Albert Speer

Albert Speer
Fil:Bundesarchiv Bild 146II-277, Albert Speer.jpg Albert Speer år 1933.
Rustningsminister
Tid i befattningen 8 februari 1942–23 maj 1945
Företrädare	Fritz Todt (som Riksminister för vapen och ammunition)
Född	Berthold Konrad Hermann Albert Speer 19 mars 1905 Mannheim, Storhertigdömet Baden, Kejsardömet Tyskland
Död	1 september 1981 (76 år) London, Storbritannien
Gravplats	Bergfriedhof, Heidelberg
Politiskt parti	Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Alma mater	Technische Universität Berlin Münchens tekniska universitet Karlsruher Institut für Technologie
Yrke	Arkitekt
Maka	Margarete Weber (1905–1987; giftermål 1928)
Barn	Albert (född 1934), Hilde (född 1936), Fritz (född 1937), Margret (född 1938), Arnold (född 1940), Ernst (född 1943)
Namnteckning	Albert Speers namnteckning

Albert Speer, född 19 mars 1905 i Mannheim, död 1 september 1981 i London, var en tysk arkitekt och ämbetsman, verksam i Nazityskland. År 1934 utsågs han till Hitlers arkitekt och blev Führerns förtrogne. Kort därefter utsågs han till avdelningschef inom den tyska Arbetsfronten, fick ansvar för bygg- och anläggningsverksamheten vid Rudolf Hess - Hitlers ställföreträdares - stab. Han behöll båda dessa tjänster fram till 1942. Under åren 1942–1945 var Speer högste ansvarig för Tysklands krigsindustri.

Speer var Tredje rikets förste arkitekt och fick med tiden en framträdande position inom Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Han ansökte om medlemskap i NSDAP 1 mars 1931 och fick medlemsnummer 474481. . Samtidigt som han gick in i partiet gick han in i SA - brunskjortorna, och kom därigenom per automatik, utan egen ansökan, 1932 att ingå i SS motoriserade division.

Av Adolf Hitler fick han i uppdrag att planera och leda en rad monumentala byggnadsprojekt som särskilt skulle betona nationalsocialismens makt och överhöghet. Som rustningsminister ledde han Tysklands krigsproduktion, vilken ökade trots de allierades bombningar. Efter andra världskriget ställdes Speer inför Internationella militärtribunalen i Nürnberg och dömdes till 20 års fängelse för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Efter frisläppandet år 1966 publicerade Speer sina memoarer, som ger en unik inblick i Tredje rikets organisation och ledarskikt.

Biografi

Uppväxt och karriär i Tredje riket

Fil:Bundesarchiv Bild 183-2004-1103-500, Obersalzberg, Albert Speer, Adolf Hitler.jpg

Albert Speer och Adolf Hitler studerar en ritning för ett nytt operahus i Linz (Obersalzberg, juni 1939).

Albert Speers far, Albert Friedrich Speer, och farfar var arkitekter. Albert Speer hade enligt egen utsago en olycklig barndom, även om hemmet var välbärgat och familjen klarade sig bättre än de flesta under åren efter första världskriget. Speer var mycket begåvad i matematik och ville studera vidare inom detta ämnesområde, men efter påtryckningar från fadern började han 1923 studera arkitektur vid Universität Karlsruhe (TH) i Karlsruhe. Han bytte 1924 studieort till München.

1931 blev Speer medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet efter att ha hört ett av Hitlers tal. Han anlitades under de närmast följande åren av partiet för ett antal mindre ombyggnadsuppdrag och blev efter nazisternas maktövertagande 1933 uppmärksammad av Hitler personligen. Speers nära kontakter med Hitler gav honom flera prestigefyllda uppdrag. 1935 fick han ansvaret att organisera partidagarna i Nürnberg (och skapa Reichsparteitagsgelände) och två år senare fick han i uppdrag att planera ombyggnaden av Berlin och projektera den nya tyska huvudstaden Germania, som skulle stå färdig 1950. Speer vann också internationell uppmärksamhet för sitt bidrag till den tyska paviljongen på världsutställningen i Paris 1937. Han blev på så sätt den främste företrädaren för nazistisk arkitektur.

Efter andra världskrigets utbrott den 1 september 1939 blev Speer alltmer involverad i Tredje rikets politiska affärer. 1941 invaldes Speer i den tyska riksdagen och utnämndes till chef för den tyska arbetsfrontens avdelning Kraft durch Freude. I början av februari 1942 omkom riksministern för vapen och ammunition, Fritz Todt, i en flygolycka, vilket möjligtvis var ett attentat av Hitler då Todt upprepade gånger argumenterade för att kriget mot Sovjetunionen inte kunde vinnas. Speer utsågs till dennes efterträdare och chef för Organisation Todt. Därtill utnämndes Speer i september 1943 till Tysklands rustningsminister - Riksminister för rustning och krigsproduktion.

