Coca-Cola
| Coca-Cola | |
| Fil:Coca-Cola logo.svg | |
| Dryck | Läskedryck |
|---|---|
| Färg | Brun |
| Smak | Cola |
| Varianter | Coca-Cola Coca-Cola Light |
| Övrig information | |
| Ursprung | USA USA |
| År | 1886 |
| Tillverkare | The Coca-Cola Company |
| Webbplats | www |
Coca-Cola är en kolsyrad läskedryck med colasmak som tillverkas av The Coca-Cola Company, grundat 1886 i Atlanta, Georgia, USA. Coca-Cola säljs i olika varianter i länder över hela världen, och är ett av världens starkaste varumärken.[1][2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Lansering 1886
[redigera | redigera wikitext]Det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca) tillverkades av apotekaren John Stith Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta i Georgia. Pemberton publicerade den första annonsen för drycken senare i samma månad i Atlanta Journal. Den nya drycken marknadsfördes och såldes som en patentmedicin och Pemberton hävdade att den kunde bota många sjukdomar, bland annat morfinberoende, matsmältningsbesvär, nervsjukdomar, huvudvärk och impotens.[3]
Pemberton sålde 1887 sitt recept för 2300 dollar till Asa Griggs Candler.[4] Redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA, men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget då företaget, sponsrat av USA:s armé, drev ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.
Flaskans design
[redigera | redigera wikitext]År 1915 gick The Coca-Cola Company ut med en förfrågan till ett antal amerikanska glastillverkare för att få hjälp att utveckla en ny flaska som skulle få Coca-Cola att sticka ut på butikshyllorna. En design signerad the Root Glass Company stod som vinnare och lanserades på marknaden 1916. Glasingenjören, tillika emigrerade svensken, Alexander Samuelson från Surte Glasbruk sägs ha formgivit flaskan; åtminstone stod hans namn på patentet. Flaskan är en av få produktförpackningar som beviljats varumärkesskydd från amerikanska patentverket.
Lansering i Tyskland och Sverige
[redigera | redigera wikitext]Drycken lanserades i Tyskland 1929, och har importerats i begränsad omfattning sedan åtminstone 1931 i Sverige, och det dröjde till 1953 innan drycken började produceras i Sverige. Den fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget. Fram till 1953 var coladrycker förbjudna att tillverka i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein. Den första coladrycken som producerades i Sverige var Afri-Cola, från Alingsås Bryggeri, som sålde 2 000 flaskor redan på nyårsdagen 1953 under en handbollsmatch i Mässhallen i Göteborg.[5]
Ändrat recept
[redigera | redigera wikitext]Coca-Cola ändrade sitt recept 1985, men denna variant, som senare har kommit att kallas New Coke och formellt heter Coca-Cola II sedan 1992, blev aldrig populär och det klassiska receptet kom snart tillbaka.
Sockerfri Coca-Cola
[redigera | redigera wikitext]På 1980-talet lanserade Coca Cola den nya drycken Coca Cola Light, en dryck som inte innehåller socker eller kalorier. 1983 lanserades den i Sverige. Den mycket liknande drycken Coca Cola Zero, som inte heller har något socker eller några kalorier, lanserades i Sverige 2007.
Logotypen
[redigera | redigera wikitext]År 2014 fanns drycken i fler än 200 länder och 98 procent av jordens befolkning kände till Coca-Cola-logotypen och konturflaskan.[6]
Coca-Cola i Sverige
[redigera | redigera wikitext]
Efter att drycken introducerats i Sverige framställdes den på licens av som mest sex bryggerier, till exempel av Tre Kronor i Sundbyberg, men antalet minskade efterhand, tills endast Pripps återstod. 1996 beslutade Coca-Cola att bryta samarbetet med Pripps och byggde en egen anläggning, sedan Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på Pripps läsksortiment.
