Gösta Holmér - Plutten

Mall:MedalBottom Gustaf (Gösta) Rickard Mikael Holmér, född 23 september 1891 i Djursdala, Kalmar län, död 22 april 1983, var en svensk friidrottare som tävlade för Upsala studenters idrottsförening. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning men tävlade även framgångsrikt i femkamp. Han var far till professorn i romanska språk Gustaf Holmér och länspolismästaren Hans Holmér.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Holmér avlade studentexamen i Linköping och blev student vid Uppsala universitet 1912, genomgick reservofficersutbildning och blev löjtnant i Göta livgardes (I 2) reserv 1916, varifrån han avgick 1924,^[1] var medarbetare i Idrottsbladet 1915–1959, idrottsredaktör på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, redaktionssekreterare för finländska Idrottsbladet 1921–1925, chefsinstruktör på Svenska friidrottsförbundet 1925–1957, för friidrott i Olympiska spelen 1928, 1932, 1948, 1952 och 1956 samt medarbetare i Dagens Nyheter från 1960. Holmér är svensk friidrotts stor grabb nummer 19.

År 1912 var han med vid olympiska sommarspelen i Stockholm och blev fyra i tiokamp. Men när segraren Jim Thorpe året därpå blev diskvalificerad för brott mot amatörbestämmelserna, fick Holmér bronsmedaljen. 1982 omprövades Thorpes placering och Holmér återsattes på fjärde plats.^[2] I femkampen blev han utslagen efter fyra grenar. 1920 var Holmér åter med i OS då han slutade fyra i tiokampen och blev utslagen i försöken på den korta häcken. I SM har Holmér 10 guld fördelade på femkamp 1912–1913, 1915, 1917 och 1920, i tiokamp 1913 och 1917–1919 samt på 110 m häck 1913.

Holmér gav ut flera instruktionsböcker om friidrottsträning och introducerade träningsformen fartlek, som under efterkrigstiden fick stor internationell spridning.^[3]

Gösta var son till komministern Carl Johan Holmér. Gösta Holmér är begraven på Djursdala kyrkogård.^[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

↑ Holmér, Gösta i Svenska män och kvinnor (1946)
↑ ”Gösta Holmér”. Sveriges Olympiska Kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/g/gosta-holmer.html. Läst 9 december 2023.
↑ Lundberg, Björn (2020). Frontlöparen : Gunder Hägg, hans uppgång och fall. sid. 293. ISBN 978-91-7545-978-3. OCLC 1154658454. https://www.worldcat.org/oclc/1154658454. Läst 13 juni 2020
↑ ”Gustaf Rickard Mikael Holmér”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/sodra-vi-djursdala-forsamling/djursdala-kyrkogard/a/gustaf-rickard-mikael-holmer-ea2b4. Läst 12 februari 2024.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Holmér, G (Gösta) R M i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
Lundberg, Björn. Frontlöparen: Gunder Hägg, Hans uppgång och fall. Lund: Historiska Media, 2020.
Gustaf (Gösta) Holmér i Nordisk familjeboks sportlexikon (del 4, 1941)
Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
Mall:SOK

Företrädare: Ivan Möller (1910–1912)	Svensk mästare på 110 m häck Gösta Holmér (1913)	Efterträdare: Torvald Norling (1914)
Företrädare: Hugo Wieslander (1910–1911)	Svensk mästare i femkamp Gösta Holmér (1912–1913)	Efterträdare: Inge Lindholm (1914)
Företrädare: Inge Lindholm (1914)	Svensk mästare i femkamp Gösta Holmér (1915)	Efterträdare: Nils Jansson (1916)
Företrädare: Nils Jansson (1916)	Svensk mästare i femkamp Gösta Holmér (1917)	Efterträdare: Nils Jansson (1918)
Företrädare: Carl-Axel Christiernsson (1919)	Svensk mästare i femkamp Gösta Holmér (1920)	Efterträdare: Evert "Västervik" Nilsson (1921–1923)
Företrädare: Charles Lomberg (1912)	Svensk mästare i tiokamp Gösta Holmér (1913)	Efterträdare: Nils Jansson (1914)
Företrädare: Nils Jansson (1916)	Svensk mästare i tiokamp Gösta Holmér (1917–1919)	Efterträdare: Evert "Västervik" Nilsson (1920)