 205 | |||
| 2010 | 130 816 | |||
| 2015 | 137 368 | |||
| 2020 | 143 420 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Språk
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[9][10]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Finlands hantverksmuseum. Utställningar om handarbetets historia i Finland. I anslutning till museet verkar Finlands Folkdräktscentrum.
- Mellersta Finlands flygmuseum. Ligger några kilometer utanför centrum, majoriteten av samlingarna är flygplan som har använts inom finska flygvapnet.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]- Ishockey: JYP
- Motorsport: VM-rallyt Neste Oil Rally Finland, som körs i början av augusti varje år.
Kända personer från Jyväskylä
[redigera | redigera wikitext]- Alvar Aalto, arkitekt
- Minna Canth, författare
- Jere Hård, simmare
- Samppa Lajunen, skidlöpare, backhoppare
- Jani Lakanen, orienterare
- Lauri Markkanen, basketbollspelare
- Johanna Mesch, döv professor i lingvistik, Stockholms universitet
- Tommi Mäkinen, rallyförare
- Olli Määttä, Ishockeyspelare
- Matti Nykänen, backhoppare
- Sofi Oksanen, romanförfattare och dramatiker
- Mauri Pekkarinen, politiker
- Harri Rovanperä, rallyförare
- Wolmar Schildt, distriktsläkare, fennoman, utvecklare av finskan
- Henri Toivonen, rallyförare
- Matti Vanhanen, politiker, statsminister
- Väinö Voionmaa, professor, minister, riksdagsledamot
- Sinuhe Wallinheimo, ishockeymålvakt
- Sami Vatanen, Ishockeyspelare
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Jyväskylä stads webbplats (finska) (svenska) (engelska) Läst 13 januari 2013.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel Arkiverad 4 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ (på finska och svenska) (Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
- ↑ Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18
- ↑ Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 28 februari 2011.
- ↑ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021.
- ↑ ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015.
- ↑ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ↑ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ↑ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Jyväskylä.
- Fil:Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
