Västindien
.svg){kind=link}
Västindien eller Karibien[1] avser vanligen den kedja av öar som ligger öster om det centralamerikanska fastlandet och som utgör en skiljelinje mellan Atlanten och Karibiska havet[2]. Den delas in i Antillerna (Små Antillerna och Stora Antillerna), Bahamas samt Turks- och Caicosöarna.
Namnet "Karibien" hänför sig till en etnisk grupp som heter carib och deras språk.[3] Idag kallas de också kalinago och t.ex. i Dominica bor det 3000 kalinago-personer.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förkoloniala Västindien
[redigera | redigera wikitext]Arkeologiska fynd visar att Västindiens öar beboddes av flera inhemska kulturer långt före den europeiska kolonisationen. De äldsta spåren av mänsklig närvaro dateras till cirka 5000-talet f.Kr., då jägare-samlare etablerade sig på bland annat Kuba, Hispaniola och Trinidad.[5]
Under det första årtusendet f.Kr. utvecklades mer avancerade samhällen med keramik och mer komplex materialkultur, betecknade som meso-indianer, vilka spreds från Sydamerika till Trinidad och de Stora Antillerna.[5] I delar av Stora Antillerna fanns grupper som i forskningen benämns ciboney, ett västligt taíno-besläktat folk, medan jordbrukssamhällen baserade på keramik och mer komplex social organisation blev dominerande i stora delar av ögruppen före och under vår tideräknings början.[6]
Senare, från omkring 300-talet f.Kr. och framåt, började jordbrukssamhällen med arawak-språkiga folk att spridas till både Stora och Små Antillerna. Det mest kända av dessa folk är taino, som vid tiden för européernas ankomst var den dominerande kulturen i stora delar av Västindien och då levde i bofasta byar med hierarkisk ledning under så kallade caciques.[7] Taino-folket försörjde sig genom jordbruk kombinerade fiske och jakt.[5]
Från omkring 1000 e.Kr. etablerade sig även kariber i de östra delarna av Små Antillerna. De var sjöfarande folk, kända i europeiska källor för sin krigiska tradition, och de trängde delvis undan taino-folket i de östligaste delarna av ökedjan.[8]
Västindien under kolonialismen
[redigera | redigera wikitext]När Christofer Columbus nådde Västindien år 1492 på ön Bahamas, mötte de första européerna huvudsakligen taíno-folk i stora delar av ögruppen.[9][10] Termen Västindien kom därefter att användas för att särskilja dessa öar från det egentliga Indien Sydasien och från Ostindien i Sydostasien.[5]
Den brittiska närvaron i Västindien inleddes delvis av en slump, då skeppsbrutna engelsmän år 1609 slog sig ner på Bermuda, vilket ledde till en permanent bosättning från 1612. Under de följande decennierna etablerade England och Frankrike kolonier i Karibien, särskilt i områden som tidigare varit obebodda eller endast sporadiskt kontrollerade av Spanien. Engelska bosättningar grundades bland annat på Saint Kitts (1623), Barbados (1627) samt Antigua, Nevis och Montserrat under 1630-talet, medan fransmän etablerade sig på delar av Saint Kitts samt på Martinique och Guadeloupe från 1630-talets mitt.[11][12]
Under senare delen av 1600-talet förlorade Spanien även kontrollen över delar av de större öarna i regionen. År 1655 erövrades Jamaica av England, och 1664 tog Franska Västindiska kompaniet kontroll över den västra delen av Hispaniola, ett område som senare kom att utvecklas till den franska kolonin Saint-Domingue (nuvarande Haiti).[13]
Under 1600- och 1700-talen kom sockerplantagerna att dominera näringen i stora delar av Västindien. Den så kallade sockerrevolutionen medförde en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft, vilket ledde till en omfattande import av förslavade afrikaner genom den transatlantiska slavhandeln.
