Dragracing
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Dragracing är en motorsport där det gäller att från stående start köra 1/4 engelsk mil (402,336 m) eller 1/8 engelsk mil (201,168 m) så fort som möjligt. Sporten härstammar från USA. Man kan bedriva dragracing för många olika fordon, så som bilar, motorcyklar, snöskoters, båtar osv. Det gemensamma är att man försöker komma först i mål, oavsett fordonstyp.
Första tävlingen i Sverige ägde rum 1968 på Scandinavian Raceway utanför Anderstorp där man använde långa rakan
Om sporten
[redigera | redigera wikitext]Dragracing är en sport som äger rum på en rak bana med två fordon åt gången. Dragracing går ut på att passera mållinjen först. En av de viktigaste sakerna inom dragracingen är reaktionstiden. Detta är den tid från när bilen är stillastående tills den börjar rulla. Det är viktigt att ha en så bra reaktionstid som möjligt för att skaffa sig ett övertag gentemot sin motståndare.
En dragracingtävling delas in i två moment kval och eliminering (utslagning). I kvalet gäller det att på bästa möjliga sätt att skaffa sig en så framskjuten position som det går. Det finns olika villkor för hur man blir inkvalad i de olika klasserna (se nedan). Efter kvalet så blir man indelad i en så kallad stege på ett sätt som liknar en tennisturnering. Vanligtvis sker en dragracingtävling på 1/4 engelsk mil (402,33 m), men det finns även banor som har halva sträckan 1/8 engelsk mil (201,16 m). De flesta klasserna kör 1/4 engelsk mil men det finns även de klasser som kör 1/8 engelsk mil.
De snabbaste klasserna körde tidigare 1/4 engelsk mil, men då sluthastigheten började bli för hög beslöt man sig för att minska tävlingssträckan till 1000fot (304,8m).
Man mäter tiden på olika ställen under sträckan som körs, för att få en uppfattning hur fort fordonet tar sig ner på banan.
Följande mätpunkter är de vanligaste: Reaktionstid, 60-feet, 100-meter + hastighet vid 100-meter, 201-meter + hastighet vid 201 meter och 402-meter + hastighet vid 402 meter.
Dragracing i Sverige bedrivs idag inom flera organisationer och arrangörsformer. Fram till 2012 var det endast Svenska Bilsportförbundet (SBF) och Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) som hade egna licenssystem och sanktionerade tävlingar. Efter Marknadsdomstolens beslut 2012:16 (dnr A 5/11, 20 december 2012) upphörde förbundens ensamrätt till tävlingsverksamhet inom motorsport.[1]
Sedan dess har även fristående aktörer etablerat sig, bland annat Nitroz AB, som i samarbete med klubbar och arrangörer hjälper till med tävlingsadministration, licenser, tidtagning och säkerhetsregler.[2]
Ett svensktillverkat tidtagningssystem, TimeTree, används idag på majoriteten av dragracingbanor i Norden och är integrerat med anmälnings- och resultatportalen dragracing.eu, där arrangörer publicerar tävlingar, förare anmäler sig och resultat visas i realtid.[3][4]
Permanenta dragracingbanor i Sverige inkluderar Pite Dragway, Tierp Arena (Tierp), Mantorp Park (Östergötland), Malmö Raceway (Malmö), Helsinge Raceway (Söderhamn) och Sundsvall Raceway (Sundsvall). Malmö Raceway drivs av den ideella föreningen SRIF – Skåne Racers Ideella Förening, och banan är 201 meter (⅛ engelsk mil) lång med verksamhet under sommarhalvåret. Även i Lindesberg finns en bana anpassad för dragracing, försedd med betongmurar längs sidorna.
Historiskt har många tävlingar körts på tillfälliga flygfält, till exempel i Barkarby, Borlänge, Bulltofta, Eskilstuna, Fällfors, Hagfors, Mora, Nyköping, Orsa, Piteå, Tullinge, Uppsala, Vårgårda och Västerås.
Dragracing omfattar ett stort antal klasser för både bilar och motorcyklar, från juniornivå till professionella klasser som Top Fuel Dragster. Man får börja tävla det år man fyller åtta år i Junior Dragster eller tio år i Junior Dragbike.
Tävlingsklasser
[redigera | redigera wikitext]Bilklasser
[redigera | redigera wikitext]- Competition
- Junior Dragster
- Pro Modified
- Pro Stock
- Super Street klass där man ska ha en tid på över 10,90 sek. Ju närmare desto bättre. Hamnar man under 10,90 sek blir man utslagen. Super Street är en av de så kallade "Super klasserna", de andra är Super Gas och Super Comp.
