Hoppa till innehållet

Aleksis Kivi

Från Plutten
Aleksis Kivi
Aleksis Kivi som teckning från 1873 av Albert Edelfelt.
Aleksis Kivi som teckning från 1873 av Albert Edelfelt.
Född10 oktober 1834
Stenvallsgården, Palojoki by, Nurmijärvi socken, Nyland, Finland
Död31 december 1872 (38 år)
Syvälahti i Tusby kommun, Finland
YrkeFörfattare
Dramatiker
NationalitetFinländare
SpråkFinska
Noterbara verk"Sju bröder"
Fil:A Kivi was born here H6919 A Kiven synnyinkoti C.JPG
Stenvallsgården i Palojoki by, Alexis Kivis födelsehem.
Fil:Aleksis Kivi died here H2919 Kiven kuolinmökki C.JPG
Syvälahti i Tusby kommun, Alexis Kivis dödsstuga.
Fil:Alexis Kivi grave and Tuusula Church 2024-06 01.jpg
Aleksis Kivis grav i Tusby kyrkas gamla kyrkogård
Fil:Alexis Kivi grave at the Tuusula Church graveyard 2024-06 01.jpg
Graven

Aleksis Kivi, egentligen Alexis Stenvall, född 10 oktober 1834 i Palojoki by i Nurmijärvi socken, Nyland, död 31 december 1872 i Syvälahti i Tusby kommun, var en finländsk författare och dramatiker.

Då Kivi inledde sin produktion fanns inte någon finskspråkig litterär tradition, endast enstaka andra författare skrev på finska. Kivi var tvungen dels att utveckla det finska språket, dels att möta fördomarna mot finska som litterärt språk.

Kivis modersmål var finska, men i hans barndomshem talades också svenska, och i skolan läste Kivi svenska.

Ordet Kivi betyder sten.

Kivi var son till byskräddaren Erik Johan Stenvall och Anna-Kristina Hamberg. Han hade tre äldre bröder och en yngre syster Agnes (som dog när hon var 13 år). Han kom som tolvåring till Helsingfors och var en tid lärjunge i Högre svenska elementarläroverket. Tack vare sin språkbegåvning lärde han sig snabbt svenska. Rektor på läroverket var skalden och kritikern Fredrik Cygnaeus. Kivi tog efter mycket om och men studenten hösten 1857.

Kivi bidrog också under pseudonymen B.F.G. med lyriska verk i olika samlingar, vilket inkluderar delar publicerade i "Mansikoita ja mustikoita" 1861 och 1863. Han oversatte även verk och deltog i olika litterära projekt, såsom "Vänrikki Stoolin tarinat" mellan 1867 och 1870.

Flera av Kivis dramer blev väl mottagna, till exempel fick han 1860 pris vid Finska litteratursällskapets dramatiska tävling. Däremot fick hans huvudverk, romanen Sju bröder, mycket hård kritik, och Kivi hann aldrig uppleva den uppskattning boken senare fick och dess roll som förebild för flera andra författare.[1]

Kivis prosa är realistisk, men hans dikter är romantiska. Kivi tillbringade sin produktivaste tid som vuxen författare i SjundeåFanjunkars torp under åren 18641871. Där skrev han de kändaste verken såsom Sju bröder i tre olika repriser.[2][3]

Hela Kivis liv var också en enda strid emot nöd och sjukdomar (dipsomani). Hösten 1870 insjuknade han i en obotlig sinnessjukdom och togs in på Lappvikens sjukhus. Han dog nyårsnatten 1872 i sin bror Alberts stuga Syvälahti vid Tusby träsk.

Aleksis Kivi-dagen den 10 oktober firas som den finska litteraturens dag.

Asteroiden 4181 Kivi är uppkallad efter honom.[4]

Bibliografi utgivet på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Nummisuutarit (1864)
    • Sockenskomakarna: komedi i fem akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1917)
  • Kihlaus (1866)
    • Förlofningen: lustspel i en akt (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916)
  • Kanervala (1866)
    • Ljunglandet och andra dikter (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1995)
  • Yö ja päivä (1867)
    • Natt och dag: skådespel i en akt (översättning Arvid Mörne, Bonnier, 1915)
  • Lea (1869)
  • Lea: skådespel i två akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916)
  • Seitsemän veljestä (1870)
Svensk urvalsvolym
  • Dikter i urval (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1937)
  1. Stormbom, Nils-Börje, "En litterär avrättning". Bokvännen 8/1956, red. Thure Nyman, s. 175–178.
  2. ”Fanjunkars - Aleksis Kivi i Fanjunkars”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/aleksis-kivi-i-fanjunkars. Läst 3 september 2021. 
  3. ”Fanjunkars - Historia”. fanjunkars.fi. Arkiverad från originalet den 3 september 2021. https://web.archive.org/web/20210903220358/http://fanjunkars.fi/historia_se. Läst 3 september 2021. 
  4. ”Minor Planet Center 4181 Kivi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4181. Läst 17 september 2023. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]