Mobiltelefon
| Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2023-11) Motivering: Noterna behöver en genomgång. Flera i de senare avsnitten verkar innehålla felaktiga uppgifter kring språk. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En mobiltelefon är en telefon som används i ett mobiltelefonisystem och som sedan slutet av 1900-talet ofta är handhållen. Den motsvarar tekniskt en radiotelefon, men istället för att telefonerna skulle vara i radioförbindelse med varandra håller de kontakt med basstationer, som i sin tur är anslutna till det fasta publika telefonnätet.
Teknik och mobilsystem
[redigera | redigera wikitext]Moderna mobiltelefoner använder digitalteknik för kontakten med basstationen, och kan därför fungera som en dator, och kan då överföra data utöver själva samtalet som sms, videosamtal etc.
Det första mobiltelefonisystemet i Sverige kom år 1950. Det första samtalet genomfördes 1950 av ingenjör Sture Lauhrén och var till fröken Ur.[1]
Systemet hette då MTA, MobilTelefonisystem version A. Systemet byggde på reläer, vilket gjorde att det tog upp till åtta sekunder innan samtalen kopplades upp. Elektroniken var baserad på rör. Det gjorde att apparaterna drog mycket ström och vägde omkring 40 kilo och var fastmonterade i bilarna. När MTA stängdes 1969 fanns det 69 kunder i Stockholm och 56 i Göteborg.
En transistorbaserad efterföljare MTB minskade vikten till omkring 9 kg och gav snabbare uppkoppling. MTB-nätet öppnades 1962 och fick som mest 600 abonnenter. MTB avvecklades 1983.
År 1968 började Televerkets radiosektion utvecklingsarbetet MTC vilket skulle bli världens första cellindelade automatiska mobilnät, men man insåg snart att tekniken inte fanns för att förverkliga planerna. Som en nödlösning utvecklades det manuella nätet MTD som tekniskt var ett kliv bakåt. Systemet var i drift mellan 1971 och 1987, och som mest arbetade 700 telefonister med att koppla 20 000 abonnenters samtal.[1]
Den 1 september 1981 startades det första NMT-nätverket på frekvensen 450 MHz i Saudiarabien med Ericsson som leverantör, och en månad senare i Sverige. Redan efter ett år hade NMT 35 000 abonnenter i Sverige, och väntelistor fick införas då efterfrågan var större än vad nätet klarare. År 1986 infördes NMT 900 vilket gav ökad kapacitet. Som mest fanns det 1996 nästan en miljon NMT-abonnenter, men därefter började den digitala nätstandarden GSM ta över. NMT 900 stängdes den 31 december 2001 medan NMT 450 fanns kvar till 2007.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext].jpg){kind=link}
Biltelefon
[redigera | redigera wikitext]Syftet med mobiltelefonen var ursprungligen att den skulle användas i bilen. På svenska kallas den typen av mobiltelefon även biltelefon. De första utformades med inspiration från tidigare telefoner och radioapparater.[2]
År 1911 experimenterade svensken Lars Magnus Ericsson, grundare av företaget Ericsson, och hans fru Hilda med att skapa en biltelefon via det stationära telefonnätet. Den fungerade, men bara när bilen stod stilla.[3]
1940- till 1980-talet
[redigera | redigera wikitext]Det första samtalet från en transportabel telefon ägde rum den 17 juni 1946 när det amerikanska företaget Bell System genomförde en säljkampanj riktad till affärsmän. Då vägde en biltelefonenhet omkring 35 kilo och kunde installeras i bagageutrymmet på en personbil. Systemet hade begränsad räckvidd och samtalen kopplades då via en växeltelefonist. I USA användes systemet fram till 1980-talet.[4]
Fram till 1970-talet handlade det enbart om stora enheter som förvisso var flyttbara men som inte var behändiga eller lätta.[2] Den första mobiltelefonen som helt levde upp till namnet uppfanns av Martin Cooper på företaget Motorola. Tillsammans med Motorolas vicepresident och chefsingenjör John Francis Mitchell började Motorola under 1950-talet utveckla lättare bärbara apparater. 1967 togs deras uppfinning polisradio i bruk. Cooper ville vidareutveckla idén och skapa bärbara telefoner som människor kunde använda var som helst. 1973 var konceptet färdigutvecklat och den 3 april 1973 ringde Cooper historiens första mobiltelefonsamtal. Den första helt handhållna mobiltelefonen var skapad och vägde omkring två kilo.[5]
1980-talet
[redigera | redigera wikitext]Det dröjde till 1983 innan mobiltelefoner började säljas till allmänheten. Anledningen till dröjsmålet var främst priset, och att många också ansåg att mobiltelefonerna var för stora för att de skulle vara praktiska i vardagen.[6] Vid den tiden användes mobiltelefonen särskilt av yuppier och fick det skämtsamma smeknamnet yuppienalle i slutet av 1980-talet.[7] I övrigt användes vanligen traditionella telefoner anslutna till det fasta telefonnätet och telefonautomater i exempelvis telefonkiosker.
