Hoppa till innehållet

Hennes & Mauritz

Lägg till länkar
Från Plutten
 Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2023-02)
Motivering: Kritiken skulle behöva ses över och vävas in i avsnitt.
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.
H & M Hennes & Mauritz AB
Fil:H&M-Logo.svg
Org.nr556042-7220
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: HM B
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerKarl-Johan Persson[1]
Styrelseordförande
Daniel Ervér
Koncernchef VD
BranschMode
ProdukterKläder
Antal anställda123 283 – 2018
Historik
Grundat1947 (79 år sedan)
GrundareErling Persson
Ekonomi
Omsättning▲ 210,4 miljarder SEK
Rörelseresultat▼ 15,493 miljarder SEK
Vinst efter skatt▼ 12,652 miljarder SEK
Tillgångar▲ 118,79 miljarder SEK
Eget kapital▼ 58,546 miljarder SEK
Struktur
ModerbolagRamsbury Invest AB
DotterbolagFabric Scandinavien
Rowells
Övrigt
Webbplatswww.hm.com
FotnoterStatistik från 2018 års rapport.[2]
Redigera Wikidata

H & M Hennes & Mauritz AB, förkortat H&M och i svenskan ofta HM, är ett svenskt börsnoterat fastfashion-företag[3][4]med huvudkontor på Mäster Samuelsgatan 46 A i Stockholm. Mätt i antalet butiker är H&M världens största butikskedja för kläder. Företaget har omkring 171 000 anställda, cirka 4200 butiker i 79 länder och e-handel i 63 länder.[5] 2017 uppgick omsättningen till 210,4 miljarder SEK.[2]

Affärsidé och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten bygger på snabba kollektioner, korta ledtider och storskalig produktion i globala leverantörskedjor för att kontinuerligt erbjuda trendbaserat mode till låga priser. Företaget beskriver själva sin affärsidé som "mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt"[6]. Hållbarhet och fast fashion är en motsättning eftersom fast fashion bygger på snabb, resursintensiv massproduktion och kort livslängd på plagg, vilket driver överkonsumtion och miljöförstöring.[7] Företagets har fått kritik för att hålla en hög svansföring när det gäller hållbarhet.[8] Klädindustrin står för omkring tio procent av världens totala koldioxidutsläpp och den globala klädindustrin kräver årligen 70 miljarder kubikmeter vatten och resulterar i omkring 92 miljoner ton avfall. [9]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson, som öppnade den första butiken i Västerås 1947[10]. Den hette då Hennes och sålde enbart damkläder. År 1968 köpte Erling Persson företaget Mauritz Widforss Handels AB som sålde jaktutrustning och herrkläder. Företaget kom då att byta namn till Hennes & Mauritz och sålde både herr- och damkläder.

Den första butiken utanför Sveriges gränser öppnade 1964 i Norge. År 1967 etablerade sig företaget i Danmark, som tredje försäljningsland. 1974 börsintroducerades H&M på Stockholmsbörsen. År 1976 öppnades den första H&M-butiken i Storbritannien, som 2006 passerade Sverige som H&M:s näst största marknad. H&M finns sedan 1978 i Schweiz och 1980 i Tyskland. Den tyska marknaden är idag överlägset störst och svarar för ungefär en tredjedel av försäljningen.

Ekologisk hållbarhet och arbetsförhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Kemikalier

[redigera | redigera wikitext]

H&M har länge kritiserats för att deras klädesplagg innehåller farliga kemikalier. Kemikalierna som används är farliga för arbetarnas hälsa och för miljön. I företagets årliga hållbarhetsrapport står det om deras utveckling och förbättringar gällande klädproduktionen ur ett miljöperspektiv. I rapporten står det även om deras planer och program för en hållbar utveckling och en miljövänligare klädproduktion, bland annat att de 2021 hade en minskning på 27,8 % av plastförpackningar[förtydliga].[11]

En undersökning från Greenpeace 2011 visade att 4 av 6 testade H&M-klädesplagg innehöll kemikaliegruppen nonylfenoletoxylater, som i vatten omvandlas till det mycket giftiga ämnet nonylfenol[12]. Efter en publik kampanj riktad mot H&M, meddelade företaget att de kommer att fasa ut användningen av alla farliga kemikalier ur hela produktionskedjan senast till 2020. H&M åtog sig även att se till att deras underleverantörer offentliggör vilka farliga kemikalier som släpps ut från de fabriker där kläderna produceras[13]. 2011 svimmade 300 arbetare på grund av att de andades in giftiga kemikalier i en av H&Ms fabriker i Kambodja som var utrustad med undermålig ventilation.[14]