Målet var att sälja mer Coca-Cola på bekostnad av bland annat julmust vilket Pripps inte var med på. Bolaget Coca-Cola Drycker Sverige AB bildades. Under december minskar försäljningen av Coca-Cola och andra läskprodukter med 50 procent (1999), mestadels på grund av att försäljningen av julmust ökar kraftigt.[7] Under 2004 tillverkade Coca Cola en egen julmust under namnet Bjäre, men man drog in denna 2008 på grund av för dålig försäljning.[8]
Sedan 1998 har Coca-Cola sitt huvudkontor och sin produktionsanläggning i Jordbro industriområde i Haninge kommun. Anläggningen i Jordbro är Coca-Cola European Partners huvudsäte. År 2025 produceras 90 procent av all Coca-Cola i Sverige i anläggningen i Jordbro.[9] Det finns planer på att öka produktionen från 346 miljoner liter år 2017 till 590 miljoner liter år 2028.[10]
Det hemliga receptet
[redigera | redigera wikitext]Enligt en marknadsföringsstrategi startad av Robert W. Woodruff beskriver företaget själva receptet till Coca-Cola som en av världens mest bevakade företagshemligheter som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till. Receptet förvaras i ett bankvalv i Atlanta i USA. Forskare och andra kan dock med dagens avancerade analysmetoder enkelt identifiera vad som bygger upp mat- och dryckprodukter.
Kokain i Coca-Colas historia
[redigera | redigera wikitext]Under Coca-Colas tidiga historia har dryckens innehåll varit föremål för omfattande spekulationer, särskilt gällande användningen av koka-blad (Erythroxylum coca). Eftersom coca-blad naturligt innehåller alkaloider har detta lett till påståenden om att tidiga versioner av Coca-Cola innehöll kokain. Frågan har behandlats i flera historiska genomgångar och populärvetenskapliga analyser.[11]
Historiska källor anger att Coca-Cola ursprungligen använde extrakt från koka-blad, men att kokainhalten reducerades kraftigt i början av 1900-talet i takt med förändrad lagstiftning och ökad medicinsk kunskap om ämnets effekter. Enligt flera sekundärkällor var processen för att avlägsna coca-bladets psykoaktiva alkaloider ur smaksättningsextraktet fullt genomförd omkring år 1929.[12]
Vissa senare analyser har framhållit att diskussionen om ”kokain” delvis kan bygga på en förenkling, och att det i stället kan ha rört sig om spår av andra coca-alkaloider, såsom ekgonin, vilka är kemiskt besläktade med kokain men saknar dess psykoaktiva egenskaper. Dessa uppgifter förekommer dock inte entydigt i källmaterialet och presenteras främst som alternativa tolkningar i efterhand.[13]
The Coca-Cola Company har konsekvent förnekat att drycken någonsin innehållit kokain. Ted Ryan, ansvarig för företagets arkiv och historiska kommunikation, har upprepade gånger hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain, och att användningen av coca-blad alltid skett i enlighet med gällande lagstiftning.[14]
En bild ur ett reportage i The Atlanta Journal-Constitution (18 februari 1979) visar en handskriven receptnotering märkt “Coco-Cola recipe …” i en recept-/anteckningsbok, och bilden har senare spridits brett på internet. [15] This American Life uppgav 2011 att anteckningsboken tillhört en vän till uppfinnaren John Stith Pemberton och att materialet förts vidare mellan personer över tid; programmet underströk samtidigt att det rörde sig om en möjlig tidig formel eller en variant, inte nödvändigtvis dagens recept. [16]
Coca-Cola och kokain i dag
[redigera | redigera wikitext]Coca-Cola innehåller i dag inte kokain. Företaget uppger att samtliga kommersiella produkter är fria från narkotikaklassade ämnen.[17][18] För Coca-Cola som produceras för den amerikanska marknaden används dock ett avkokainiserat extrakt från koka-blad som en del av smaksättningen. Extraktet innehåller inga psykoaktiva ämnen och är lagligt enligt amerikansk lag.[19]
Import och bearbetning av koka-blad i USA sker inom ramen för ett federalt reglerat undantag under tillsyn av Drug Enforcement Administration (DEA). Det amerikanska företaget Stepan Company är den enda licensierade aktören som får importera koka-blad och framställa både medicinskt kokain och ett narkotikafritt coca-extrakt som levereras till Coca-Cola.[20][21]
Coca-Cola, plast och miljö
[redigera | redigera wikitext]Storskalig plastnedskräpning
[redigera | redigera wikitext]The Coca-Cola Company har i flera globala kartläggningar av plastavfall pekats ut som en av världens största källor till brandad plastskräp. I återkommande så kallade brand audits, där frivilliga samlar in och identifierar plastavfall, har Coca-Cola under flera år rankats som den största eller en av de största producenterna av identifierbart plastavfall globalt.[22][23]
Greenwashing och kritik mot förpackningsstrategi