I Nürnbergrättegången beskriver han själv sitt arbetsområde. 1942 tog han över rustnings- och byggnadsprogrammet med 2,6 miljoner underställda arbetare. Dönitz gav honom 1943 uppdrag att ansvara för marinens utrustning och fick då 3,2 miljoner underställda arbetare. Likaså under 1943 fick han sig tilldelat produktionssidan av Funks ekonomiministerium - 12 miljoner underställda arbetare. 1944 gav Göring honom ansvar för flygvapnets rustningsprogram. ”Vid det laget var rikets samlade produktion, med undantag av de ockuperade områdena, inrangerad under mig, med totalt 14 miljoner arbetare.”

Det har spekulerats i att Speer genom sina mycket effektiva insatser i dessa roller hjälpte till att förlänga kriget avsevärt. Det skedde delvis med hjälp av ett mer eller mindre hänsynslöst utnyttjande av tvångsrekryterade arbetare från de ockuperade områdena i öst. Den brittiska åklagaren Shawcross uttalade vid Nürnbergrättegången: ”Speer har erkänt att hans ansvar för tvångsrekryteringen av arbetskraft gjorde att antalet arbetare under honom kunde nå 14 miljoner.” Arbetsledaren Fritz Sauckel, underordnad Speer, ansvarade för rekryteringen av arbetskraft från de av Nazityskland ockuperade länderna - han dömdes senare till döden i Nürnberg. De arbetare, som Sauckel tillhandahöll, utnyttjades skoningslöst av Speer i den tyska rustningsindustrin. USA:s biträdande åklagare Dodd menade att de ”karakteriserades av massdeportationer och masslaveri … genomfördes med hjälp av våld, bedrägeri, terror, mordbrand … utan att tyglas av någon tanke på medkänsla”.

I juli 1942 upptogs Speer i Schutzstaffel (SS) som SS-Mann.

I slutet av andra världskriget, när även Hitler började tvivla på tysk seger, beordrade han att alla viktiga tyska industrier och fabriker skulle förstöras i en "brända jorden"-taktik för att tysk krigsmateriel och teknologi inte skulle falla i de allierades händer. Speer var dock ytterst skeptisk gentemot denna order och obstruerade den med ansenlig personlig risk.

I ministären Schwerin von Krosigk, Nazitysklands sista regering, tjänstgjorde Speer som ekonomiminister. Han arresterades av allierade soldater i Flensburg den 23 maj 1945.

Nürnbergprocessen

Fil:Albert-Speer-72-929.jpg

Albert Speer på de anklagades bänk under Nürnbergprocessen.

Vid Nürnbergprocessen 1945–1946 anklagades Speer enligt samtliga fyra åtalspunkter: planerande av anfallskrig, brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han hade under kriget varit ansvarig för utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Tredje riket. Det kunde bevisas att han hade haft full kännedom om arbetarnas undermåliga förhållanden, men inte att han skulle ha beordrat brutal behandling. Speers försvarsadvokat, dr Hans Flächsner, sökte påvisa förmildrande omständigheter i sin klients agerande under kriget. Speer hade låtit upprätta så kallade spärrade industrier; istället för att deportera utländska arbetare från ockuperade områden till det tyska riket utnyttjade man arbetskraften på plats. Speer förnekade att han skulle ha haft något ansvar för arbetarnas förhållanden och sköt över ansvaret på Sauckel, SS och de enskilda fabriksägarna.

När tribunalens fyra huvuddomare skulle överlägga om sitt utslag i målet mot Speer uppstod problem. Den franske och den brittiske huvuddomaren förordade fängelsestraff, medan den ryske och den amerikanske ville döma Speer till döden. Initialt var läget således låst, men den amerikanske huvuddomaren ändrade dock inställning och förordade fängelsestraff. Den 1 oktober 1946 dömde tribunalen Speer till 20 års fängelse för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Speer ansågs inte ha gjort sig skyldig till planerande av anfallskrig eller brott mot freden. Straffet skulle avtjänas i Spandaufängelset i Berlin. Domen var kontroversiell; åklagarbiträdet Airey Neave ansåg att Speer borde ha dömts till döden, eftersom en av hans närmast underordnade, Fritz Sauckel, erhöll det straffet.

