Import/Wikipedia/Kyrkby

Fel vid skapande av miniatyrbild:

Tuna kyrkby i Tuna socken, Småland.

En kyrkby är den bebyggelse som vuxit upp kring en kyrka, företrädesvis i europeiska glesbygdsområden. Kyrkby kan också syfta till en äldre gårdsäga på vars mark en kyrka anlagts.

Termen används ej administrativt i modern tid, men lever kvar i ortnamn och historiska dokument.

Organisation

I flera länder skildes redan tidigt under kristnandet landsortens och städernas församlingar åt i olika slags administrativa och territoriella indelningar. De nordiska socknarna omfattade endast landsortsförsamlingar. Definitionsmässigt uppstod därmed kyrkbyar kring sockenkyrkor i Norden. Även i det tyska språkområdet förknippas kyrkbyar definitionsmässigt med glesbygd.

I Finland förekommer det motsvarande ortsnamnet Kirkonkylä på en mängd platser. Statistik från innan 2019 är dock missvisande, då myndigheter räknade alla kommunala centralorter som var mindre än städer som kyrkbyar. I flera fall stämmer det inte, då det i modern tid vuxit fram centralorter kring järnvägsstationer och på bruksorter separat från en äldre kyrkby.

Från Bayern i Tyskland finns dokumenterat att en kirchdorf avser bebyggelsen kring en central kyrka, som inte räknas som en församlingskyrka.

De tyska kyrkbyarnas form och storlek kan dock skilja sig beroende på lokala förhållanden. Bara inom det historiska nordtyska landskapet Altmark, återfinns flera varianter:

• I Prignitz slogs under 1300-talet mindre enheter ihop. Kyrkbyar som Lenzen och Putlitz hade utspridda församlingar som omfattade flera mindre orter utan kyrka. I dessa kyrkbyar fanns också fogdens bostad och det hölls regelbundet marknader.
• I områden tillhörande hertigdömet Sachsen fanns kyrkor storleksmässigt utformade för att möta flera byars gemensamma behov. Med exempel från kyrkbyn Henningen, som slagits samman med Salzwedel, finns belägg för att den fungerade som centralort för sex byar som saknade egen kyrka. Under högmedeltiden byggdes dock i ett par av dem mindre kapell. Kyrkan och därmed byns rättigheter inom stiftet kvarstod dock på en högre nivå än de omgivande byarnas.
• Vid de bördiga delarna inom floden Elbes översvämningsområde, fanns i gengäld nästan inga byar utan egen kyrka. I stället fanns här tätt med små byar, nästan alla med en kyrka storleksmässigt anpassad efter ortens folkmängd.

Viss oklarhet uppträder vid översättning till och från engelska beträffande både socken och församling, vilket fortplantar sig till termen kyrkby. Detta är för att engelskans parish kan motsvara båda begrepp, samt det svenska pastorat. En lantlig parish fungerade i praktiken, liksom socken, som en territoriell benämning på ett område vilket inkluderade en kyrka med omgivande by. Men termen, som härrör ur det latinska paroecia, hade också en juridisk betydelse enligt kanonisk lag: den minsta organisatoriska enheten i kyrkan. Därmed behövde en parish inte vara geografiskt knuten, och omfattade både stad och landsbygd. Det går därmed inte att utgå från att existensen av en parish church för att den omgivande orten är eller har varit en kyrkby i någon formell mening.

Kyrkbyn i Sverige

Byformen på en typisk svensk kyrkby är en rund- eller klungby där kyrkan bildar själva navet, medan gårdarna ligger utspridda runt omkring.

I den sockenkärna som bildades låg ofta prästgården och klockarbostaden och i närheten brukade en fattigstuga finnas som i senare tider ersattes med ett ålderdomshem. Dessutom hade byn en sockenstuga och handelsbod, samt skola med lärarbostad och en barnmorskebostad. Likaså fanns i regel en tiondebod samt en krog. Om kyrkan saknade ett klocktorn så restes en klockstapel i dess närhet. En smedja brukade också ingå i en kyrkbys ordinarie bebyggelse men på grund av brandrisken brukade denna vara placerad i byns utkant. Kyrkbacken utanför kyrkan där sockenborna regelbundet samlades blev av naturliga skäl bygdens centrala mötesplats och efter att poststationer började införas i landet på 1600-talet, förlades dessa antingen i klockarbostaden eller i annat lämpligt hus eller hemman nära kyrkan. Först när järnvägen drogs genom den svenska landsbygden kring sekelskiftet 1900, flyttades postens lokala verksamheter in i järnvägsstationerna. Därmed minskade många kyrkbyars betydelse då nya centralorter uppstod i anslutning till stationssamhällena.

Som ortsnamn

Ordet kyrkby ingår i flera sammansatta ortnamn som Håbo-Tibble kyrkby, By kyrkby, Solna kyrkby, Hassela kyrkby, Grangärde kyrkby, Täby kyrkby, Ösmo kyrkby och Österhaninge kyrkby.

Även det enkla Kyrkbyn kan förekomma som ortnamn. C. M. Rosenberg redovisar 1883 inte mindre än tretton sådana, främst i mellersta och norra Sverige. Dessutom finns några varianter med Kyrkeby, Kyrkebyn och Kyrkoby. Den sistnämnda förekommer särskilt i Svenskfinland, till exempel Helsinge kyrkoby. En Kyrkby ligger även på Åland.

I en del socknar har det aldrig funnits någon kyrkby och ibland kan sockennamnet härstamma ur en försvunnen by, eller mer vanligt ur den omgivande bygden. Bygdenamnet har då i samband med kristnandet blivit ett sockennamn.

Galleri

• 
  Mellösa kyrkby i Mellösa socken.
• 
  Sorunda kyrkby i Sorunda socken.
• 
  Henningen bykyrka, Salzwedel i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland.
• 
  Historiskt flygfoto av Skedvi kyrkby i Stora Skedvi socken i Dalarna som visar kyrkan, prästgården och de närmaste gårdarna.
• 
  Nurmijärvi kyrkby i landskapet Nyland i Finland.
• 
  Kirchdorf in Tirol i förbundslandet Tyrolen, Österrike.

Referenser

• Mats Hellspong och Orvar Löfgren (1984). Land och stad, svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Liber förlag, ISBN 91-40-02896-8 

Se även

• Kyrkbyn
• Kyrkeby
• Kyrkoby

Externa länkar

• Fil:Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om import/Wikipedia/Kyrkby.
  Ordbok

---

Importerat innehåll från Wikipedia.

• Källa: Kyrkby
• Version (oldid/revid): 58994972
• Licens: CC BY-SA