Angerboda
Angerboda är i nordisk mytologi en jättekvinna, "den gamla i järnskogen", som tillsammans med Loke fått barnen Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel. Gudarna förstod att dessa barn var farliga och hämtade upp dem till sig. Ormen kastades i havet medan ulven fjättrades, och Hel sattes i Helheim för att härska.
I källorna
[redigera | redigera wikitext]Angerboda nämns inte i källorna annat än kring födseln av just dessa barn. Men i Valans spådom finns en jättekvinna som sägs bo i Järnskogen och föda Fenrisulvens antingen släktingar eller ungar, beroende på tolkning och översättning. Och den vala som Oden talar med i dikten Balders drömmar kallar han "trollmor till tre".
I Viktor Rydbergs Fädernas gudasaga har Angerboda blandats ihop med Gullveig.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Angerboda (fornnordiska Angrboða) betyder "den olycksbådande"[1], eller mer direkt "sorgebåderska"[2], av angr "ånger" och bóða "båda" (förebåda). Namnet anknyter antagligen[enligt vem?] till det faktum att hennes söner Fenrisulven och Midgårdsormen kommer att döda Oden respektive Tor vid Ragnarök, samt att hon även är moder till själva döden i form av Hel.
I populärkultur
[redigera | redigera wikitext]I God of War Ragnarök (2022) är Angrboda en återkommande figur.[3]
Saturnus måne Angrboda(en) blev 2022 uppkallad efter henne.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236542. ISBN 9129593956
- Fädernas gudasaga i Projekt Runeberg, där Bauers illustration återfinns
fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Angerboda i Nordisk familjebok (första upplagan, 1876)
- ↑ Simek, Rudolf (2007: 16) translated by Angela Hall. Dictionary of Northern Mythology.
- ↑ ”Angrboda – God of War Ragnarok Guide” (på English). IGN. 10 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 5 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240105052922/https://www.ign.com/wikis/god-of-war-ragnarok/Angrboda. Läst 5 januari 2024.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Viktor Rydberg (1886). Undersökningar i germanisk mythologi. sid. 170–176. https://runeberg.org/nfba/0573.html
