Central Intelligence Agency
| Central Intelligence Agency (CIA) | |
| Fil:Seal of the Central Intelligence Agency.svg CIA:s sigill. | |
| Underordnad | USA:s president |
|---|---|
| Organisationstyp | Fristående myndighet |
| Ledning | Director of the Central Intelligence Agency |
| Säte | George Bush Center for Intelligence Langley, Fairfax County Virginia, USA |
| Syfte | Underrättelseverksamhet |
| Föregångare | Office of Strategic Services (OSS) |
| Inrättad | 26 juli 1947 |
| Budget | Sekretessbelagt[1][2]uppskattningsvis över 15 miljarder dollar |
| Antal anställda | Sekretessbelagt[3] 20 000 uppskattningsvis[4] |
| Webbplats | www.cia.gov |
Central Intelligence Agency (CIA) (svenska: Centrala underrättelsetjänsten) är den amerikanska hemliga underrättelsetjänsten. CIA skapades då National Security Act antogs den 26 juli 1947 och ersatte då den förutvarande underrättelsetjänsten Office of Strategic Services (OSS).
Huvudkontoret är beläget i Langley i Fairfax County, Virginia som ligger på andra sidan Potomacfloden i förhållande till Washington, D.C.. CIA leds av en generaldirektör (Director of the Central Intelligence Agency), som utses av presidenten, vars utnämning i sin tur måste godkännas av senaten.[5] CIA ingår, som en av många organisationer, i USA:s underrättelsegemenskap.
CIA har en budget på uppskattningsvis 15 miljarder dollar (2013) och uppskattningsvis över 20 000 anställda.[6][7][4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Byrån inrättades 1947, i efterdyningarna av andra världskriget, av president Harry S. Truman från Office of Strategic Services. OSS hade upplösts i oktober 1945 men skaparen av det, William J. Donovan, hade 1944 lagt fram ett förslag till president Franklin D. Roosevelt att en ny organisation skulle bildas som stod direkt underställd presidenten.
Trots stark motsättning från militären, utrikesdepartementet och FBI så bildade Truman 1946 Central Intelligence Group. I och med undertecknandet den 18 september 1947 av National Security Act of 1947 bildades, förutom Central Intelligence Agency, även USA:s nationella säkerhetsråd, USA:s försvarsdepartement och USA:s flygvapen.
Efter terrorattackerna 11 september 2001 mot New York och Washington, D.C. har USA kraftfullt byggt ut sitt allra hemligaste strids- och informationsnätverk. I juli 2010 redovisade tidningen The Washington Post ”det topphemliga USA”: säkerhets- och underrättelsetjänster, militärkommandon, leverantörer och underleverantörer av materiel och en tilltagande privatindustri av rådgivning, spionage och agentverksamhet som anlitas av den amerikanska regeringen. Nästan en miljon människor arbetar i den innersta verksamheten. En stor del av arbetet utförs av privata företag, nästan två tusen stycken.[8]
Interventioner i andra länder
[redigera | redigera wikitext]Under det kalla kriget var CIA inblandat i bland annat störtandet av Guatemalas demokratiskt valda regering 1953, störtandet av den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mosaddegh i Iran 1953 (Operation Ajax), störtande av Guatemalas demokratiskt valde president Jacobo Árbenz Guzmán 1954,[9] invasionsförsöket mot Kuba vid Grisbukten 1961, störtandet av den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende i Chile,[10] stöd till uppbyggandet av gerillagruppen Contras som bekämpade sandinisterna i Nicaragua på 1980-talet,[11] samt stöd till mujaheddingerillan i Afghanistan som bekämpade Sovjetunionens militära närvaro i landet på 1980-talet. De har också erkänt att de har försökt att mörda Kubas president Fidel Castro ett dussintal gånger. En omfattande dokumentation av hemliga, olagliga och andra interventioner ges i Blums bok.[12]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Operationer
[redigera | redigera wikitext]Ett urval av operationer som CIA har genomfört:
- Acoustic Kitty
- Air Bridge Denial
- Militärkuppen i Chile 1973
- Operation 40
- Operation Ajax (Statskuppen i Iran 1953)
- Operation Condor
- Operation Cyclone
- Operation Mount Hope III
- Operation Neptune Spear
- Operation Northwoods
- Statskuppen i Guatemala 1954
- Timber Sycamore
Illegala operationer
[redigera | redigera wikitext]Under år 2006 har det rapporterats av bland annat organisationerna de mänskliga rättigheterna[förtydliga] och Amnesty International om illegala CIA-flygningar i Europa och CIA:s ökända fängelser i Europa. Enligt en rapport publicerad 2013 har 54 länder runt om i världen, bl.a. Sverige, på olika sätt samarbetat med CIA i "kriget mot terrorismen" [13] CIA har sedan början av 2000-talet hjälpt colombianska regeringstrupper att hitta och döda representanter för FARC-gerillan.[14]
Mord och mordförsök
[redigera | redigera wikitext]Enligt William Blum har ett flertal framträdande utlänningar sedan slutet av andra världskriget varit mål för mord eller plan att ta livet av.[15] Bland dessa återfinns Abd al-Karim Qasim, ledare för Irak, Ayatollah Khomeini, ledare för Iran, Charles de Gaulle, president i Frankrike, Che Guevara, kubansk ledare, Zhou Enlai, premiärminister i Kina, Fidel Castro, president på Kuba, Gamal Abdul Nasser, president i Egypten, Jawaharlal Nehru, i Indien, Kim Il Sung, Demokratiska Folkrepubliken Koreas "evige president", Muammar Khadaffi, ledare för Libyen, Saddam Hussein, ledare för Irak, Salvador Allende, president i Chile och Sukarno, president i Indonesien.
