Domsaga

Image: SWE-Map_Domsagor-Hovrätter.svg‎|right|thumb|upright=0.9|Tingsrätternas domkretsar i Sverige. Färgerna anger vilken hovrätt varje tingsrätts domkrets tillhör.

Hovrätten för Övre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland

Svea hovrätt

Hovrätten för Västra Sverige

Göta hovrätt

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Domsagor under Hovrätten för Övre Norrland

poly 205 13 135 100 210 140 250 50 205 13 Gällivare tingsrätt poly 250 50 230 90 240 105 240 133 260 160 280 150 250 50 Haparanda tingsrätt poly 130 107 115 140 193 190 200 177 230 190 248 155 230 135 205 160 182 150 165 126 130 107 Luleå tingsrätt poly 115 143 95 197 140 245 162 250 182 241 186 211 165 193 165 178 115 143 Lycksele tingsrätt poly 171 180 170 195 215 228 222 222 230 228 234 195 200 184 196 195 171 180 Skellefteå tingsrätt poly 190 215 190 240 176 250 200 270 230 230 223 226 213 232 190 215 Umeå tingsrätt

Hovrätten för Nedre Norrland

poly 132 390 138 400 134 409 143 421 150 420 154 405 151 387 132 390 Gävle tingsrätt poly 115 330 115 336 105 350 96 350 94 359 108 357 127 384 150 384 157 336 115 330 Hudiksvalls tingsrätt poly 146 300 134 311 100 317 107 326 120 323 158 333 162 317 146 300 Sundsvalls tingsrätt poly 142 248 140 364 127 266 163 318 193 275 174 257 142 248 Ångermanlands tingsrätt poly 82 196 44 321 89 355 94 344 106 345 106 330 97 322 98 310 141 296 116 263 134 261 139 249 82 196 Östersunds tingsrätt

Domsagor under Svea hovrätt

poly 175 447 164 457 173 460 188 457 175 447 Attunda tingsrätt poly 157 460 135 460 132 470 155 472 157 460 Eskilstuna tingsrätt poly 122 385 112 405 97 410 95 410 95 420 88 430 100 427 110 433 112 437 118 435 120 426 130 424 134 427 139 422 129 409 132 398 122 385 Falu tingsrätt poly 200 516 173 542 181 580 205 550 200 516 Gotlands tingsrätt poly 43 356 50 383 80 423 92 421 93 405 119 384 110 367 96 366 71 356 55 334 46 329 Mora tingsrätt poly 178 465 189 472 197 460 178 465 Nacka tingsrätt poly 185 427 182 442 178 446 194 454 199 436 192 429 185 427 Norrtälje tingsrätt poly 127 470 121 476 149 498 165 485 156 479 153 474 130 475 127 470 Nyköpings tingsrätt poly 159 457 160 466 176 464 170 460 159 457 Solna tingsrätt poly 176 457 176 465 181 465 182 457 176 457 Stockholms tingsrätt poly 158 470 159 479 165 481 165 470 158 470 Södertälje tingsrätt poly 171 469 171 489 189 476 171 469 Södertörns tingsrätt poly 158 404 152 423 144 426 147 453 160 456 160 448 174 445 184 419 158 404 Uppsala tingsrätt poly 116 443 122 462 144 452 140 429 Västmanlands tingsrätt

Domsagor under Göta hovrätt

poly 93 524 90 561 110 560 115 546 103 541 101 524 93 524 Eksjö tingsrätt poly 83 521 74 529 70 548 60 563 81 569 83 550 91 524 83 521 Jönköpings tingsrätt poly 135 521 128 537 121 532 115 540 120 545 118 562 124 573 110 595 120 594 144 616 159 553 144 532 135 521 Kalmar tingsrätt poly 111 488 99 496 92 519 103 519 108 538 110 539 115 530 125 532 124 523 134 516 110 596 111 488 Linköpings tingsrätt poly 118 483 114 488 114 496 138 515 146 528 150 500 133 495 118 483 Norrköpings tingsrätt poly 80 480 40 510 70 530 90 450 80 480 Skaraborgs tingsrätt poly 70 573 69 578 61 580 65 597 79 593 95 599 105 594 111 578 119 574 114 564 101 569 89 566 84 580 70 573 Växjö tingsrätt poly 92 433 91 458 88 478 96 491 111 485 117 471 115 460 105 434 92 433 Örebro tingsrätt