2022 gjorde Staffan Lindberg och Lotte Fernvall på Aftonbladet en granskning av H&M. De åkte till staden Dhaka i Bangladesh för att undersöka hur det ser ut i Bangladeshs fabriker och hur utsläppet från fabrikerna påverkar invånarna och landets ekosystem. De gjorde granskningar på elva av H&M:s fabriker i Bangladesh tillsammans med en lokal miljöjournalist. I Dhaka intervjuade de en mängd olika människor såsom miljöaktivister, forskare, fabriksanställda och närboende för att lära sig om situationen från olika perspektiv. De skriver i granskningsrapporten att Bangladesh har blivit världens centrum för masstillverkning av kläder efter Kina. Bangladesh har även billigt vatten, vilket är anledningen till att stora företag som H&M väljer att tillverka sina kläder där. H&M:s fabriker förstör vattnet i Bangladesh trots att det är olagligt. 2010 införde landet en lag som kräver att fabriker som färgar och tvättar kläder måste rena sitt avloppsvatten regelbundet eftersom föroreningarna annars går ut i naturen. Enligt rapporten har det bangladeshiska ekosystemet kollapsat på grund av kemikalierna som används i dessa fabriker. Invånarna berättar att man för några år sedan kunde se flodens botten och att det fanns massor med fisk; nu har allt dött och vattnet är svart. De berättar även att det svider i ögonen och brinner till i bröstet när de närmar sig floden på grund av den höga graden av förorening. En invånare berättar hur en av hans kor gick ner till floden för att dricka och sedan kollapsade och avled; detta fick dem[Vilka?] att inse hur allvarliga föroreningarna i floderna är. I H&M:s policy står det att kunder som köper kläder av dem kan vara säkra på att varje plagg är tillverkat på ett hållbart och miljövänligt sätt. Det står även att de tillverkas i fabriker som respekterar människor och miljön.[15]

Återvinning av kläder

[redigera | redigera wikitext]

Företaget producerar årligen en hållbarhetsrapport (Conscious Actions Sustainability Report). I rapporten redogörs för handlingar samt program för deras hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling benämns även som Corporate Social Responsibility (CSR).[16] H&M har nyligen startat en kampanj som heter Don't let fashion go to waste. Kampanjen innebär att samtliga H&M-butiker skall ha en återvinningslåda där använda, slitna och/eller omoderna textilier/kläder insamlas för återanvändning, i retur får kunden en rabattkupong till inhandling av nya kläder.

År 2017 publicerade Aftonbladet en granskning som visade att kläder från Hennes & Mauritz, som enligt företaget var avsedda för återvinning eller återanvändning, i praktiken i stället brändes eller exporterats som osorterat avfall. Granskningen byggde på spårning av insamlade plagg samt uppgifter från avfalls- och återvinningsaktörer. Artikeln ifrågasatte i vilken utsträckning H&M:s återvinningssystem fungerade i enlighet med företagets hållbarhetskommunikation.[17] [18][19]

Andra uppgifter säger att företagets återvinning är ineffektiv och det skulle ta tolv år att återvinna vad företaget producerar på tjugofyra timmar.[20]

Barnarbete

[redigera | redigera wikitext]

H&M har genom åren kritiserats av fackliga organisationer, människorättsorganisationer och fått kritik av journalister som granskat situationen i H&M:s fabriker i Asien. Det har rapporterats om att H&M:s fabriker använder sig av barnarbetare i sin produktion i utvecklingsländer som Kambodja[21][22] och Myanmar[23][24], i ett fall rapporterades det att barn från Myanmar arbetat 14 timmar om dagen.[21] Rapporter om tvångsarbete har även förekommit.[25][26][27] I en nyhetsartikel i Expressen från augusti 2016 anger företaget att de har en sträng egen uppförandekod som säger att barnarbete inte får förekomma och lagar för anställda under 18 år ska följas och enligt företaget "satsar [de] på hållbarhet och jobbar för att bli mer transparenta".[28]

Arbetsförhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har företaget även tagit emot hård kritik från samhället och dess konsumenter. 2013 var företaget en av världens största köpare av kläder och produkter tillverkade i Bangladesh. Detta gjorde att flera konsumenter och företagets omgivning kritiserade företaget och dess moral, främst på grund av flera granskningar av förhållandena i dessa textilfabriker, då de var undermåliga med låg säkerhet och dåliga arbetsförhållanden. Brandvarnare och evakueringsmöjligheter saknades och konstruktionen av de pelare och balkar som höll upp fabriken var inte klar, varför de inte var tillräckligt stabila för att vistas kring. Ändå skedde produktion tätt in till dessa konstruktioner. Även arbetarnas lön kritiserades.