Förhörsmetoder
[redigera | redigera wikitext]Hemliga förhörsmetoder blev en del av myndighetens verksamhet, både vad gäller utveckling och utförande, i ett tidigt skede som redskap i kalla kriget. Psykologisk tortyr har CIA intresserat sig för ända sedan 1950-talet då man inspirerades av tekniker som användes av den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.[16] CIA utförde även i hemlighet experiment på amerikanska medborgare för att upptäcka nya preparat och tillvägagångssätt för att effektivt hjärntvätta individer i vad som kallades Project MKUltra, ett program som stängdes ner helt och hållet år 1975 i efterspelet till Watergateskandalen.[17] 1963 utfärdade myndigheten en manual för olika förhörsmetoder inklusive exempel på hur man kan ge elchocker till fångar.[18] För CIA:s hemliga operationer i Latinamerika på 1980-talet rekommenderades att överraska misstänkta tidigt på morgonen, sätta på dem ögonbindel, ta av deras kläder, hålla dem helt isolerade från omvärlden i mörka rum utan fönster och störa ut deras normala dygnsrutiner gällande mat och sömn.[19][20]
Under kriget mot terrorismen har CIA:s förhörsmetoder på personer som misstänks utgöra ett hot mot USA:s intressen återigen uppmärksammats.[21] Exempel på förhörsmetoder under Bushadministrationen inkluderade skendränkning, pressa fångars huvuden i isvatten, återupprepade slag mot kroppen och att dunka deras huvuden i väggar.[22][23][24] CIA har anklagats för att ha ljugit om användbarheten av information från torterade fångar vid ett flertal tillfällen.[25] Med hjälp av så kallade black sites, hemliga fängelser i andra länder såsom Salt Pit i Afghanistan, har man kunnat utnyttja ett juridiskt vakuum där amerikansk lagstiftning inte gäller och även få tillgång till lokal expertis i tortyrliknande förhörsmetoder. I december 2014 publicerades i USA en rapport som visade att CIA använt tortyr i en omfattning som tidigare inte var känd.[26]
Organisation
[redigera | redigera wikitext]
CIA leds av en generaldirektör (Director of the Central Intelligence Agency) som utses av presidenten med Senatens råd och samtycke.[5] Generaldirektören rapporterar till USA:s nationella underrättelsedirektör (Director of National Intelligence) om CIA:s verksamhet.[5]
Fram till 21 april 2005 var generaldirektörens titel Director of Central Intelligence och var överhuvud för underrättelsesamfundet och ständigt adjungerad underrättelserådgivare i Nationella säkerhetsrådet.
CIA är indelat i fyra avdelningar:
- Underrättelse, ansvarigt för underrättelseinsamling och analys.
- Special Collection Service (samarbete med National Security Agency (NSA).)
- Operationer, ansvarigt för genomförande av hemliga operationer.
- Vetenskap och teknik, ansvarigt för utveckling av tekniska hjälpmedel.
- Administration, som förutom internadministration också ansvarar för personalens och huvudkontorets säkerhet.
En CIA anställd tjänsteman som är amerikansk medborgare benämns formellt för officer, oavsett befattning, medan en person utifrån som rekryteras till att arbeta på uppdrag för CIA kallas för agent (exempelvis en utländsk medborgare).[27]
Chefer för CIA sedan 1946
[redigera | redigera wikitext]Director of Central Intelligence (1946–2005)
[redigera | redigera wikitext]
.jpg){kind=link}
Director of the Central Intelligence Agency (2005–)
[redigera | redigera wikitext]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Defense Intelligence Agency
- FBI
- National Reconnaissance Office
- National Security Agency
- USA:s inrikessäkerhetsdepartement
- DEA
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Kopel, Dave (25 juli 1997). ”CIA Budget: An Unnecessary Secret” (på engelska). Cato.org. http://www.cato.org/publications/commentary/cia-budget-unnecessary-secret. Läst 15 april 2007.
- ↑ ”Cloak Over the CIA Budget” (på engelska). Fas.org. 29 november 1999. http://www.fas.org/sgp/news/1999/11/wp112999.html. Läst 4 juli 2008.
- ↑ ”CIA Frequently Asked Questions” (på engelska). Central Intelligence Agency. 28 juli 2006. Arkiverad från originalet den 1 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190501081639/https://www.cia.gov/about-cia/faqs/index.html#employeenumbers. Läst 4 juli 2008.