- Super Gas klass där man ska ha en tid på över 9,90 sek. Ju närmare desto bättre. Hamnar man under 9,90 sek blir man utslagen.
- Super Comp klass där man ska ha en tid på över 8,90 sek. Ju närmare desto bättre. Hamnar man under 8,90 sek blir man utslagen.
- Super Stock
- Stock Eliminator
- Top Alcohol
- Top Fuel Dragster
- En Top Fuel Dragster och en Funny Car har samma utformning när det gäller motor och kraftöverföring till hjulen. Bilarna gör ungefär samma hastigheter och ligger på runt 4,7 sekunder på 402 meter (1/4 engelsk mile). Den stora skillnaden ligger i att den har kortare hjulbas och att den har heltäckande kolfiberkaross som gör att den liknar serieproducerade bilar.
Motorcykelklasser
[redigera | redigera wikitext]- Bracket
- Funny Bike
- Pro Stock Bike
- Pro Street Bike
- Super Gas Bike
- Super Comp Bike
- Super Twin Bike
- Top Fuel Bike
Super Twin Top Gas är en motorcykelklass inom dragracing avsedd för tvåcylindriga motorcyklar som använder bensin som bränsle.
Snöskoterklasser
[redigera | redigera wikitext]ET-Racing (Sverige)
[redigera | redigera wikitext]Som ett komplement till klassracingen initierades ET-racingen i Sverige på sent 80-tal där säkerhet kom att bli nyckelordet. Ju snabbare man framför ett fordon desto högre säkerhet. Ett av problemen i dragracingens barndom i Sverige var just klassindelning. De som hade bilar från den amerikanska muskelepokens höjdpunkt hade svårt att klassa in i befintligt reglemente. När så Svenska Bilsportförbundet öppnade dörren för racing utan klassindelning, dvs. fordonet klassificerades inte efter hur det var byggt, utan om rätt säkerhet fanns. Nu kunde de snabbaste gatbilarna tävla under säkra former och den säkerhetsindelning som gjordes, och till stor del lever kvar idag, är följande med början från de långsammaste.
Besiktningsklasser enligt säkerhetsindelning
[redigera | redigera wikitext]- - 14,00 sekunder
- 13,99 - 12,00 sekunder
- 11,99 - 11,00 sekunder
- 10,99 - 10,00 sekunder
- 9,99 - 7,50 sekunder
- 7,49 - 6,00 sekunder
Med början 2013 kommer tidsintervallen 9,99 - 7,50 få ett avbrott vid 8,50 sekunder.[5]
De ET-klasser som körs i Sverige idag kan sammanfattas i ovanstående tidsintervaller. Några av ET-klasserna har körts under många år och fått ett etablerat klassnamn
- Top Doorslammer - Klass som introducerades år 2001 i Mora med Kent Trenneman 6,95 sek/331km/h som första vinnare.
- Super Pro Street - Kördes 1994 - 2003/4 och återintroducerades 2010.
- Super Small Block - Etablerades under Nordic Pro Street Cup 1994.
- Pro Street - Etablerades 1996 som ett alternativ till Super Pro Street.
- Street - Startade även den med NPSC 1994 och har utvecklats till Street 10.5.
- Bracket - Gjorde sin entré 2002 och har bara vuxit i popularitet. Körs även under namnet ET Pro och ET Super Pro på många ställen.
- Gatbil Index A B C D E - Förenklad namngivning av de besiktningsklasser ned till 7,50 sekunder. Gatbil Index A kör ner till 8,50 sekunder enligt kommande (2013) säkerhetsklass. Körs framförallt av MSDR sedan 2002.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Marknadsdomstolen 2012:16 – Konkurrensbegränsande bestämmelser i SBF:s regelverk
- ↑ Konkurrensverket – ärende Svenska Bilsportförbundet
- ↑ TimeTree – Officiell webbplats
- ↑ EDRS Guidelines – European Drag Racing Series
- ↑ https://web.archive.org/web/20121017130516/http://web.sbf.se/regler/up/1/DR_ET-2012.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Dragracing.se - Svensk Dragracing
- Tidtagningssystem www.timetree.se
- Information, resultatsidor www.dragracing.eu
- Hjälp med tävlingar, licenssystem etc. www.nitroz.se