Domsagor under hovrätten för Västra Sverige

poly 41 521 32 528 35 537 40 531 51 529 60 527 55 523 41 521 Alingsås tingsrätt poly 66 531 41 538 44 544 37 544 37 554 52 561 66 546 66 531 Borås tingsrätt poly 15 524 19 541 39 543 31 537 27 530 29 526 15 524 Göteborgs tingsrätt poly 52 573 39 583 48 599 58 599 56 577 65 576 64 571 52 573 Halmstads tingsrätt poly 6 471 15 523 27 524 28 518 32 508 28 504 24 491 24 492 18 470 6 471 Uddevalla tingsrätt poly 22 545 35 579 45 572 51 568 44 559 36 559 32 546 22 545 Varbergs tingsrätt poly 28 467 24 482 35 506 32 518 39 516 39 507 51 478 28 467 Vänersborgs tingsrätt poly 50 386 37 384 21 448 30 461 51 468 60 483 81 475 83 435 63 413 50 386 Värmlands tingsrätt

Domsagor under Hovrätten över Skåne och Blekinge

poly 90 600 93 618 123 615 126 608 120 605 114 600 97 605 90 600 Blekinge tingsrätt poly 30 596 41 618 51 612 58 615 57 607 61 603 48 604 30 596 Helsingborgs tingsrätt poly 66 600 62 614 71 617 73 604 77 600 66 600 Hässleholms tingsrätt poly 80 604 74 620 81 631 88 614 80 604 Kristianstads tingsrätt poly 41 622 59 639 60 628 71 629 64 621 41 622 Lunds tingsrätt poly 50 635 39 636 42 645 50 646 50 635 Malmö tingsrätt poly 56 640 52 650 85 647 81 633 69 633 66 634 62 642 56 640 Ystads tingsrätt </imagemap>

En domsaga var i svensk rätt den domkrets (det territorium), inom vilken en viss tingsrätt är första instans. Från 1 juli 2018 benämns dessa områden istället domkretsar, i likhet med vad det kallas för andra domstolar.^[1] Termen "domsaga" används därför inte längre.

Regeringens befogenhet att dela in Sverige i domsagor (från 2018 benämnda domkretsar) framgår av 1 kap. 1 § rättegångsbalken. Nuvarande indelning är fastställd genom förordningen (1982:996) om tingsrätternas domkretsar, som innan 1 juli 2018 hette förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Det som skedde 2018 var ett namnbyte: ingen ändring i tingsrätternas geografiska indelning skedde samtidigt.

Exempelvis skall brott begångna i Stockholm normalt lagföras vid Stockholms tingsrätt, förutsatt att det är begånget inom domkretsen för Stockholms tingsrätt (kallat "Stockholms domsaga" innan namnändringen). Detta område utgörs av Stockholms kommun och Lidingö kommun, dock inte Västerort och Söderort i Stockholms kommun.

Historiskt sett utgjorde tingslag beteckningen för häradsrättens domkrets (territorium). Domsaga betecknade då territoriet för domaren (häradshövdingen), vilket inte alltid överensstämde med rättens distrikt. En domsaga kunde formellt innehålla ett flertal häradsrätter. Domsagorna fick en ny betydelse med tingsrättsreformen 1971, då tingsrätten ersatte de tidigare häradsrätterna (samt rådhusrätterna) och det judiciella området för tingsrätten och domaren blev entydigt; domsaga utgjorde då domkrets för dem båda.

En tingsrätt håller normalt sina förhandlingar på kansliorten, men många vidsträckta områden har även ytterligare tingsställen där domstolen också kan hålla sina förhandlingar.