Leverantörernas fabriker i Bangladesh hävdas betala en lön på drygt 800 kr i månaden,[29] vilket inte är en rimlig lön att kunna leva på. Denna lön är ungefär hälften av vad landets fackförbund anser att en människa behöver för att ha råd med ordentlig mat, sjukvård för sig och sina barn, boende samt rättvisa levnadsvillkor under vardagen. Vardagen blir även begränsad då både tid och lön inte gör det möjligt att träffa släkt och familj som vistas på en annan plats.[30]

Företaget H&M vill hantera situationen genom ett rättvist lönesystem på plats, med det menar de att lön ska styras av erfarenhet. Och att de i samband med detta ska kunna slå fast hur mycket arbetarna ska tjäna så att inga orättvisor eller utnyttjande av arbetsgivarna kan uppkomma.[31]

Kritik mot H&M:s arbetsvillkor och övervakning av personal

[redigera | redigera wikitext]

H&M:s anställda har kritiserat företaget för osäkra anställningar och en kultur där personalen förväntas säga Ja och inte ifrågasätta ledningen.[32] I boken The Big Boss från 2019 vittnar företagets personal om stress, privata hälsoregister och minimala jobbgarantier.[33][34] Tyska datainspektionen inledde 2019 en utredning om otillåten datainsamling av anställdas privatliv där H&M riskerar böter.[35] Även i Sverige kan H&M ha personalakter med känsliga uppgifter. En anställd berättar till SVT Nyheter att hon hittade en personakt på 200 sidor som företaget samlat om henne. H&M:s VD Helena Helmersson vill varken dementera eller bekräfta påståendena om att företaget lagrar känsliga personuppgifter.[36] Helmersson menar att företaget självklart ska följa gällande lagar vad gäller lagring av personuppgifter.[35]

Designsamarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talets första årtionde uppmärksammades H&M för sitt samarbete med världskända designers och popstjärnor. 2004 gjorde Karl Lagerfeld en kollektion åt H&M, och 2005 var det Stella McCartneys tur. Påföljande år, 2006, gjordes en kollektion av Viktor & Rolf och hösten 2007 släpptes en kollektion av Roberto Cavalli. 2008 var det Rei Kawakubo som var gästdesigner och 2009 var det Matthew Williamson. Dessutom har popdrottningen Madonna samarbetat med H&M. Inför hennes The Confession Tour sommaren 2006 gjordes en specialdesignad "tracksuit" och våren 2007 släpptes kollektionen M by Madonna. H&M har även släppt en baddräktskollektion i samarbete med Kylie Minogue.[37] Den 14 november 2009 lanserades en samarbetskollektion med Jimmy Choo.[38] Nästa lansering ägde rum i början av december 2009 med designern och modehuset Sonia Rykiel som formgav en underklädskollektion åt H&M. Ett samarbetet med Lanvin släpptes under hösten 2010. Kollektionen bestod till stora delar av färgstarka festklänningar.[39] 2011 gjorde Versace en kollektion för H&M som innehöll damkläder, herrkläder och heminredning.[40] I slutet av november 2011 presenterade H&M att nästa designersamarbete skulle bli med italienska Marni. Kollektionen släpptes den 6 mars 2012.

Modell för julreklamen

[redigera | redigera wikitext]

Modeller som medverkat i H&M:s julreklam genom åren:

Butiker

[redigera | redigera wikitext]
Fil:H&M world map.svg
H&M globalt per 2012-09-02.
Fil:H&M, Drottninggatan, Mäster Samuelsgatan, dec 2019.jpg
Stockholm (huvudkontor).
Fil:Suiyoucheng nanjing.jpg
Nanjing, Kina.
Fil:H&M Ginza.jpg
Tokyo, Japan.
Fil:Fleur d'eau - les Halles (Angers).jpg
Angers, Frankrike.
Fil:H&M Arnhem.JPG
Arnhem, Nederländerna.
Fil:H&M, Briggate, Leeds (4th May 2010).jpg
Leeds, England.
Fil:Obchod hm.jpg
Prag, Tjeckien.
Fil:E. Braun Co. Vienna Aug 2006 001.jpg
Wien, Österrike.
Fil:H&MWroclaw.jpg
Wrocław, Polen.

Den 31 mars 2000 öppnade H&M sin första butik utanför Europa på Fifth Avenue på Manhattan i New York, USA. Samma år etablerade sig företaget även i Spanien. Expansionen fortsatte därefter till Italien, Polen, Portugal och Tjeckien år 2003 samt till Kanada och Slovenien år 2004. I augusti 2004 öppnades H&M:s 1 000:e butik i Boulogne-sur-Mer i Frankrike.