[redigera | redigera wikitext]Miljöorganisationer och medier har kritiserat Coca-Cola för att prioritera återvinning och återvunnet plastinnehåll framför återanvändbara förpackningar. Kritiker menar att bolagets kommunikation riskerar att framställa plastproblemet som ett återvinningsproblem, trots att användningen av engångsplast fortsätter i stor skala. År 2024 rapporterade The Guardian att Coca-Cola tonat ned tidigare mål om återanvändbara förpackningar, vilket gav upphov till ytterligare kritik om greenwashing.[24]
Rättsprocesser om plastpåståenden
[redigera | redigera wikitext]Coca-Cola har även blivit föremål för rättsliga åtgärder kopplade till plast och miljöpåståenden. År 2024 väckte Los Angeles County talan mot Coca-Cola med påståenden om vilseledande marknadsföring kring plastförpackningars återvinningsbarhet och miljöpåverkan. Stämningen rör bland annat påståenden om att konsumenter getts en missvisande bild av plastens faktiska återvinningsgrad.[25]
Anklagelser om våld mot fackliga företrädare kopplade till The Coca-Cola Company
[redigera | redigera wikitext]The Coca-Cola Company har varit föremål för internationell kritik efter anklagelser om att fackligt aktiva vid vissa oberoende Coca-Cola-buteljerare i Colombia utsatts för hot, våld och i vissa fall mord. Anklagelserna har framförts av den colombianska fackföreningen SINALTRAINAL samt människorättsorganisationer.[2][1]
Anklagelserna rör påståenden om att paramilitära grupper ska ha använts för att hota eller undanröja fackligt aktiva arbetstagare vid vissa anläggningar, i syfte att försvaga facklig organisering. Dessa påståenden ledde till internationella protester och bojkottkampanjer, bland annat den så kallade Killer Coke-kampanjen.[4][3]
Under 2000-talet väcktes flera rättsprocesser i USA mot The Coca-Cola Company och vissa colombianska buteljerare, bland annat med stöd av den amerikanska lagen Alien Tort Statute. De amerikanska domstolarna avvisade dock målen mot The Coca-Cola Company och fann att ett tillräckligt rättsligt samband mellan moderbolaget och de påstådda brotten inte hade visats.[5]
Coca-Cola i konst och kultur
[redigera | redigera wikitext]The Coca-Cola Company har sedan mitten av 1900-talet återkommande använts som symbol i kritisk samtidskonst. Inom konstnärliga sammanhang har varumärket ofta associerats med konsumtionskultur, globalisering, ideologi, imperialism och kommersialisering.
Cildo Meireles
[redigera | redigera wikitext]I verket Insertions into Ideological Circuits: Coca-Cola Project (1970) använde Meireles tomma Coca-Cola-flaskor som bärare av politiska budskap, vilka därefter återfördes i kommersiell cirkulation. Projektet tolkas som en kritik av företagsmakt och informationskontroll inom kapitalistiska distributionssystem.[26]
Ai Weiwei
[redigera | redigera wikitext]I Han Dynasty Urn with Coca-Cola Logo (1995) målade Ai Weiwei Coca-Colas logotyp på en antik urna. Verket har tolkats som en kommentar till global varumärkeskultur, kulturell förstörelse och relationen mellan tradition och kommersialisering.[27]
Wang Guangyi
[redigera | redigera wikitext]Wang Guangyis serie Great Criticism: Coca-Cola (1990-tal) kombinerar kinesisk socialistisk propagandaestetik med västerländska varumärken. Serien betraktas som en kritik av ideologisk makt och konsumtionskultur i ett globaliserat samhälle.[28]
He Xiangyu
[redigera | redigera wikitext]I Cola Project (2010–2012) kokade konstnären stora mängder Coca-Cola till en tjärliknande rest. Projektet har tolkats som en materiell och symbolisk kritik av konsumtion, begär och global varuproduktion.[29]
Alexander Kosolapov
[redigera | redigera wikitext]Kosolapov har i flera verk kombinerat Coca-Colas varumärke med sovjetiska symboler, såsom Lenin, för att kritisera både politisk propaganda och kommersiell varumärkesideologi.[30]
Banksy
[redigera | redigera wikitext]I verket Napalm (2004) placerar Banksy ett krigsskadat barn bredvid symboler för amerikansk konsumtionskultur, däribland Coca-Cola. Bilden har tolkats som en kritik av kommersialisering och västerländsk cynism inför krig och lidande.[31]
Andy Warhol
[redigera | redigera wikitext]Andy Warhol använde Coca-Cola som ett återkommande motiv i sitt konstnärskap och gjorde drycken till en symbol för amerikansk masskultur och konsumtion. I flera verk från 1960-talet, bland annat målningar av Coca-Cola-flaskor, utforskade Warhol idéer om standardisering, varumärken och konsumtionens demokratiska natur. Han framhöll ofta att Coca-Cola var en produkt som konsumerades av alla samhällsklasser, från presidenter till vanliga medborgare, vilket gjorde varumärket centralt i hans popkonstnärliga uttryck.