Historia

Domsagor inrättades i Norrland 1671 när Norrlands lagsaga indelades i tingslag och domsagor. I övriga Sverige inrättades de 1680 genom Karl XI domstolsreform. Indelningen i domsagor var betydligt finare än de senare kom att bli. År 1906 var landsbygden i Sverige indelad i 120 domsagor. Av domsagorna hörde då 58 under Svea hovrätt, 45 under Göta hovrätt och 17 under Hovrätten över Skåne och Blekinge. Moderna kommunikationsmedel har emellertid inneburit att den geografiska närheten till domstolen har blivit mindre viktig, och sammanslagning av mindre tingsrätter har i många fall lett till samordningsfördelar, även om kritik också har riktats mot att den lokala förankringen och lokalkännedomen hos domstolarna har minskat, samt, i sen tid, mot att de sammanslagna tingsrätterna har betydligt högre sjukfrånvaro än de mindre enheter de bildats från.

Domsagorna utgjorde förr endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Från tingsrättsreformen i Sverige och fram till 2018 var domsaga termen för en tingsrätts domkrets och således var hela landet under denna period indelat i domsagor.

I varje domsaga fanns förr en häradshövding, vilken var ordförande i den till domsagan hörande häradsrätten och för övrigt hade hand om domarämbetet inom domsagan. Domsagan kunde på den tiden vara indelad i flera tingslag som i sin tur kunde innefatta ett antal härad eller delar av härad.

Vid val inom landet av ledamöter i riksdagens andra kammare bildade domsagorna valkretsar.

Under 1900-talet förändrades rättsväsendets organisation kraftigt. År 1900 var det endast städerna Borgholms stad och Haparanda stad som saknade egen rådhusrätt. Fram tills 1971 års tingsrättsreform då rådhusrätterna upphörde, minskade antalet rådhusrätter successivt. En viktig förändring var 1932 års lag som innebar att staten kunde tvinga rådhusrätten att gå samman med närliggande häradsrätt mot stadens vilja. Striden om en rådhusrätts vara eller icke-vara var en stor prestigefråga för många städer: En rådhusrätt innebar visserligen en utgiftspost för staden till skillnad från om staden låg under häradsrätt, men ansågs samtidigt från stadsfullmäktiges sida vara prestigefullt. 1965 förstatligades de kvarvarande rådhusrätterna som stadigt blev allt färre, och vid 1970 års utgång till dess de helt upphörde fanns rådhusrätterna kvar endast i de större städerna.

Även häradsrätterna blev färre under 1900-talet, i början av seklet var dock Norrland undantaget denna utveckling där antalet häradsrätter istället ökade. Många härader med negativ befolkningsutveckling gick med i tingslag där tingsstället kunde ligga utanför häradet.

Efter tingsrättsreformen i Sverige var genomförd 1971 hade landet 108 tingsrätter och således lika många domsagor. Reformen blev dock inte helt konsekvent fullföljd såsom man ursprungligen tänkt sig. I ett till befolkning och yta litet län som Blekinge kom man att ha fyra tingsrätter fördelade på fem kommuner och 150 000 invånare, medan Kalmar län med fjorton kommuner kom att få tre tingsrätter. Även vissa landskap (som Västergötland och Skåne) kom att få många domsagor, eftersom landskapen vid denna tid var splittrade på flera olika län.

Ytterligare sammanläggningar skedde fram till 1997, då det fanns 96 domsagor i Sverige. Ofta rörde det sig om domsagor som hade kanslier på en annan ort varför en sammanläggning inte påverkade det geografiska avståndet nämnvärt. Därefter har ett systematiskt sammanläggningsarbete av domsagorna pågått som slagit ihop många tingsrätter och domsagor med varandra, en process som pågår ännu (2007). Under perioden 1999–2006 har det gjorts långt fler sammanläggningar av domsagor än vad som skedde åren 1971–1999.

År 2018 upphörde namnet domsaga att användas. Det fanns då 48 domsagor i landet, hörande till var och en av de 48 tingsrätterna.