År 2005 öppnade H&M sina första butiker i Irland och Ungern samt på USA:s västkust, i San Francisco. Ett år senare inleddes franchiseverksamhet i Mellanöstern med etableringar i Dubai och Kuwait. Franchising gäller enbart Mellanöstern och utökades successivt till Qatar (2007), Bahrain, Egypten, Oman och Saudiarabien (2008) samt Libanon (2009). Samtidigt fortsatte den direkta expansionen. Under 2007 öppnade H&M butiker i Hongkong och Shanghai i Kina samt i Grekland och Slovakien. Under hösten 2008 öppnades två butiker i Tokyo, Japan, och våren 2009 etablerade sig företaget i Ryssland med den första butiken i Moskva.

År 2007 lanserade H&M en ny butikskedja, COS (Collection of Style), med ett modekoncept i ett högre prissegment för att attrahera nya kundgrupper. COS har huvudkontor i London och har därefter expanderat internationellt till Europa, Mellanöstern, Asien, Oceanien och Nordamerika. År 2012 introducerades ytterligare en butikskedja, & Other Stories, även den i ett högre prissegment än H&M:s ordinarie sortiment.

Den 1 augusti 2013 öppnade H&M internetförsäljning i USA.

Marknadsposition

[redigera | redigera wikitext]

Mätt i antal butiker var H&M år 2019 världens största klädbutikskedja, före konkurrenterna Gap och Zara.[17]

Källa:[43] | Källa (franchisebutiker):[44] | Per 2019-08-06 | * = Franchisebutiker

Kritik mot H&M:s reklam

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare genomförde H&M en reklamkampanj med kända kvinnliga modeller, skådespelare och sångare klädda i H&Ms damunderkläder nästan varje jul. Dessa kampanjer har väckt kraftig kritik.[45][46] Kritikerna har betraktat kampanjerna som kvinnoförnedrande och pornografiska, det har även hävdats att vissa affischer utgjort en trafikfara.[47] Förutom julreklamerna har kritik riktas mot andra reklamkampanjer, exempelvis som rör barnkläder som föräldrar ansett sexualiserar barn. Även H&M:s kollektion för "plus-size" har mött kritik för att modellerna snarare betraktats som normalviktiga än överviktiga. Kritiken om osunda kroppsideal slår H&M ifrån sig enligt Nyheter24 i en artikel från 6 september 2017. Den PR-ansvarige svarar att i "H&M+-sortimentet jobbar vi med många olika modeller för att visa upp en variation och inspirera våra kunder till vårt senaste mode".[48] Angående sexualiserande barnkläder (korta shorts till tjejer) svarar H&M att debatten i Sverige kring dessa frågor ser annorlunda ut än "på andra sidan jordklotet" och understryker att det inte är någon ursäkt men att deras globala engagemang komplicerar frågan än om de bara funnits i Sverige.[49]

Kritik mot H&M:s hantering av defekta varor (Sverige)

[redigera | redigera wikitext]

Kritik har även riktats 2017, då H&M som företag hävdat att defekta samt varor som inte blivit sålda i efterhand blir skänkta till välgörenhetsorganisationer såsom Oxfam, Caritas, Röda Korset samt Terre des hommes. ”Kläder som inte håller för våra kvalitetskrav skänks till välgörenhetsorganisationer såsom Oxfam, Caritas, Röda korset samt Terre des hommes” var budskapet på klädkedjans webbplats. Välgörenhetsorganisationerna i fråga säger sig i samtal inte ha tagit emot några överblivna varor från H&M. H&M menar att uppgifterna på den egna webbplatsen var inaktuella och att de skall se över dem, men hävdar samtidigt att varor har skänkts till exempelvis Caritas men i andra länder än Sverige då det är ett globalt företag.[50]

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning[53].

Övriga verksamheter och dotterföretag

[redigera | redigera wikitext]

Hennes & Mauritz köpte 1980 det Boråsbaserade postorderföretaget Rowells. Mellan 1988 och 2000 drev H&M även lågpriskedjan Galne Gunnar.

Under 1990-talet expanderade klädkedjan till Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna samt Österrike och 1998 startades internetförsäljning.

Sedan våren 2008 äger H&M det svenska modeföretaget Fabric Scandinavien, som driver butikskedjorna Weekday och Monki. Fabric Scandinavien designar och säljer även flera egna modevarumärken, bland annat Cheap Monday.[54]

I april 2008 utsåg Financial Times H&M till Europas starkaste varumärke före bland annat Carrefour och Ikea.