Coca-Cola och hälsan
[redigera | redigera wikitext]Coca-Cola är en läskedryck och har följaktligen samma eller liknande hälsoeffekter som övriga sådana drycker, det vill säga fetma och karies. Coca-Colans speciellt stora genomslagskraft tillskrivs kombinationen av koffein och hög sockerhalt som ger ett dubbelt sug.[32] Koffein är beroendeframkallande. Cola-drycker innehåller cirka 10 milligram koffein per deciliter, vilket är mindre än i kaffe.[33] Det totala intaget av cola-drycker är dock ofta större än av kaffe, varvid skillnaden i totalt intag blir mindre.
Coca-Colas reklam ger ibland intrycket att det är en hälsosam dryck.[34] Australiens konkurrens- och konsumentkommission (ACCC) gav år 2009 Coca-cola ett föreläggande att publicera annonser med rättelser av tidigare påståenden, med bland annat. följande motivering:
| ” | Coke's messages were totally unacceptable, creating an impression which is likely to mislead that Coca-Cola cannot contribute to weight gain, obesity and tooth decay. They also had the potential to mislead parents about the potential consequences of consuming Coca Cola. (Översättning: Cokes budskap var helt oacceptabla genom att de gav ett sannolikt vilseledande intryck att Coca-Cola inte kan bidra till viktökning, fetma och karies. De hade även potential att vilseleda föräldrar ifråga om eventuella konsekvenser av att konsumera Coca-Cola.) | „ |
| – Australian Competition and Consumer Commission[35] | ||
Coca-Cola-varianter
[redigera | redigera wikitext]- Coca-Cola
- Coca-Cola Light eller Diet Coca-Cola (även kallad Diet Coke) - sockerfri variant
- Coca-Cola Zero - sockerfri variant (som togs fram för att konkurrera med Pepsi Max)
- Coca-Cola Life - med sötningsmedlet stevia och mindre socker. Lanserades i Sverige 2014. [36]
- Coca-Cola Cherry (även kallad Cherry Coke) - med smak av körsbär. Detta var den första smaksatta Coca-Cola-varianten.
- Vanilla Coke - med smak av vanilj
- Coca-Cola BlāK - med smak av kaffe
- Coca-Cola Light Green Tea - med smak av grönt te
- Coca-Cola Clear - färglös, sockerfri variant med smak av citron
- Coca-Cola Plus - japansk version på Coca-Cola med fibrer [37]
- Coca-Cola Light Exotic Mango - sockerfri variant med smak av mango
- Coca-Cola 3000 Zero Sugar - sockerfri variant framtagen med hjälp av AI[38]
- Coca-Cola Lemon - med smak av citron
- Coca-Cola Zero Sugar Lime - sockerfri variant med smak av lime
Specialvarianter
[redigera | redigera wikitext]- Vit Coca-Cola – en färglös Coca-Cola som togs fram för marskalken av Sovjetunionen och nationalhjälten, Georgij Zjukov.[39]
Coca-Colas reklamfraser
[redigera | redigera wikitext]
En stor del av Coca-Colas framgångar beror på marknadsföringen. Under åren har man haft en mängd olika kampanjteman[40]:
- 1886 – "Drink Coca-Cola"
- 1904 – "Delicious and refreshing"
- 1905 – "Coca-Cola revives and sustains"
- 1906 – "The Great National Temperance Beverage"
- 1907 – "Good To The Last Drop"
- 1917 – "Three Million a Day"
- 1922 – "Thirst knows no season"
- 1923 – "Enjoy thirst"
- 1924 – "Refresh Yourself"
- 1925 – "Six Million a Day"
- 1926 – "It had to be good to get where it is"
- 1927 – "Around the corner from everywhere" och "Pure as sunlight"
- 1929 – "The pause that refreshes"
- 1932 – "Ice cold sunshine"
- 1938 – "The best friend thirst ever had"
- 1939 – "Thirst Asks Nothing More"
- 1939 – "Whoever You Are, Whatever You Do, Wherever You May Be, When You Think of Refreshment Think of Ice Cold Coca‑Cola"
- 1942 – "The Only Thing Like Coca‑Cola is Coca‑Cola Itself"
- 1948 – "Where there is Coke there is hospitality"
- 1949 – "Along the Highway to Anywhere"
- 1952 – "What You Want is a Coke"
- 1956 – "Coca-Cola... makes good things taste better"
- 1957 – "Sign of Good Taste"
- 1958 – "The Cold, Crisp Taste of Coke"
- 1959 – "Be really refreshed"
- 1963 – "Things go better with Coke"
- 1969 – "It's the real thing"
- 1971 – "I'd Like to Buy the World a Coke" (del av kampanjen "It's the Real Thing")
- 1975 – "Look Up America"
- 1976 – "Coke adds life"
- 1979 – "Have a Coke and a smile"
- 1980 – "C'mon Baby let's Go!! "
- 1982 – "Coke is it!"
- 1985 – "We've Got a Taste for You"
- 1985 – "America's Real Choice"
- 1986 – "Red, White & You" (för Coca‑Cola classic)
- 1986 – "Catch the Wave" (för Coca‑Cola)
- 1987 – "When Coca‑Cola is a Part of Your Life, You Can't Beat the Feeling"
- 1988 – "You can't beat the feeling"
- 1989 – "Official Soft Drink of Summer"
- 1990 – "You Can't Beat the Real Thing"
- 1993 – "Always Coca-Cola"
- 2000 – "Coca‑Cola. Enjoy"
- 2001 – "Life Tastes Good"
- 2002 – "All the world Loves a Coke"
- 2003 – "Coca‑Cola ... Real"
- 2005 – "Make It Real"
- 2006 – "The Coke Side of Life"
- 2007 – "Live on the Coke Side of Life"
- 2008 – "Unity on the Coke Side of Life"
- 2009 – "Open happiness"
- 2015 – "Choose happiness"
- 2016 – "Taste the Feeling" i samarbete med Avicii
- 2018 – "Allt vi delar förenar oss" (första svenska reklamfilmen)[41]
- 2021 – "Refresh the World. Make a Difference"[42][43]
- 2021 – "Real Magic"
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 Brodzinsky, Sibylla (24 juli 2003). ”Coca-Cola boycott launched after killings at Colombian plants” (på British English). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/media/2003/jul/24/marketingandpr.colombia. Läst 30 januari 2026.
- ↑ 2,0 2,1 ”Coca-Cola lawsuit (re Colombia)” (på English). Business and Human Rights Centre. https://www.business-humanrights.org/en/latest-news/coca-cola-lawsuit-re-colombia/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ 3,0 3,1 Brodzinsky, Sibylla (24 juli 2003). ”Coca-Cola boycott launched after killings at Colombian plants” (på British English). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/media/2003/jul/24/marketingandpr.colombia. Läst 30 januari 2026.
- ↑ 4,0 4,1 ”FRONTLINE/WORLD Fellows . Colombia: The Coca-Cola Controversy . PBS”. www.pbs.org. https://www.pbs.org/frontlineworld/fellows/colombia0106/transcript.html. Läst 30 januari 2026.
- ↑ 5,0 5,1 ”Sinaltrainal v. Coca-Cola Company, No. 06-15851 (11th Cir. 2009)” (på English). Justia Law. Arkiverad från originalet den 16 april 2025. http://web.archive.org/web/20250416042424/https://law.justia.com/cases/federal/appellate-courts/ca11/06-15851/200615851-2011-02-28.html. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Coca-cola”. Coca-cola. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811033319/http://www.coca-cola.se/contentstore/se_SV/pages/products/cocacola.html. Läst 27 augusti 2009.
- ↑ ”Aftonbladet nyheter: Julmust eller Coca-Cola?”. wwwc.aftonbladet.se. https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9912/20/colamust.html. Läst 16 juni 2023.
- ↑ Coca-Cola ger upp mustkriget Arkiverad 20 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.. "Dagens Media", den 18 december 2008. Läst 12 november 2010.
- ↑ ”Här görs 1,5 miljoner liter läsk om dagen”. www.mitti.se. 13 december 2025. https://www.mitti.se/nyheter/har-gors-15-miljoner-liter-lask-om-dagen-6.3.334326.3561613d56. Läst 16 december 2025.
- ↑ Mitt i Haninge: Nu ska det bli ännu mer Coca cola från Jordbro, publicerad 8 augusti 2019, arkiverad 30 juni 2022
- ↑ Elizabeth Peterson published (16 december 2013). ”Does Coca-Cola Contain Cocaine?” (på English). Live Science. https://www.livescience.com/41975-does-coca-cola-contain-cocaine.html. Läst 30 januari 2026.
- ↑ James Hamblin (31 januari 2013). ”Why We Took Cocaine Out of Soda” (på English). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/health/archive/2013/01/why-we-took-cocaine-out-of-soda/272694/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Fact Check: Was There Ever Cocaine in Coca Cola, As Elon Musk Implied?” (på English). Newsweek. 29 april 2022. Arkiverad från originalet den 20 juli 2025. http://web.archive.org/web/20250720143032/https://www.newsweek.com/elon-musk-tweet-twitter-coca-cola-cocaine-ingredient-1701864. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Read Print Digital Podcast; Subscribe; Shop; About; Read/PrintDigitalPodcast; Print. ”The Keeper of the Cokelore” (på English). THE BITTER SOUTHERNER. https://bittersoutherner.com/sponsored/coca-cola/the-keeper-of-the-cokelore. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Original Recipe”. This American Life. 11 februari 2011. https://www.thisamericanlife.org/427/original-recipe. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”The Recipe”. This American Life. 19 december 2017. https://www.thisamericanlife.org/extras/the-recipe. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Read Print Digital Podcast; Subscribe; Shop; About; Read/PrintDigitalPodcast; Print. ”The Keeper of the Cokelore” (på English). THE BITTER SOUTHERNER. https://bittersoutherner.com/sponsored/coca-cola/the-keeper-of-the-cokelore. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Elizabeth Peterson published (16 december 2013). ”Does Coca-Cola Contain Cocaine?” (på English). Live Science. https://www.livescience.com/41975-does-coca-cola-contain-cocaine.html. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Claudia Geib (2 mars 2023). ”Yes, Coca-Cola Still Makes Cocaine — But None of It Makes Its Way Into the Drink” (på English). Eater. https://www.eater.com/23620802/cocaine-in-coca-cola-coke-recipe-gastropod. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Coca”. https://museum.dea.gov/exhibits/online-exhibits/cannabis-coca-and-poppy-natures-addictive-plants/coca.
- ↑ ”Importer of Controlled Substances; Notice of Registration” (på English). Federal Register. 19 januari 2011. https://www.federalregister.gov/documents/2011/01/19/2011-939/importer-of-controlled-substances-notice-of-registration. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Sareen Habeshian (24 april 2024). ”Coca-Cola is largest known contributor of branded plastic waste, global study finds” (på English). Axios. https://www.axios.com/2024/04/24/coke-pepsi-plastic-waste-study. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Jed Alegado (9 oktober 2018). ”Coca-Cola, PepsiCo, and Nestlé found to be worst plastic polluters worldwide in global cleanups and brand audits | Break Free From Plastic” (på English). https://www.breakfreefromplastic.org/2018/10/09/globalbrandauditreport/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Horton, Helena; reporter, Helena Horton Environment (3 december 2024). ”Coca-Cola accused of quietly dropping its 25% reusable packaging target” (på British English). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2024/dec/03/coca-cola-accused-dropping-reusable-packaging-target. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Jaimie Ding (31 oktober 2024). ”Los Angeles County sues Pepsi and Coca-Cola over plastic bottles” (på English). AP News. https://apnews.com/article/coke-pepsi-los-angeles-lawsuit-plastic-recycling-c326225a08b2a2778afdd27d3db2d628. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Meireles, Cildo (28 februari 1970). ”Insertions into Ideological Circuits: Coca-Cola Project”. https://www.artic.edu/artworks/226986/insertions-into-ideological-circuits-coca-cola-project. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Han Dynasty Urn with Coca Cola Logo (1995) - Ai Weiwei | Objects | M+” (på English). www.mplus.org.hk. https://www.mplus.org.hk/en/collection/objects/han-dynasty-urn-with-coca-cola-logo-201249/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ publication/366469612_Guangyi_Wang_'s_Great_Criticism_Coca_Cola_A_Compromising_of_Art_Languages ”Wang_'s_Great_Criticism_Coca_Cola_A_Compromising_of_Art_Languages”. https://www.researchgate.net publication/366469612_Guangyi_Wang_'s_Great_Criticism_Coca_Cola_A_Compromising_of_Art_Languages.
- ↑ An Art Teacher In China (22 april 2012). ”an art teacher in China: He Xiangyu and the Cola Project: desire, consumption and the 'real thing'”. an art teacher in China. https://anartteacherinchina.blogspot.com/2012/04/he-xiangyu-and-cola-project-desire.html. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”L'Internationale”. archive-2014-2024.internationaleonline.org. https://archive-2014-2024.internationaleonline.org/research/decolonising_practices/36_decolonising_museums_through_the_lens_of_the_collections_and_archives_of_the_members_of_linternationale/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Graffiti, Consumerism and Capitalism” (på English). Banksy Explained. https://banksyexplained.com/issue/graffiti-consumerism-and-capitalism/. Läst 30 januari 2026.
- ↑ ”Coca-Cola, Cornflakes, Muffins och McDonalds; Fetma från USA via lunch, frukost, fika och snabbmat; Chalmers”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150725153139/http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/122204.pdf. Läst 5 december 2017.
- ↑ ”Koffein”. www.livsmedelsverket.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206135914/https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/koffein. Läst 5 december 2017.
- ↑ O’Connor, Anahad. ”Coca-Cola Funds Scientists Who Shift Blame for Obesity Away From Bad Diets” (på English). The New York Times. https://well.blogs.nytimes.com/2015/08/09/coca-cola-funds-scientists-who-shift-blame-for-obesity-away-from-bad-diets/. Läst 5 december 2017.
- ↑ Commission, Australian Competition and Consumer (23 februari 2013). ”ACCC acts on Coca-Cola myth-busting” (på English). Australian Competition and Consumer Commission. https://www.accc.gov.au/media-release/accc-acts-on-coca-cola-myth-busting. Läst 5 december 2017.
- ↑ Klasson, David (6 september 2014). ”Sverige först med Coca-Cola life”. nynashamnsposten.se. https://www.nynashamnsposten.se/artikel/sverige-forst-med-coca-cola-life. Läst 23 april 2020.
- ↑ Japan's Coca-Cola Plus has an unexpected ingredient - Today Show
- ↑ ”Coca-Cola samarbetar med AI för att lansera smaken av år 3000”. Mynewsdesk. 12 september 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/coca-cola_drycker_sverige_ab/pressreleases/coca-cola-samarbetar-med-ai-foer-att-lansera-smaken-av-aar-3000-3272251. Läst 18 november 2023.
- ↑ Pendergrast, Mark (2013; ursprungligen 1993). For God, Country, and Coca-Cola. Hachette UK. ISBN 9780465046997. https://books.google.se/books?id=i1g4DgAAQBAJ&pg=PT175&lpg=PT175&dq=%22white+coke%22+%22crown+cork%22&source=bl&ots=zyuBKFPfZC&sig=ACfU3U1vqdZsAWL3Yp6rABDz0GHd9iOLhA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwibsOXI-5rsAhXRlIsKHYk3DpgQ6AEwD3oECAEQAg#v=onepage&q=%22white%20coke%22%20%22crown%20cork%22&f=false
- ↑ ”History of Coca-Cola Advertising Slogans”. www.coca-colacompany.com. https://www.coca-colacompany.com/about-us/history/history-of-coca-cola-advertising-slogans. Läst 16 juni 2023.
- ↑ ”Här är Coca-Colas första svenska reklamfilm”. Dagens media. 10 september 2018. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/har-ar-coca-colas-forsta-svenska-reklamfilm/. Läst 16 juni 2023.
- ↑ ”Coca-Cola in Europe (PDF)” (på engelska). https://food.ec.europa.eu/system/files/2021-07/f2f_sfpd_coc_20210705_pledge_coca-cola.pdf. Läst 16 mars 2023.
- ↑ Silva, AIESEC Sri Lanka | Damith De (18 maj 2020). ”Global Internship Opportunities | AIESEC Sri Lanka” (på English). Arkiverad från originalet den 16 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230316101510/https://www.aiesec.lk/coca-cola-rises-against-coronavirus/. Läst 16 mars 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fil:Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Coca-Cola.
- Officiell webbplats (svenska)
