Johan II av Frankrike

Redigera Wikidata

Johan II (franska: Jean II) född 16 april 1319 i Orléans, död 8 april 1364 i London, även kallad Johan den gode (franska: Jean le Bon), var kung av Frankrike 1350–1364.

Biografi

Johan II var son till Filip VI och Johanna av Burgund. Han fullföljde faderns ridderligt feodala regeringsideal. Hans oöverlagda och våldsamma uppträdande mot kung Karl II av Navarra och några högadliga vasaller ledde till ett förnyande av hundraårskriget med England. Johan blev trots mångdubbel övermakt besegrad i slaget vid Poitiers och tillfångatogs av prinsen av Wales.

Han frigavs ur fångenskapen, men återvände dit för att ej bryta ridderskapets lagar då hans son Ludvig, vilken lämnats som gisslan rymt, och dog i England. Under hans regering blev gapet mellan feodaladeln och övriga befolkningsgrupper alltmer påfallande och landet skakades av flera uppror.

Familj

Gift 1332 med Bonne av Luxemburg (1316–1349), som dog av pesten. Syster till Kejsar Karl IV.

1. Karl V av Frankrike
2. Marie av Frankrike (1344–1404), gift 1364 med hertig Robert I av Bar.
3. Ludvig, hertig av Anjou, född 1339, greve av Provence 1381–1384 och titulärkonung av Jerusalem, gift med Marie av Bretagne.
4. Johan av Berry
5. Filip II av Burgund (?–1404), gift med Margareta av Flandern.
6. Jeanne, gift med Karl II av Navarra.
7. Isabella av Frankrike (1348–1372), 23 år gammal, gift med Gian Galeazzo Visconti.

Gift 1350 med Johanna I av Auvergne (1326-1361), som dog av pesten.

Anfäder

Filip III av Frankrike

Karl av Valois

Isabella av Aragonien

Filip VI av Frankrike

Karl II av Neapel

Margareta I av Anjou

Maria av Ungern

Johan II av Frankrike

Hugo IV av Burgund

Robert II av Burgund

Yolanda av Dreux

Johanna av Burgund

Ludvig IX av Frankrike

Agnes av Frankrike

Margareta av Provence

Externa länkar

• Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Johan II av Frankrike.
  Bilder & media