Hoppa till innehållet

Björn Berg

Från Plutten
Ogiltigt id
Redigera Wikidata

Björn Berg, född 17 september 1923 i Unterwössen i Bayern, död 13 juli 2008[1] i Danderyd, var en svensk tecknare, målare, grafiker, illustratör och skulptör.

Björn Berg var son till konstnären Folke Wilhelmsson Berg. Denne sökte sig till New York för att verka som porträttmålare och åren 1927–1935 bodde familjen på Manhattan. Björn Berg fick särskild undervisning i konst genom New Yorks skolsystem för begåvade barn.[2] I Djursholms Samskola 1937–1939 uppskattades hans konstnärliga förmåga och uppmuntrades av lärarna. Vid sexton års ålder lämnade han skolan. Under tiden som inkallad 1942–1945 bidrog han med ironiska och skämtsamma teckningar om militärlivet till Söndagsnisse-Strix.

I början av 1940-talet studerade Berg två år vid Tekniska skolan samtidigt som han arbetade på Gumælius reklambyrå. År 1943 studerade han vid Konsthögskolans grafikskola. Han fick franska statens stipendium för tio månaders konststudier i Frankrike 1947, då han studerade i ateljéerna hos André Lhote och Fernand Léger samt vid École nationale supérieure des Beaux-Arts. Även arbeten "al fresco" för professor Pierre Ducos de la Haille ingick i studierna samtidigt som han i viss mån försörjde sig med hjälp av bilder och småreportage som han sålde till Aftonbladet, Söndagsnisse-Strix och Industria.

Björn Berg reste till Indien 1951 och Sri Lanka 1954 och skickade reportage hem till Dagens Nyheter. Ett scoop var intervjun med Tenzing Norgay, i Darjeeling, Indien, efter dennes bestigning av Mount Everest. Bilden användes också i Sherpa Tenzings egen bok.

År 1952 fick Berg anställning som reportagetecknare på Dagens Nyheter, och hade under 40 års tid ett nära samarbete med Alf Henrikson på Namn & Nytt-sidan. Han gjorde också många reportage samt resor tillsammans med journalisterna Karl Anders Adrup, Torsten Ehrenmark, Red Top, Birgitta Edlund med flera.

Björn Bergs samarbete med Henrikson resulterade även i ett stort antal historieböcker samt flera versböcker.

Berg har gjort sig känd som illustratör av Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga. År 1962, redan medan berättelserna om Emil tog form, kontaktade Astrid Lindgren Berg och frågade om han ville illustrera den första boken om Emil som skulle komma ut följande år. Lindgren hade sett en teckning av Berg föreställande en liten pojke på Djurgårdsfärjan i en bok om Nordens huvudstäder. Bergs fyraårige son Torbjörn, med sitt ulliga hår och runda blå ögon, fick stå modell till den första boken om Emil.[3] En av illustrationerna till Emil i Lönneberga finns som frimärksmotiv i en serie till Astrid Lindgrens 80-årsdag 1987.[4]

Berg har illustrerat många andra böcker, till exempel Alf Prøysens böcker om Gumman som blev liten som en tesked. Nedan listas samtliga verk som Björn Berg har illustrerat helt eller delvis.

Björn Berg är begravd på Djursholms begravningsplats.[5]

Utställningar i urval

[redigera | redigera wikitext]

Representerad på följande museer

[redigera | redigera wikitext]


Bokutgivning

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ”Emils tecknare har avlidit”. Dagens Nyheter. 14 juli 2008. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/emils-tecknare-har-avlidit/. Läst 13 november 2013. 
  2. Willemark Kajsa; Rudström Lennart. Från New York till Lönneberga. sid. 34 
  3. ”Historien bakom Emil i Lönneberga”. www.astridlindgren.com. https://www.astridlindgren.com/se/karaktarerna/emil-i-lonneberga/historien-bakom-emil-i-lonneberga. Läst 14 november 2025. 
  4. Frimärke 5 kr – Emil i LönnebergaDigitalt Museum
  5. FinnGraven
  6. ”Björn Berg / Inte en dag utan ett streck – Bildmuseet, Umeå”. www.bildmuseet.umu.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210121223023/http://www.bildmuseet.umu.se/sv/utstaellning/bjoern-berg/1729. Läst 16 januari 2021. 
  7. ”Björn Berg på Nationalmuseum”. Nationalmuseum. https://collection.nationalmuseum.se/sv/artists/artist/3691/. Läst 14 november 2025. 
  8. ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201182321/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/2777. Läst 1 december 2017. 
  9. Moderna museet
  10. Moderna museet
  11. Arkitektur- och designcentrum
  12. Armémuseum
  13. Postmuseum
  14. Nordiska museet
  15. Biblioteksföreningen: Elsa Beskow-plaketten Arkiverad 17 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 december 2015
  16. ”Alf Henrikson-stipendiater”. Alf Henriksonsällskapet. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609143550/http://www.alfhenrikson.se/Design/Sidmaterial/Dokument/Stipendiater_FS.htm. Läst 25 februari 2008. 
  17. ”Knut V * Petterssons fond”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150108213333/http://www.svenskatecknare.se/medlem/stipendium/knut-v-perssons-fond/. Läst 8 januari 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Ulf Löfgren
Tecknare av Sveriges Radio-TV:s julkalender
1967
Efterträdare:
Eric Palmquist
Företrädare:
Per Åhlin (TV)
Barbro Hennius (radio)
Tecknare av Sveriges Radio-TV:s julkalender
1976
Efterträdare:
Owe Gustafson (TV)
Bengt Elde (radio)
Företrädare:
Malgorzata Piotrowska
Tecknare av Sveriges Radios julkalender
1997
Efterträdare:
Magnus Carlsson
Företrädare:
Ulf Ragnarsson
Tecknare av Sveriges Radios julkalender
2007
Efterträdare:
Peter Nyrell