- ↑ 4,0 4,1 Crile, George (2003) (på engelska). Charlie Wilson's War. Grove Press. ISBN 0-87113-854-9
- ↑ 5,0 5,1 5,2 50 U.S.C. § 3036
- ↑ ”Snowden leaks show CIA budget worth $15b” (på English). ABC News. 30 augusti 2013. https://www.abc.net.au/news/2013-08-30/black-budget-shows-cia-swells-in-size:-snowden-leak/4923820. Läst 16 juni 2023.
- ↑ ”Central Intelligence Agency Number of Employees, Statistics, Diversity, Demographics, and Facts - Zippia” (på English). www.zippia.com. 25 mars 2022. https://www.zippia.com/central-intelligence-agency-careers-1417701/demographics/. Läst 16 juni 2023.
- ↑ ”Alla presidentens hemliga män”. SvD.se. http://www.svd.se/alla-presidentens-hemliga-man. Läst 4 april 2018.
- ↑ CIA and Assassinations: The Guatemala 1954
- ↑ Chile and the United States: Declassified Documents relating to the Military Coup, 1970-1976, National Security Archives Online
- ↑ Final Report of the Independent Counsel for Iran/Contra Matters
- ↑ Blum, William; Lindholm, Johnny (1998). CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg: Epsilon Press. Libris 7589293. ISBN 91-7007-011-3[sidnummer behövs]
- ↑ ”Globalizing Torture: CIA Secret Detention and Extraordinary Rendition” (på English). Open Society Foundations. http://www.opensocietyfoundations.org/reports/globalizing-torture-cia-secret-detention-and-extraordinary-rendition. Läst 4 april 2018.
- ↑ Priest, Dana. ”Covert action in Colombia” (på English). Washington Post. http://www.washingtonpost.com/sf/investigative/2013/12/21/covert-action-in-colombia/. Läst 4 april 2018.
- ↑ Blum, William; Lindholm, Johnny (1998). CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg: Epsilon Press. sid. 514. Libris 7589293. ISBN 91-7007-011-3
- ↑ Alfred W. McCoy (11 juni 2009). ”The CIA’s secret history of psychological torture”. Salon.com. http://www.salon.com/2009/06/11/mccoy/.
- ↑ Elizabeth Nickson (16 oktober 1994). ”MIND CONTROL: MY MOTHER, THE CIA AND LSD”. The Observer. Läst 25 juni 2012.
- ↑ ”Prisoner Abuse: Patterns from the Past”. National Security Archive Electronic Briefing Book No. 122. http://www.gwu.edu/~nsarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm. Läst 5 september 2006.
- ↑ ”CIA, Human Resource Exploitation Training Manual - 1983”. National Security Archive. http://www.gwu.edu/%7Ensarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm#hre. Läst 5 september 2006.
- ↑ ”CIA, KUBARK Counterintelligence Interrogation, July 1963”. National Security Archive. http://www.gwu.edu/%7Ensarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm#kubark. Läst 5 september 2006.
- ↑ Weiner, Tim (2007). Legacy of Ashes. Doubleday. ISBN 978-0-385-51445-3
- ↑ ”Secret US Senate report details CIA abuse”. BBC. 1 april 2014. http://www.bbc.com/news/world-us-canada-26831756. Läst 28 mars 2016.
- ↑ Gareth Jones (1 april 2014). ”CIA misled public on interrogation program, newspaper reports”. Reuters. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407091339/http://uk.reuters.com/article/2014/04/01/us-usa-cia-interrogations-idUKBREA300JJ20140401.
- ↑ Greg Miller, Adam Goldman, Ellen Nakashima (31 mars 2014). ”CIA misled on interrogation program, Senate report says”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/world/national-security/cia-misled-on-interrogation-program-senate-report-says/2014/03/31/eb75a82a-b8dd-11e3-96ae-f2c36d2b1245_story.html.
- ↑ ”The C.I.A. Torture Cover-Up”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/03/12/opinion/the-cia-torture-cover-up.html?_r=0.
- ↑ ””Chockerande” rapport över CIA-tortyr släpps - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 8 december 2014. http://www.dn.se/nyheter/varlden/chockerande-rapport-over-cia-tortyr-slapps/. Läst 4 april 2018.
- ↑ ”Top 10 CIA Myths” (på English). www.cia.gov. Central Intelligence Agency. 14 augusti 2018. https://www.cia.gov/stories/story/top-10-cia-myths/. Läst 14 februari 2022. ”Citizens who work for the CIA are officers — not agents or spies. All employees, from operations officers, to analysts, to librarians and public affairs, are considered CIA officers.
So, who is a CIA agent? Our operations officers recruit well-placed human assets with access to information. These spies are agents. They provide critical information about their country to help America. Operations officers are CIA employees who spot, recruit, and handle foreign agents. They are experts in understanding human nature, emotions, intentions, and motivations.
Foreign agents/spies are invaluable. The information they provide plays a critical role in developing and implementing US foreign and national security policy. Spies risk imprisonment, the loss of their job, reputation, or family and friends. Some are even at risk of execution if caught.”
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Central Intelligence Agency.
- CIA:s officiella webbplats
- Documents on CIA involvement with Pinochet
- CIA petar dessutom i Wikipedia
| |||||||||||||||||||||||