Under sin tid i Spandaufängelset började Speer arbeta på ett verk om sin inblandning i Nazitysklands politiska liv. Eftersom det var förbjudet för fångarna att behålla några anteckningar (allt samlades in och förstördes) var han tvungen att smuggla ut det han skrev med hjälp av fängelsepersonalen. Han fick därtill hjälp av sina gamla medarbetare som renskrev och bevarade hans anteckningar till dess han frigavs år 1966.

I frihet

Efter sin frigivning den 1 oktober 1966 drog Speer sig undan publicitet och uppmärksamhet och koncentrerade sig på sitt skrivarbete. Resultatet blev bland annat den mycket uppmärksammade Tredje riket inifrån (1969), som byggde på de anteckningar han gjort i Spandaufängelset. Under otaliga intervjuer under åren i frihet medgav Speer öppenhjärtigt sin skuld i naziregimens förbrytelser även om han inte hade personlig kännedom om allt som försiggick. Speer förnekade dock under hela sitt återstående liv att han vetat något om naziregimens systematiska folkmord på judar, romer, personer med andra sexuella läggningar än heterosexualitet, personer med funktionsnedsättning och andra "oönskade individer". Gamla vänner från krigsåren ansåg att han gick för långt i sina medgivanden. Denna skuldfråga har också varit föremål för livlig diskussion, både i Tyskland och övriga världen. Den tyske historikern Magnus Brechtken påvisar i sin bok Albert Speer. Eine deutsche Karriere (2017), att Speer kände till de grymheter mot bland annat judar som skedde i Tredje riket. Efter Speers död har det kommit fram brev där Speer skrivit till vänner att han kände till Förintelsen.

Albert Speer avled under ett besök i London den 1 september 1981. Han är begravd i hustruns familjegrav på Bergfriedhof i Heidelberg.

I populärkulturen

Albert Speer dyker upp i ett flertal olika film och TV-produktioner. Några av de mest kända är:

• Det tredje riket från 1982 där han gestaltas av den nederländske skådespelaren Rutger Hauer. Filmens handling bygger på Speers egen självbiografi Tredje riket inifrån.
• Undergången – Hitler och Tredje rikets fall från 2005 i vilken den tyske skådespelaren Heino Ferch.

Utmärkelser

• NSDAP:s partitecken i guld
• Hitlerjugends gyllene hedersutmärkelse med eklöv
• Krigsförtjänstkorsets riddarkors
• NSDAP:s tjänsteutmärkelse
• Hedersärmvinkel (Ehrenwinkel der Alten Kämpfer)

Se även

• Koncentrationsläger i Nazityskland
• Welthauptstadt Germania

Referenser

Tryckta källor

• Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0 
• Brechtken, Magnus (2017) (på tyska). Albert Speer: eine deutsche Karriere (1). München: Siedler. ISBN 978-3-8275-0040-3 
• Davidson, Eugene (1997) [1966] (på engelska). The Trial of the Germans. Columbia, Missouri York: University of Missouri Press. ISBN 0-8262-1139-9 
• Jones, David H. (1999) (på engelska). Moral Responsibility in the Holocaust: A Study in the Ethics of Character. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield. ISBN 0-8476-9266-3 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
• Smith, Bradley F. (1977) (på engelska). Reaching Judgment at Nuremberg. London: Deutsch. ISBN 0-233-96858-X 
• Turley, Mark (2008) (på engelska). From Nuremberg to Nineveh: War, Peace and the Making of Modernity. London: Vandal Publications. ISBN 978-0-9559810-0-5 
• Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8 

Webbkällor

• ”Downfall (2004)” (på Engelska). www.imdb.com. https://www.imdb.com/title/tt0363163/. Läst 18 januari 2020. 
• ”Inside the Third Reich (1982)” (på Engelska). www.imdb.com. https://www.imdb.com/title/tt0084140/. Läst 18 januari 2020. 

Bibliografi

• Speer, Albert (2003). Albert Speers memoarer: Tredje riket inifrån. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-058148-8 
• Speer, Albert (2008). Dagbok från Spandau. Göteborg: Staka. ISBN 91-973204-1-2 
• Speer, Albert (1982). Slavstaten: SS makt i Tredje riket. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-045635-7 

Vidare läsning

• Fest, Joachim (2009). Albert Speer: en biografi. Stockholm: Fischer & Co. ISBN 978-91-85183-57-9 
• Sereny, Gitta (1997). Albert Speer och sanningen. Stockholm: Bonnier Alba. ISBN 91-34-51792-8 
• Stenius, Yrsa (1981). Jag älskar mig: gåtan Albert Speer. Stockholm: Författarförlaget. ISBN 91-7054-363-1 
• Stenius, Yrsa (1998). Mannen i mitt liv. Stockholm: Bromberg. ISBN 91-7608-745-X 

Externa länkar

• Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Albert Speer.
  Bilder & media