Domstolsväsendet

Domstolsväsendet

Domstolsväsendet avser den samlade organisation av domstolar som utövar den dömande makten i Sverige. Domstolarnas uppgift är att pröva tvister, döma i brottmål, kontrollera myndighetsutövning och säkerställa rättssäkerhet. Domstolsväsendet är en central del av den svenska Rättsstaten och regleras främst genom Regeringsformen.

Grundläggande principer

Det svenska domstolsväsendet bygger på:

• domstolarnas oberoende,
• lagarnas överhöghet,
• rättssäkerhet och förutsebarhet,
• opartisk och saklig rättstillämpning,
• möjlighet till överklagande.

Varken riksdag eller regering får ingripa i hur domstolar dömer i enskilda fall.

Domstolssystemets uppbyggnad

Sverige har två huvudsakliga domstolssystem:

• allmänna domstolar,
• förvaltningsdomstolar.

Utöver dessa finns specialdomstolar.

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar handlägger:

• brottmål,
• tvistemål (tvister mellan enskilda).

Instanser

Allmänna domstolar är uppbyggda i tre nivåer:

• tingsrätt,
• hovrätt,
• Högsta domstolen.

Högsta domstolen är prejudikatinstans och prövar endast mål av principiell betydelse.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar prövar tvister mellan enskilda och det allmänna, exempelvis myndighetsbeslut.

Instanser

Förvaltningsdomstolarna är uppbyggda i tre nivåer:

• Förvaltningsrätt,
• Kammarrätt,
• Högsta förvaltningsdomstolen.

Domstolarna skapar prejudikat inom förvaltningsrätten.

Specialdomstolar

Utöver de allmänna domstolarna finns särskilda domstolar, bland annat:

• Arbetsdomstolen,
• Mark- och miljödomstolar,
• Patent- och marknadsdomstolen.

Dessa hanterar specifika rättsområden.

Domare

Domstolarna bemannas av:

• ordinarie domare,
• nämndemän i vissa mål.

Utnämning

Domare:

• utses av Regeringen,
• efter beredning i Domarnämnden,
• är inte politiskt tillsatta,
• har starkt anställningsskydd.

Detta stärker domstolarnas oberoende.

Nämndemän

Nämndemän:

• är lekmän utan juridisk utbildning,
• utses av politiska församlingar,
• deltar i avgöranden i tingsrätt och förvaltningsrätt.

Syftet är att stärka den demokratiska förankringen.

Lagprövning

Svenska domstolar kan:

• åsidosätta lagar eller föreskrifter som strider mot grundlag eller överordnad rätt.

Lagprövningen sker återhållsamt men är en viktig rättsstatlig kontrollfunktion.

Domstolsväsendet och EU

Domstolar i Sverige:

• tillämpar EU-rätt när den är relevant,
• ska ge EU-rätten företräde vid konflikt,
• kan begära förhandsavgöranden från EU-domstolen.

Offentlighet och rättssäkerhet

Domstolarnas verksamhet präglas av:

• offentlighet i rättegångar,
• motiverade domar,
• möjlighet till överklagande,
• insyn i enlighet med Offentlighetsprincipen (Sverige).

Betydelse

Domstolsväsendet är avgörande för:

• rättsstatens funktion,
• skydd av individens rättigheter,
• kontroll av statlig maktutövning,
• förtroendet för rättssystemet,
• demokratins legitimitet.

Se även

• Rättsstat
• Regeringsformen
• Högsta domstolen
• Högsta förvaltningsdomstolen
• Juridik (Sverige)
• Statsvetenskap