Sökresultat
Utseende
Skapa sidan ”Diftong” på denna wiki! Se även sidorna som hittades vid din sökning.
- ...då kallad '''dieresis''', för att visa att vokalen inte är en del av en [[diftong]], alltså att den diakritiskt märkta vokalen och den föregående uttalas var ...and används den endast om tecken som markerar att en vokal inte ingår i en diftong.<ref>Denna definition ges bland annat i ''Bonniers svenska ordbok''.</ref> ...10 kbyte (1 509 ord) - 27 november 2025 kl. 20.14
- Företaget '''Moog Music, Inc.''' (uttalas med diftong, som i ''load'') hette fram till [[1971]] början '''R. A. Moog Co.''' och g ...2 kbyte (341 ord) - 8 augusti 2024 kl. 09.59
- I det svenska ordet ''ör'' kan vokalen ''ö'' dels komma från [[diftong]]en ''au'' eller, genom i-[[omljud]], ha blivit ''øy'' (fornvästnordiska '' ...3 kbyte (463 ord) - 20 september 2024 kl. 19.57
- *Lång stavelse har en lång rotvokal eller diftong följd av en kort konsonant, eller en kort rotvokal åtföljd av en [[lång kon *Överlång stavelse har lång rotvokal eller diftong följd av en [[lång konsonant]] eller flera konsonanter. ...7 kbyte (1 156 ord) - 9 april 2025 kl. 09.49
- Lindström argumenterar för att rötterna till gnällets [[diftong]]er finns i perioden då [[svear]] levde i östra Sverige och [[götar]] levde ...4 kbyte (636 ord) - 13 februari 2026 kl. 19.21
- # [[Halvvokal]]erna {{IPA|/e˘ o˘/}} är beståndsdelar i [[diftong]]er och [[triftong]]er. === [[Diftong]]er === ...18 kbyte (2 833 ord) - 20 juli 2025 kl. 14.14
- ...''ú''. Den visar att ljudet utvecklats från ett långt ''ó'' via en ''uo''-diftong. ...6 kbyte (827 ord) - 10 september 2024 kl. 19.43
- {{huvudartikel|diftong|triftong}} ...ndrar i klang från ett vokalljud till ett annat. Sådana språkljud kallas [[diftong]]er. I en del språk och dialekter kan man identifiera ''tre'' olika vokallj ...13 kbyte (2 080 ord) - 14 april 2025 kl. 08.19
- ...sammansättningar,<ref>{{SAOB|ord=medljud|h=1}}</ref> den senare även om [[diftong]]er och [[likvida]].<ref>{{SAOB|ord=samljud}}</ref> ...6 kbyte (815 ord) - 12 januari 2026 kl. 07.58
- ...ikt dagens engelska och uttalet stämde väl överens med skriftspråket. De [[diftong]]er som finns i dagens engelska kommer till betydligt senare. Ord som ''dea ...7 kbyte (1 103 ord) - 14 februari 2026 kl. 00.14
- Sydsamiskan har också följande [[Diftong|diftonger]] åa [oa], åe [oæ], ea [eæ], ie [ie~ɨe], oe [uo], øø/öö [oe], ua ...9 kbyte (1 262 ord) - 10 februari 2026 kl. 21.37
- ...terbottniska|österbottniskan]], som exempelvis delar de [[fornnordiska]] [[diftong]]erna ei, au och öy.<ref name="Oscarsson"/> ...10 kbyte (1 290 ord) - 13 januari 2025 kl. 10.41
- * Diftonger: en skillnad är att riksmålet i många ord inte har [[diftong]]erat ei-ljud där bokmålet har detta: i riksmålet kan man föredra ''sen'', ...9 kbyte (1 469 ord) - 13 februari 2025 kl. 03.10
- ...kal]]er:ㅏ (a), ㅓ (eo), ㅐ (ae), ㅔ (e), ㅣ (i), ㅗ (o), ㅜ (u), ㅡ (eu), flera [[diftong]]er med börjande eller slutande ''i'', [[klusil]]erna ㅂ (b), ㄷ (d), ㄱ (g) [ ...9 kbyte (1 311 ord) - 23 december 2025 kl. 17.18
- [[Diftong]]erna eu, au och ou fortsatte man att skriva med ευ, αυ och ου, och den sis ...9 kbyte (1 488 ord) - 14 oktober 2023 kl. 02.49
- '''Geatas''' (''geater'' eller ''geatar''; uttalas med en lång [[diftong]] "''ēa''"<ref>Audiofiler med "geata" uttalat: [http://faculty.virginia.edu ...10 kbyte (1 621 ord) - 24 november 2024 kl. 01.11
- ...har ett fast uttal samt tre vokallängder.<ref name="Lingvopedia"/> Även [[diftong]]er kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i ...12 kbyte (1 810 ord) - 8 januari 2026 kl. 19.11
- ...inaviskan genom att den har bevarat betydligt mer av de [[fornnordiska]] [[diftong]]erna (i likhet med färöiskan och isländskan), där östnordiskan utvecklade ...11 kbyte (1 720 ord) - 2 juli 2024 kl. 22.23
- Formen ''drög'' utan [[diftong]]en /au/ finns även belagd i [[Nordisk familjebok]] 1880 i sammansättningen ...12 kbyte (1 832 ord) - 17 november 2025 kl. 00.40
- ..., och har deltagit i övergången från {{IPA|/a/}} till {{IPA|/o/}} (eller [[diftong]]erat {{IPA|/au̯ ~ ou̯/}}), t.ex. jämtska ''vååḷ'' ‘varda, bli’ (< fsv. ''v ...rbotten]] har Kalixmålen många ålderdomliga drag. Flera [[fornnordiska]] [[diftong]]er har bevarats, liksom gamla konsonantförbindelser som ''sj'', ''stj'' oc ...54 kbyte (8 343 ord) - 30 oktober 2025 kl. 18.37