I januari 2018 meddelade H&M att de startade den nya marknadsplatsen Afound där de skulle sälja rabatterade varor inom mode och livsstil.[55]

I september 2018 meddelade H&M att de påbörjat ett globalt samarbete med betalteknikföretaget Adyen.[56]

H&M Foundation och Global Change Award

[redigera | redigera wikitext]

I samband med företagets 60-årsjubileum år 2007 grundade ägarfamiljen (Stefan Persson med flera) stiftelsen H&M Conscious Foundation med en donation på drygt 1 miljard kronor. Sedan år 2002 hade företaget samverkat bland annat med organisationen WaterAid för att bistå med rening och tillgängliggörande av dricksvatten i världens vattenfattiga regioner och detta samarbete har fortsatt via denna stiftelse kompletterat av ytterligare samarbetsparter.[57]

2015 valde man att förenkla dess namn till H&M Foundation. 2013 utlyste stiftelsen en förfrågan till allmänheten att rösta på tre huvudområden för stiftelsens vidare verksamhetsinriktning[58], vilket resulterade i områdena för hållbar textilåtervinning, vatten och jämställdhet. Dessutom har stiftelsen en extrafond för olika nödhjälpsinsatser i världen och stödjer utbildningsprojekt.

Tillsammans med Hongkongs myndigheters fond för textilforskning och The Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel (HKRITA) inledde stiftelsen ett flerårigt forskningsprojekt för att finna tekniker för återvinning av kläder av blandade textiltyper. Bland annat utvecklades en maskin av HKRITA i Hongkong och som visades i Stockholm 2020. [59] Maskinen vägde totalt fem ton och det var en utmaning att få in den i flaggskeppsbutikens andra våningsplan. Dessförinnan hade butikens golv förstärkts. En ombyggnation hade också krävts, med allt vad det innebär av ny ventilation, elinstallation, målning och belysning. 36 000 meter garn användes i installationen.[60] Om garnet återvanns efter eventet finns inga uppgifter om. För att återvinna ett enda plagg plagg tar det mellan fyra timmar och två dagar. [61][62]

