Hoppa till innehållet

Maktdelning

Från Plutten

Maktdelning (USA)

[redigera | redigera wikitext]

Maktdelning (engelska: separation of powers) är en grundläggande princip i det amerikanska statsskicket och innebär att den statliga makten delas mellan flera självständiga institutioner för att förhindra maktkoncentration. I USA är maktdelningen fastslagen i USA:s konstitution och utgör grunden för landets politiska system.

Maktdelningens syfte är att:

  • förhindra maktmissbruk,
  • skydda individens fri- och rättigheter,
  • skapa balans mellan olika delar av staten,
  • säkerställa demokratiskt ansvarstagande.

I USA kombineras maktdelning med systemet av checks and balances, där varje maktgren kan kontrollera de andra.

De tre maktgrenarna

[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftande makten

[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftande makten utövas av USA:s kongress, vars uppgift är att:

  • stifta federala lagar,
  • besluta om budget och skatter,
  • förklara krig,
  • granska den verkställande makten.

Kongressen består av två kamrar:

  • Representanthuset
  • Senaten

Den verkställande makten

[redigera | redigera wikitext]

Den verkställande makten leds av USA:s president. Presidenten:

  • verkställer lagar,
  • leder den federala regeringen,
  • ansvarar för utrikespolitik och nationellt försvar,
  • utser höga ämbetsmän och domare (med senatens godkännande).

Den dömande makten

[redigera | redigera wikitext]

Den dömande makten leds av USA:s högsta domstol och omfattar:

  • federala domstolar,
  • konstitutionell lagprövning,
  • tolkning av lagar och konstitutionen.

Domstolarna är oberoende från de andra maktgrenarna.

Checks and balances

[redigera | redigera wikitext]

Systemet med checks and balances innebär att varje maktgren har möjlighet att begränsa de andra:

  • Presidenten kan lägga veto mot lagar antagna av kongressen.
  • Kongressen kan upphäva presidentens veto med kvalificerad majoritet.
  • Senaten godkänner presidentens utnämningar och fördrag.
  • Kongressen kan ställa presidenten till ansvar genom riksrätt.
  • Domstolarna kan ogiltigförklara lagar och beslut som strider mot konstitutionen.

Historisk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Maktdelningen i USA inspirerades av upplysningstidens politiska idéer, särskilt av tänkare som Montesquieu. Grundlagsfäderna såg maktdelning som ett skydd mot tyranni och centraliserad makt.

Betydelse i praktiken

[redigera | redigera wikitext]

Maktdelning påverkar:

  • lagstiftningsprocessens komplexitet,
  • politiska kompromisser,
  • maktbalansen mellan president och kongress,
  • domstolarnas roll i politiska frågor.

Systemet bidrar till stabilitet men kan också leda till politiska låsningar.