Denna utveckling resulterade i stora demografiska förändringar i Västindien. Många kolonier kom efterhand att ha en befolkning där majoriteten var afrikanska slavar, medan de inhemska västindierna kraftigt minskade till följd av en kombination av nya sjukdomar, hårt tvångsarbete och våld. De europeiska bosättarna var ofta numerärt färre eller ersattes av nya grupper av migranter och kontraktstjänare.[14]
Sjöröveri
[redigera | redigera wikitext]Under 1600- och tidigt 1700-tal var Västindien ett viktigt centrum för sjöröveri och kaparverksamhet. Regionen låg centralt för den europeiska kolonialhandeln, inklusive triangelhandeln, samtidigt som den statliga kontrollen över sjöfart och handelsleder var begränsad. Många sjörövare och kapare verkade med mer eller mindre formellt stöd från europeiska stater genom så kallade kaparbrev.[15]
Västindien kom därigenom att starkt förknippas med sjöröveri i både samtida källor och senare historieskrivning. Bland de mest kända sjörövarna verksamma i regionen finns Edward Low, Edward Teach (känd som Svartskägg), Mary Read och William Kidd.[16]
Geografi och länder
[redigera | redigera wikitext]
Självständiga stater
[redigera | redigera wikitext]| Land | Yta (km2) | Befolkning | Huvudstad | Officiella språk |
|---|---|---|---|---|
| Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda | 443 | 93 581 | St. John's | engelska |
| Bahamas Bahamas | 10 010 | 327 316 | Nassau | engelska |
| Barbados Barbados | 430 | 291 495 | Bridgetown | engelska |
| Dominica Dominica | 751 | 73 757 | Roseau | engelska |
| Dominikanska republiken Dominikanska republiken | 48 320 | 10 606 865 | Santo Domingo | spanska |
| Grenada Grenada | 344 | 111 219 | St. George's | engelska |
| Haiti Haiti | 27 560 | 10 485 800 | Port-au-Prince | franska, haitisk kreol |
| Jamaica Jamaica | 10 831 | 2 970 340 | Kingston | engelska |
| Kuba Kuba | 109 820 | 11 179 995 | Havanna | spanska |
| Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis | 261 | 52 329 | Basseterre | engelska |
| Saint Lucia Saint Lucia | 606 | 164 464 | Castries | engelska |
| Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna | 389 | 102 350 | Kingstown | engelska |
| Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago | 5 128 | 1 220 479 | Port of Spain | engelska |
Siffror från World Atlas.[17]
Särskilda områden
[redigera | redigera wikitext]
.svg){kind=link}
Turism
[redigera | redigera wikitext]Nu för tiden är turismen en av de största näringarna i hela Västindien och den främsta orsaken till att européer besöker området. Hos många av de mindre öländerna härleds över 20% av BNP:n till turismen. Hos till exempel Antigua och Barbuda, Anguilla och Saint Lucia härleds över 50% av BNP:n till turism.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Västindiens befolkning präglas av regionens koloniala historia och består till stor del av ättlingar till människor som migrerat till öarna efter européernas ankomst. I många delar av Västindien utgör ättlingar till förslavade afrikaner den största befolkningsgruppen, till följd av den transatlantiska slavhandeln och plantagernas utveckling under 1600- och 1700-talen.[18]
Den inhemska befolkningen minskade kraftigt under den tidiga kolonialperioden, främst genom sjukdomar och exploatering, och utgör i dag endast en liten minoritet. Parallellt etablerades europeiska befolkningsgrupper, vars ättlingar i dag finns i stora delar av regionen.
Efter att slaveriet avskaffades under 1800-talet rekryterades stora grupper kontraktstjänare till Västindien, särskilt från Indien. Dessa indo-karibiska befolkningar kom att påverka regionens demografiska och kulturella utveckling, särskilt i länder som Trinidad och Tobago och Guyana. Därutöver finns även grupper med ursprung i Kina.[18]
Västindiens kulturer har vuxit fram ur regionens historia av kolonialism, slaveri och kontraktsarbete. Trots betydande nationella och språkliga skillnader mellan de västindiska staterna finns gemensamma kulturella drag, formade i en mångkulturell miljö som påverkat språk, religion, musik, mattraditioner och sociala mönster.[19]
Regionalt samarbete mellan de karibiska staterna sker bland annat genom Karibiska gemenskapen (CARICOM), en mellanstatlig organisation med femton medlemsstater och flera associerade medlemmar. Organisationen arbetar för ekonomiskt, politiskt och socialt samarbete samt för att minska fattigdom och ojämlikhet i regionen.[20][21]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Ostindien
- Saint-Barthélemy, f d svensk koloni i Västindien
- Karibisk spanska
- Indo-karibiska västindier
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Karibien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karibien. Läst 22 maj 2018.
- ↑ ”Västindien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stindien. Läst 22 maj 2018.
- ↑ ”Carib” (på engelska). Merriam-Webster. 2020. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Caribs. Läst 9 februari 2020.
- ↑ Handy, Gemma (15 juli 2018). ”Dominica's Kalinago fight to preserve their identity” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-44723391. Läst 9 februari 2020.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 ”West Indies – The Pre-Columbian period” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/West-Indies-island-group-Atlantic-Ocean/The-Pre-Columbian-period. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Ciboney” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Ciboney. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Taino” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Taino. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Carib” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Carib. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Caribbean Sea – History” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Caribbean-Sea/History. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”History of the Caribbean (West Indies) – The Spanish” (på English). HistoryWorld.net. https://historyworld.net/history/Caribbean%28WestIndies%29/526?section=TheSpanish. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”History of the Caribbean (West Indies) – The Spanish” (på English). HistoryWorld.net. https://historyworld.net/history/Caribbean%28WestIndies%29/526?section=TheSpanish. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Saint Kitts and Nevis – History” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Saint-Kitts-and-Nevis/History. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”History of the Caribbean (West Indies) – The Spanish” (på English). HistoryWorld.net. https://historyworld.net/history/Caribbean%28WestIndies%29/526?section=TheSpanish. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Estimates of the Transatlantic Slave Trade” (på English). Slave Voyages. https://www.slavevoyages.org/assessment/estimates. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Piracy” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/piracy. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Buccaneer” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/buccaneer. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”What Countries Are In The West Indies?” (på engelska). World Atlas. 2016. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/namerica/caribb/special/westind.htm. Läst 9 februari 2020.
- ↑ 18,0 18,1 ”West Indies – People” (på English). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/West-Indies-island-group-Atlantic-Ocean/People. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Gowricharn, Ruben (2006) (på engelska). Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion. sid. 1
- ↑ ”How We Work” (på English). Caribbean Community. https://caricom.org/about-caricom/how-we-work/. Läst 10 januari 2026.
- ↑ ”Vision, Mission and Core Values” (på English). Caribbean Community. https://caricom.org/about-caricom/who-we-are/vision-mission-and-core-values. Läst 10 januari 2026.
| |||||||||||||||||||||||