År 2015 skapade man även det internationella utvecklingspriset Global Change Award, som sedan våren 2016 årligen i Stockholm utdelar ett pris på 1 miljon euro till fem individer/grupper med innovativa lösningar eller forskningsprojekt inom området textilåtervinning och hållbar miljöutveckling. Utöver en internationell expertjury får allmänheten i världen även här rösta på ett årligt urval av nominerade kandidater till priset.[63]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”H&M:s Stefan Persson lämnar över till sonen – hyllades”. Expressen. 7 maj 2020. https://www.expressen.se/dinapengar/hochms-stefan-persson-lamnar-over-till-sonen-hyllades/. Läst 8 maj 2020. 
  2. ↑ 2,0 2,1 ”Bokslutskommuniké 2018”. About.HM.com. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209124244/http://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/masterlanguage/cision/2019/01/2371042.pdf. Läst 9 februari 2019. 
  3. ↑ ”Fast-fashion retailer H&M surprises with spring recovery”. https://www.reuters.com/business/retail-consumer/fashion-retailer-hms-q1-operating-profit-rises-more-than-expected-2024-03-27/. 
  4. ↑ Wren, Brianna (2022-07-01). ”Sustainable supply chain management in the fast fashion Industry: A comparative study of current efforts and best practices to address the climate crisis”. Cleaner Logistics and Supply Chain 4: sid. 100032. doi:10.1016/j.clscn.2022.100032. ISSN 2772-3909. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2772390922000051. Läst 17 januari 2026. 
  5. ↑ ”Markets and expansion” (på English). H&M Group. https://hmgroup-prod.azurewebsites.net/about-us/markets-and-expansion/. Läst 17 januari 2026. 
  6. ↑ ”Om H&M - Mode och kvalitet till bästa pris”. H&M. Arkiverad från originalet den 14 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150714034628/http://about.hm.com/sv/About/facts-about-hm/about-hm/business-concept.html. Läst 13 juli 2015. 
  7. ↑ Rashmila Maiti (20 januari 2025). ”Fast Fashion: Its Detrimental Effect on the Environment” (på English). Earth.Org. https://earth.org/fast-fashions-detrimental-effect-on-the-environment/. Läst 20 januari 2026. 
  8. ↑ Yrsa Lindberg (2 april 2025). ”Nya siffror: H&M ökar utsläppen – försöker dölja”. Klimatgranskaren. https://klimatgranskaren.se/nya-siffror-hm-okar-utslappen-forsoker-dolja/. Läst 17 januari 2026. 
  9. ↑ Niinimäki, Kirsi; Peters, Greg; Dahlbo, Helena; Perry, Patsy; Rissanen, Timo; Gwilt, Alison (2020-04). ”The environmental price of fast fashion” (på English). Nature Reviews Earth & Environment 1 (4): sid. 189–200. doi:10.1038/s43017-020-0039-9. ISSN 2662-138X. https://www.nature.com/articles/s43017-020-0039-9. Läst 17 januari 2026. 
  10. ↑ ”H & M Hennes & Mauritz AB - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h-m-hennes-mauritz-ab. Läst 13 september 2017. 
  11. ↑ [https://hmgroup.com/wp-content/uploads/2022/03/HM-Group-Sustainability-Disclosure-2021.pdf ”H&M Group Sustainability Disclosure 2021”]. Hennes & Mauritz. 25 mars 2022. https://hmgroup.com/wp-content/uploads/2022/03/HM-Group-Sustainability-Disclosure-2021.pdf. Läst 1 Februari 2021. 
  12. ↑ http://www.greenpeace.org/sweden/se/rapporter-och-dokument/Dirty-Laundry-2-Hung-Out-to-Dry/
  13. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://web.archive.org/web/20110923215323/http://about.hm.com/gb/corporateresponsibility/greenpeace__Greenpeace.nhtml. Läst 22 september 2011. 
  14. ↑ ”300 svimmade på H&M-fabrik”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-09-09/300-svimmade-pa-hm-fabrik. Läst 26 september 2017. 
  15. ↑ ”Aftonbladet avslöjar: Hemliga utsläpp vid H&M:s klädfabriker”. Aftonbladet. 27 november 2022. https://www.aftonbladet.se/a/xgrrq8. Läst 6 februari 2023. 
  16. ↑ ”Vad är CSR?”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528005512/http://www.csrguiden.se/miljoearbete-och-socialt-ansvar-foer-loensamma-affaerer/csr-laes-haer-vad-det-innebaer/. Läst 27 maj 2014. 
  17. ↑ Foto: Magnus Wennman (14 juni 2023). ”H&M:s svar om dumpade kläderna: Tufft att läsa”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/onPgOV. Läst 18 januari 2026. 
  18. ↑ Foto: Christine Olsson/TT (11 juni 2023). ”H&M svarar: ”Finns utmaningar kopplade till insamling och återvinning””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/dwzGm1. Läst 18 januari 2026. 
  19. ↑ Foto: Magnus Wennman (12 juni 2023). ”Aftonbladets avslöjande om H&M:s återvinning i 9 punkter”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/JQGbrm. Läst 18 januari 2026. 
  20. ↑ Tabitha Whiting (27 juni 2019). ”'Sustainable Style': The Truth Behind The Marketing of H&M’s Conscious Collection” (på English). Medium. https://tabitha-whiting.medium.com/sustainable-style-the-truth-behind-the-marketing-of-h-ms-conscious-collection-805eb7432002. Läst 17 januari 2026. 
  21. ↑ 21,0 21,1 ”Barn arbetade upp till 14 timmar om dagen i H&M-fabriker: "Vi försökte protestera"”. Geo. 16 augusti 2016. http://www.expressen.se/geo/barn-arbetade-upp-till-14-timmar-om-dagen-i-hm-fabriker-vi-forsokte-protester/. Läst 26 september 2017. 
  22. ↑ ”H&M kritiseras för barnarbete”. Dagens Handel. https://www.dagenshandel.se/article/view/340596/hm_kritiseras_for_barnarbete. Läst 26 september 2017. 
  23. ↑ ”Barn producerar kläder åt H&M”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lalalaal. Läst 26 september 2017. 
  24. ↑ ”Rapport: Barnarbete bakom H&M-kläder i Myanmar | www.swedwatch.org”. www.swedwatch.org. http://www.swedwatch.org/sv/2017/02/06/rapport-barnarbete-bakom-hm-klader-i-myanmar. Läst 26 september 2017. 
  25. ↑ Center, Olof Palmes Internationella. ”Larm om barnarbete i textilindustrin | Globalportalen”. globalportalen.org. Arkiverad från originalet den 26 september 2017. https://web.archive.org/web/20170926144355/http://globalportalen.org/artiklar/nyhet/larm-om-barnarbete-i-textilindustrin. Läst 26 september 2017. 
