Ernst Stenhammar
| Ernst Stenhammar | |
| Fil:Ernst Stenhammar porträtt.jpg | |
| Född | 26 mars 1859 Stockholm |
|---|---|
| Död | 9 mars 1927 (67 år) |
| Nationalitet | Svensk |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Maka | Edla Maria Carolina Anna von Schoultz (1895−1910) och skådespelaren Anna Flygare-Stenhammar (1911) |
| Föräldrar | Per Ulrik Stenhammar och Louise Rudenschöld |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Vilhelm Emanuel Stenhammar, född 26 mars 1859 i Stockholm, död 9 mars 1927 i Stockholm, var en svensk arkitekt.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Stenhammar var son till tonsättaren och arkitekten Per Ulrik Stenhammar (1829−1875) och grevinnan Eva Christina Louise Rudenschöld samt bror till tonsättaren, pianisten och dirigenten Wilhelm Stenhammar (1871−1927). Stenhammar tog examen vid Tekniska högskolan 1882 och var assistent där 1887−1898 samt lektor i husbyggnadskonst 1898−1905.
Bland Stenhammars mest beundrade arbeten är vinterträdgården i Grand Hôtel Royal i Stockholm (ett arbete som beställdes av Wilhelmina Skogh), Centralpalatset vid Tegelbacken och Myhrstedt & Stern vid hörnet Kungsgatan och Norrlandsgatan som var en av de första större byggnader i Stockholm som uppfördes av Ivar Kreugers byggbolag Kreuger & Toll Byggnads AB med den nya tekniken armerad betong.
Stenhammar har även ritat flera lasarett, bland annat Södra barnbördshuset i Stockholm samt lasarettet i Vadstena. En egenartad byggnad av Stenhammar är Sörmlandsbanken i Flen, uppförd 1909−1911. Ernst Stenhammar ritade också läkaren Magnus Möllers Villa Möller i Saltsjöbaden (1898) och Wilhelmina Skoghs privata Villa Foresta på Lidingö (1908−1910), samt deltog i renoveringsarbeten med Storkyrkan och Tyska kyrkan i Stockholm.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Ernst Stenhammar var gift 1895-1910 med Edla Maria Carolina Anna von Schoultz[1], och från den 13 april[2] 1911 med skådespelaren Anna Flygare-Stenhammar.
Ernst Stenhammar ligger sedan den 30 april 1927 begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]
Förteckning över uppförda byggnader i Stockholm (urval)[4]
[redigera | redigera wikitext]Bilder av verk i urval
[redigera | redigera wikitext]-
Ringstorps vattentorn,Helsingborg, 1904
-
Wermlandsbanken, Karlstad, 1908
-
Södermanlands enskilda bank, Strängnäs, 1914
-
Myrstedt & Stern, Stockholm, 1910
-
Kolmårdssanatoriet, 1918
-
Grand Hotel, Helsingborg, 1926
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Stenhammar, släkt
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Anna von Schoultz, född 29 juli 1846, var änka efter hovintendenten, arkitekten Axel Fredrik Nyström.Gerber, Tage Erhard von (1912). Nordisk adels- och diplomatkalender 1913. Nordisk adelskalender, 99-2058221-2. Stockholm. Libris 2627988
- ↑ Svenska släktkalendern 1962, red. fil lic Torsten Dahl, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1962 s. 457
- ↑ Hitta graven, Stockholm
- ↑ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- KulturNav: Stenhammar, Ernst (1859 - 1927).
- Svenska Dagbladets årsbok - 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Åhlén & Åkerlunds Boktryckeri, Stockholm 1928 s. 244
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundström, Bo: Ernst Stenhammar i Svenskt biografiskt lexikon (2007-2011)
- Eklund, Susanne. Ernst Stenhammar: En mångsidig arkitekts gärning. Konsthögskolans arkitekturskola för restaureringskonst (2006)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Ernst Stenhammar.
- Sidor med trasiga fillänkar
- Ingen bild på Wikidata men det finns lokalt
- SBL
- Wikipedia:Artiklar som saknar Wikidataobjekt
- Wikipedia:Alla artiklar med åtgärdsbehov relaterade till Wikidata
- Svenska arkitekter under 1800-talet
- Svenska arkitekter under 1900-talet
- Alumner från Arkitekturskolan KTH
- Byggnader ritade av Ernst Stenhammar
- Arkitekter från Stockholm
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Födda 1859
- Avlidna 1927
- Män
- Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata