Birger Filipsson (Aspenäsätten)
| Birger Filipsson | ||
|---|---|---|
| Birger Filipssons vapen: en örn, tinkturer okända. | ||
Titlar
| ||
Riddare
| ||
| Tidsperiod | -1280 | |
| Utnämnd av | Magnus Ladulås | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Birger Filipsson | |
| Åtalad | Delaktig i folkungaupproret | |
| Dom | Dödsstraff | |
| Död | 20 augusti 1280 Stortorget, Stockholm | |
| Dödsorsak | Halshuggning | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Aspenäsätten | |
| Far | Filip Birgersson (Aspenäsätten) | |
| Mor | Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten) | |
Birger Filipsson (Aspenäsätten), död 1280 (avrättad), var en riddare och svenskt riksråd från Östergötland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Birger Filipsson (Aspenäsätten) var son till Filip Birgersson (Aspenäsätten) och Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten).[1]
Birger Filipsson var (liksom sin bror Johan Filipsson) delaktig i Folkungaupproret och fängslades därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades 1280 efter räfst genom halshuggning vid Stortorget i Stockholm. Enligt Sofie Adlersparre i Antikvarisk tidskrift för Sverige var han gift med Ulfhild, änka efter Johannes Mus.[2]
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Hans sätesgård var Idö gård i Jäders socken. Birger Filipsson ägde jord i Södermanland, Närke och ägde laxfisken i Klarälven, Kils härad i Värmland.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Birger Filipsson var gift 15 maj 1279 gift med Ulfhild Magnusdotter, dotter till lagmannen Magnus Bengtsson (Bjälboätten) i Östergötlands lagsaga. Hon var änka efter Bengt Magnusson.[1]
Vapen
[redigera | redigera wikitext]Birger Filipsson förde i sitt vapen en örn.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 1,2 Wernstedt Folke, red (1957). Äldre svenska frälsesläkter: ättartavlor. Bd 1. H. 1. Stockholm: Riddarhusdirektionen. sid. 10-11. Libris 12871
- ↑ Antikvarisk tidskrift för Sverige, Tjuguförsta delen, sidan 14.(1864-1924)
- ↑ Bild på Birger Filipssons sigill