  26. ↑ http://www.swedwatch.org/sv/2017/02/06/rapport-barnarbete-bakom-hm-klader-i-myanmar
  27. ↑ https://www.somo.nl/the-myanmar-dilemma/
  28. ↑ http://www.expressen.se/geo/barn-arbetade-upp-till-14-timmar-om-dagen-i-hm-fabriker-vi-forsokte-protester/
  29. ↑ ”H&M backar undan från säkerhetsavtal i Bangladesh | Fair Action”. fairaction.se. https://fairaction.se/press-kategori/pressmeddelanden/hm-backar-undan-fran-sakerhetsavtal-i-bangladesh/. Läst 6 februari 2023. 
  30. ↑ ”Miljö, hållbarhet och CSR för proffs och beslutsfattare”. www.aktuellhallbarhet.se. https://www.aktuellhallbarhet.se/. Läst 6 februari 2023. 
  31. ↑ ”Sveriges Radio - lokala och rikstäckande radiokanaler”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/. Läst 6 februari 2023. 
  32. ↑ Wikén, Erik (4 december 2019). ”H&M-anställda vittnar om dåliga arbetsvillkor”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/h-och-m-anstallda-vittnar-om-daliga-arbetsvillkor. Läst 13 september 2020. 
  33. ↑ ”The Big Boss”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/bocker/192839-the-big-boss. Läst 13 september 2020. 
  34. ↑ ”Larmet inifrån H&M: Det är som en sekt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/701opB. Läst 13 september 2020. 
  35. ↑ 35,0 35,1 Zachrisson Winberg, Johan (10 februari 2020). ”H&M:s nya vd om kartläggningen: ”Det är superolyckligt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/h-och-m-s-vd-om-kartlaggningen-vi-har-gjort-en-miss. Läst 13 september 2020. 
  36. ↑ Zachrisson Winberg, Johan (10 februari 2020). ”H&M-anställd i Sverige: ”Jag blev chockad när jag läste min personakt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/h-och-m-anstalld-i-sverige-jag-blev-chockad-nar-jag-laste-min-personakt. Läst 13 september 2020. 
  37. ↑ "Fakta om H&M" i PDF-format[död länk]
  38. ↑ ”HM - press release”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 20 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090620102927/http://www.cisionwire.se/h---m-hennes---mauritz-ab/jimmy-choo-sprider-lyx-och-glamour-pa-h-m-i-host. Läst 17 juni 2009. 
  39. ↑ Pressrelease H&M 2009-12-02[död länk]
  40. ↑ DN - Versace designar åt H&M
  41. ↑ ”Exclusive: Moschino and H&M Are Collaborating—And Out in Palm Springs, Jeremy Scott Might Be Having His Best Coachella Yet” (på English). Vogue. https://www.vogue.com/article/handm-moschino-collaboration-announcement. Läst 8 januari 2019. 
  42. ↑ ”Giambattista Valli x H&M – se alla plagg från designsamarbetet”. Baaam. 4 oktober 2019. https://www.baaam.se/giambattista-valli-hm-se-alla-plagg. Läst 22 december 2019. 
  43. ↑ ”H&M Annual Report 2017”. HM.com. Arkiverad från originalet den 28 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180528052011/http://about.hm.com/content/dam/hmgroup/groupsite/documents/masterlanguage/Annual%20Report/Annual%20Report%202017.pdf. Läst 27 maj 2018. 
  44. ↑ ”Hitta butik”. HM.se. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528030413/http://www.hm.com/se/store-locator. Läst 6 juni 2014. 
  45. ↑ ”H&M återupplivar julmodellen”. Barometern. 22 november 2006. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052824/http://www.barometern.se/noje_o_kultur/mingel/hm-aterupplivar-julmodellen(54223).gm. Läst 13 mars 2013. 
  46. ↑ ”Reklam”. Göteborgs universitetsbibliotek. http://www.ub.gu.se/kvinn/fragelada/reklam.xml. Läst 13 mars 2013. 
  47. ↑ AB 1999-01-17: Anna Nicoles uppgång och fall
  48. ↑ https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/893048-kundernas-kritik-mot-hm-plus-size
  49. ↑ http://www.mabra.com/foraldrar-rasar-mot-hm-for-sexiga-flickshorts-nu-svarar-de-pa-kritiken/
  50. ↑ Engholm, Anna; Andersson Åkerblom, Tobias (22 november 2017). ”Hjälporganisationer får inga kläder från H&M – trots löften på hemsidan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/valgorenhetsorganisationer-far-inga-klader-fran-h-och-m-trots-loften-pa-hemsidan. Läst 6 februari 2023. 
  51. ↑ Tronskifte i H&M – ny vd tillsätts svt.se 30 januari 2020. Läst 30 januari 2020.
  52. ↑ ”Helena Helmersson avgår som vd för H&M”. Aftonbladet. 31 januari 2024. https://www.aftonbladet.se/a/3EvjnM. Läst 31 januari 2024. 
  53. ↑ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 
  54. ↑ ”Pressrelease från H&M”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210211003150/https://www2.hm.com/sv_se/index.html. Läst 9 september 2009. 
  55. ↑ ”Här är H&M:s nya satsning – drar igång Zalando-kopia”. Breakit. https://www.breakit.se/artikel/11317. Läst 4 april 2020. 
  56. ↑ ”Först fick de Spotify – nu har Adyen landat H&M som ny kund”. Breakit. https://www.breakit.se/artikel/15525. Läst 4 april 2020. 
  57. ↑ WaterAid, om H&M Conscious Foundation-arbetet
  58. ↑ Miljö&Utveckling 21 oktober 2013, "Kunder bestämmer riktning på H&M:s CSR-satsning"
  59. ↑ ”Recycling system ’Looop’ helps H&M transform unwanted garments into new fashion favourites” (på English). H&M Group. 8 oktober 2020. https://hmgroup.com/news/recycling-system-looop-helps-hm-transform-unwanted-garments-into-new-fashion-favourites/. Läst 17 januari 2026. 
  60. ↑ ”LOOOP by H&M”. Expohouse. https://www.expohouse.com/kundcase/butikskoncept,inredningskoncept,showroom/looop-by-hm/. Läst 17 januari 2026. 
  61. ↑ ”Kan återvinning rädda modeindustrin?”. www.vi.se. https://www.vi.se/artikel/kan-atervinning-radda-modeindustrin. Läst 17 januari 2026. 
  62. ↑ Peters, Adele (4 maj 2021). ”Bring your old clothes and this in-store recycling machine will turn them into something new” (på English). Fast Company. Arkiverad från originalet den 12 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250112213552/https://www.fastcompany.com/90616764/bring-your-old-clothes-and-this-in-store-recycling-machine-will-turn-them-into-something-new. Läst 17 januari 2026. 
  63. ↑ The Global Change Award

