Fertilitet

Fertilitet är i dagligt tal förmågan hos organismer att fortplanta sig.

Människor

Inom demografin är fertiliteten (eller nativititeten) den realiserade fruktsamheten, alltså hur många barn en person får, till skillnad från fekunditeten, som snarare syftar på den fysiologiska förmågan att bli med barn.^[1] Födelsetalen är det genomsnittliga antalet barn som föds under en individs livstid. Inom medicinen syftar fertiliteten på förmågan att få barn, medan infertilitet syftar på svårigheter till naturlig fortplantning. Motsatsen till fekunditet är i stället sterilitet.

Kvinnans fertila ålder inleds oftast mellan 13 och 18 år och varar ungefär till 50-årsåldern. Mannen är fertil hela livet från puberteten till ålderdomen. För både män och kvinnor avtar fertiliteten vid högre ålder. Infertilitet är termen som brukar användas för ofrivillig barnlöshet.

Växter

Fertila skott har förmåga att bilda blommor, medan sterila skott inte bildar blommor. Fertila blommor har könsorgan, medan sterila blommor saknar sådana eller har ombildade rester.

Växter kan vara självfertila, det vill säga att de kan befrukta sig själva. Man känner dessutom till en art av ryggradsdjur som kan vara självfertil, nämligen den äggläggande tandkarpen Kryptolebias marmoratus. Hos dessa produceras ägg och spermier genom meios och äggen befruktas när de kommer i kontakt med spermier inuti fiskens kropp. Detta ska jämföras med flertalet andra romläggande fiskar, där rommen genomgår yttre befruktning i samband med fiskarnas lek. De allra flesta individerna av denna art är hermafroditer, men det förekommer även hannar.^[2] Detta ökar populationernas genetiska mångfald och minskar risken för negativa effekter av inavel, till exempel i samband med att antalet parasiter som lever av fiskarna ökar.^[3]

Se även

Referenser

↑ ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fruktsamhet. Läst 30 december 2025.
↑ Lubinski, B. A.; Davis, W. P.; Taylor, D. S.; Turner, B. J. (1995). ”Outcrossing in a Natural Population of a Self-Fertilizing Hermaphroditic Fish” (på engelska) (PDF). The Journal of Heredity 86 (6): sid. 469–473. http://jhered.oxfordjournals.org/content/86/6/469.full.pdf. Läst 10 april 2017.
↑ MacKiewicz, M.; Tatarenkov, A.; Turner, B. J.; Avise, J. C. (2006). ”A mixed-mating strategy in a hermaphroditic vertebrate” (på engelska). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 273 (1600): sid. 2449. doi:10.1098/rspb.2006.3594. Läst 10 april 2017.

Externa länkar

[1] ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fruktsamhet. Läst 30 december 2025.

[JoH-2] Lubinski, B. A.; Davis, W. P.; Taylor, D. S.; Turner, B. J. (1995). ”Outcrossing in a Natural Population of a Self-Fertilizing Hermaphroditic Fish” (på engelska) (PDF). The Journal of Heredity 86 (6): sid. 469–473. http://jhered.oxfordjournals.org/content/86/6/469.full.pdf. Läst 10 april 2017.

[PRS-3] MacKiewicz, M.; Tatarenkov, A.; Turner, B. J.; Avise, J. C. (2006). ”A mixed-mating strategy in a hermaphroditic vertebrate” (på engelska). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 273 (1600): sid. 2449. doi:10.1098/rspb.2006.3594. Läst 10 april 2017.

[1]

[2]

[3]