Hoppa till innehållet

Syrisk-ortodoxa kyrkan

Från Plutten
Version från den 22 december 2025 kl. 10.22 av imported>DKjellby
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
För Syrisk-ortodoxa kyrkan i Jönköping, se Syrisk-ortodoxa kyrkan, Jönköping.

Mall:Ortodoxa kyrkan Syrisk-ortodoxa kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܬܪܝܨ ܫܘܒܚܐ; translitteration: ʿidto suryoyto trīṣ šubḥo)[1] är en orientalisk ortodox kristen kyrka baserad i Syrien.

Kyrkan håller de kristologiska läror som kyrkofäderna höll före kyrkomötet i Chalkedon år 451 och som definierades i det första kyrkomötet i Efesus år 431, och avvisar de kristologiska läror som fastställdes vid kyrkomötet i Chalkedon.

Tidigare även benämnd jakobitisk efter en av dess främsta företrädare och biskopar, Jakob Baradaeus, som anses ha räddat kyrkan från förfall. Jacob är ett av de viktigaste helgonen och personligheterna inom den Syrisk-ortodoxa kyrkan.

Kyrkan gör anspråk på att vara apostolisk och att ha aposteln Petrus som sin första patriark. Huvudsätet för kyrkan låg tidigare i Antiokia, men residerar numera i Damaskus.

Syrisk-ortodoxa kyrkans historia går tillbaka till biblisk tid och församlingen i Antiokia som var en av de första och viktigaste utanför Palestina. Med tiden blev även Edessa en av den syriska kristenhetens huvudstäder. Efter den arabiska erövringen, korstågen, mongolernas erövringar och den turkiska folkvandringen reducerade kyrkan kraftigt i antal.

Förföljelser i det moderna Turkiet har lett till att de allra flesta idag utvandrat till Europa och USA. Totalt finns det ungefär ett par miljoner syrisk-ortodoxa kristna assyrier/syrianer med rötter i Mellanöstern kvar i världen.[2] Av dem bor ca 80 000 enligt siffror från 2007, i Sverige (främst i Södertälje, Västerås, Örebro, Jönköping, Linköping, Norrköping, Göteborg och Stockholm).[3]

Sedan 1665 finns även en grupp syrisk-ortodoxa, med drygt två miljoner troende i Indien, en del av de syriska kristna i Indien anslutit sig efter en schism med den Romersk-katolska kyrkan och kallas syro Malabar (se tomaskristna).[källa behövs] Sedan början av 1900-talet är de uppdelade i två samfund.

Högsta ledning är patriarken av Antiochia, residerar sedan 1960 i Damaskus, och den Heliga synoden (kyrkans ärkebiskopar).

Syrisk-ortodoxa i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Till Sverige kom de första syrisk-kristna invandrarna år 1967 från Libanon. De är organiserade i Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet.

Benämningarna assyrier och syrianer är föremål för en het konflikt som lett till att delegationer från Damaskus varit tvungna att åka till Sverige för att medla. I praktiken finns det två syrisk-ortodoxa stift i Sverige.

Det syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien har ett tjugotal församlingar i Sverige, och det Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har också ett tjugotal församlingar.

Kyrkan har omkring 50 präster samt två biskopar som residerar i Södertälje.[4]

Syrisk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen fått uppmärksamhet i svenska medier, bland annat för assyrisk-syrianska namnkonflikten mellan assyrier och syrianer, flickan Samiras påstådda helbrägdagörelser och för begravningen av en biskop som skedde genom att man murade in hans döda kropp i väggen i en kyrka, vilket är vanligt efter Syriskt kristen tradition.

  1. Sebastian P. Brock & George A. Kiraz, Gorgias Concise Syriac-English, English-Syriac Dictionary (Gorgias Press, 2015) http://sedra.bethmardutho.org/lexeme/get/3451
  2. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404181351/http://www.adherents.com/Na/Na_622.html. Läst 9 december 2009. 
  3. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_411397.svd
  4. http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf

Nya Testamentet har enligt den Syrianska kyrkan endast 22 böcker. Saknas gör Andra Petrusbrevet, de andra och tredje Johannesbreven, Judas brev och Johannes uppenbarelse.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Brock, Sebastian P (2001). Den dolda pärlan : den syrisk ortodoxa kyrkan och dess forntida arameiska kulturarv. Vol. 1, Det forntida arameiska kulturarvet. Rom: Trans World Film. Libris 9063573 
  • Brock, Sebastian P (2001). Den dolda pärlan : syrisk ortodoxa kyrkan och dess gamla arameiska arv. Vol. 3, Vid tvåtusenårsskiftet det syrisk ortodoxa vittnet. Rom: Trans World Film. Libris 9063742 
  • Cetrez, Önver (1998). Syrisk-ortodoxa kyrkan : en religiös och kulturell symbol. [Uppsala]: [Ö. Cetrez]. Libris 7452768. ISBN 91-630-6556-8 
  • Dalrymple, William (2001). Från det heliga berget : en resa i skuggan av det bysantinska riket. Örebro: Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförb. Libris 8369956. ISBN 91-7085-229-4 
  • Den dolda pärlan : syrisk ortodoxa kyrkan och dess forntida arameiska arv. Vol. 2, Arvtagarna av det forntida arameiska arvet. Rom: Trans World Film. 2001. Libris 9063645 
  • Ignatius Zakka I Iwaz (1997). En inblick i Syrisk ortodoxa kyrkan av Antiokia. Södertälje: Syrisk ortodoxa ärkestiftet. Libris 7799606. ISBN 91-973312-0-1 
  • Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 43-55. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9 
  • Wannes, Süleyman (2008). Syrisk-ortodoxa kyrkan : bildandet, ankomsten och utvecklingen i Sverige. Linköping: Süleyman Wannes. Libris 11696512. ISBN 9789197788601 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]