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Burén, Anna (2003). ”Här sys våra kläder: bildreportage från en fabrik i Istanbul som syr kläder åt H&M”. Amazon : feministiskt fanzine 2003, 11,: sid. 16-20.  Libris 9212654
  • Carlström, Carina; Packalén Leif, Thorvall Kerstin (2002). Världen i din ficka: fattiga sömmerskor och rika företag. Stockholm: Federativ. Libris 8395426. ISBN 91-86474-38-3 
  • Pettersson, Bo (2001). Handelsmännen: så skapade Erling och Stefan Persson sitt modeimperium. Stockholm: Ekerlid. Libris 8381881. ISBN 91-88595-90-0 
  • Steinwall, Carin; Crona Åsa (1989). Moderouletten: hur Hennes & Mauritz tog hem högsta vinsten. Stockholm: Bonnier. Libris 7147693. ISBN 91-0-047618-8 (inb.) 
  • Wingborg, Mats (2006). Rapport # 1 - Hennes & Mauritz: infrastruktur för granskning och förbättring av arbetsvillkoren i leverantörsfabrikerna. Stockholm: Rena kläder. Libris 10291445 
  • Palm, Erik; Alsgren Jona. (2019). The Big Boss: Så tog Stefan Persson H&M ut i världen och blev Sveriges rikaste person.https://libris.kb.se/bib/grc2rprfdlvknplf Norstedts ISBN 978-91-1-307657-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Företag på Large Cap
AAK | ABB | Addlife | Addnode Group | Addtech | AFRY | Alfa Laval | Alimak Group | Alleima | Alvotech | AQ Group | Arion banki | Asker Healthcare | Asmodee Group | Assa Abloy | Astra Zeneca | Atlas Copco | Atrium Ljungberg | Autoliv | Avanza | Axfood | Balder | Beijer Alma | Beijer Ref | Betsson | Bilia | Billerud | Bioarctic | Boliden | Bonesupport | Bravida | Bufab | Bure Equity | Camurus | Castellum | Catena | Clas Ohlson | Corem Property Group | Dometic Group | Electrolux | Electrolux Professional | Elekta | Embracer Group | Engcon | Epiroc | EQT | Ericsson | Essity | Evolution | Fabege | Fastpartner | Fenix Outdoor | Getinge | Gränges | Hacksaw | Handelsbanken | Hemnet | H&M | Hexagon | Hexpol | HMS Networks | Holmen | Hufvudstaden | Husqvarna | Industrivärden | Indutrade | International Petroleum | Investor | Invisio | JM | Kinnevik | Lagercrantz Group | Latour | Lifco | Lindab | Loomis | Lundbergföretagen | Lundin Gold | Lundin Mining | Medicover | Mips | Munters | Mycronic | NCC | New Wave | NIBE | Noba Bank Group | Nolato | Nordea | Nordnet | NP3 Fastigheter | Nyfosa | OEM International | Pandox | Peab | Röko | SAAB | Sagax | Sampo Oy | Sandvik | SCA | Scandic Hotels | SEB | Sectra | Securitas | Sinch | Skanska | SKF | Skistar | SSAB | Stora Enso | Storskogen Group | Sweco | Swedbank | Swedish Orphan Biovitrum | Systemair | Tele2 | Telia | Thule Group | Tietoevry | Traton | Trelleborg | Troax Group | Truecaller | Verisure | Vimian Group | Vitec Software Group | Vitrolife | Volvo | Volvo Cars | Wallenstam | Wihlborgs | Yubico
Fil:Money Coin Icon.svg
v • r
OMX Stockholm 30
Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Hennes_%26_Mauritz&oldid=28781”