1990-talet och framåt
[redigera | redigera wikitext]Mobiltelefonutvecklingen gick snabbt fram i slutet av 1990-talet då teknikens utveckling möjliggjorde att mobiltelefonerna blev både mindre och smidigare. Nackdelen var då att även skärmarna var små[8] och monokroma.
Mobiltelefonerna fick internetfunktioner. Den första standarden för utnyttjande av webben var WAP, vilken började användas 1999, men blev populärt några år senare[8]. Det gjorde det möjligt att utföra vissa vardagliga ärenden via mobiltelefonen, som att beställa biljetter eller sköta bankärenden.[8] Nackdelar med WAP var att hastigheten var låg och att det inte gick att prata i telefon samtidigt som man wappade.[8] Det stora genomslaget för internet via mobiltelefonen kom kring åren 2007–2008, i samband med införandet av det betydligt snabbare mobilnätet 3G och lanseringen av Iphone[8]. Då blev det möjligt att tala i telefon samtidigt, ladda ner fullstora bilder samt strömma ljud och video via mobiltelefonen. Man kunde då exempelvis föra videosamtal via mobiltelefoner.
Knapptelefonerna ersattes till stor del av smartmobiler med multipekskärm, vilka i allmänhet var större i formatet men tunnare än de tidigare knapptelefonerna. Operativsystemet Android fick spridning bland mobiltelefontillverkare. Smartmobilerna öppnade för nya användningsområden, som exempelvis handdator och kamera. Utvecklingen fortsatte in på 2010-talet.
Från 2010-talet har nyutvecklingen av mobiltelefoner saktat ner. Istället har det fokuserats mer på att förbättra befintliga funktioner och anpassa mobilerna till de allt snabbare mobilnäten. Äldre mobiltelefoner har därefter stigit kraftigt i värde i förhållande till nyare mobiltelefoner på marknaden och blivit samlarobjekt.[9][10] Det har också medfört att man ofta kan lämna in eller skicka in mobiltelefoner som inte används längre till olika företag och antingen få pengar eller rabatt vid köp av en ny. I mitten av 2020-talet finns planer på ett försök i Sverige med utplacerade pantstationer för mobiltelefoner, liknande pant för förpackningar, som med hjälp av AI värderar mobilen, ger ett prisförslag och kan betala ut pengar till inlämnaren via Swish.[11]
Typer
[redigera | redigera wikitext]Smartphone
[redigera | redigera wikitext]Smartphones har ett antal särskiljande funktioner. International Telecommunication Union mäter dem med internetanslutning, vilket de kallar Aktiva mobila bredbandsabonnemang (inklusive surfplattor osv.). I den utvecklade världen har smartphones nu övertagit användningen av tidigare mobilsystem. Men i utvecklingsländerna står de för cirka 50% av mobiltelefoni.
Funktionstelefon
[redigera | redigera wikitext]Funktionstelefon är en term som vanligtvis används som en retronym för att beskriva äldre eller enklare mobiltelefoner som är begränsade i funktioner jämfört med en modern smartphone; Funktionstelefoner har till exempel knappsats. De erbjuder, precis som alla mobiltelefoner, röstsamtal och textmeddelanden samt i vissa fall även grundläggande multimedia och internet-funktioner och andra tjänster som erbjuds av användarens trådlösa tjänsteleverantör. En funktionstelefon kan även ha ytterligare funktioner utöver äldre eller grundläggande mobiltelefoner, som endast kan användas för röstsamtal och textmeddelanden.[12][13] Funktionstelefoner och grundläggande mobiltelefoner tenderar att använda en egenutvecklad programvara och användargränssnitt. Å andra sidan använder smartphones generellt sett ett mobilt operativsystem som ofta delar gemensamma drag över olika enheter.
På grund av dessa telefoners enkla uppbyggnad är de, tillsammans med enklare smartmobiler, populära bland många äldre och synskadade. Under mitten av 2020-talet har dock framförallt grundläggande mobiltelefoner utan extrafunktioner åter fått en viss popularitet bland ungdomar[14] och andra som inte vill överösas av information från de sociala medierna utan hellre vill ha en telefon som är till för just det som en telefon i grunden är till för – att ringa och SMS:a på. I och med dessa telefoners enklare funktion och uppbyggnad har de fått smeknamnen dumbphone eller dumtelefon – antonymer till smartphone och smartmobil – för att skilja dem från de mer avancerade smartmobilerna.
Mobiltelefoner för seniorer
[redigera | redigera wikitext]Även om det inte är en specifik typ av telefon eller en officiell benämning finns det mobiltelefoner som marknadsförs till äldre och andra med nedsatt syn, nedsatt hörsel och trygghetsbehov, både smarttelefoner och knapptelefoner. Det är enkla telefoner som ska vara lätta att lära sig, har stora knappar eller stor skärm, tydligt ljud och tydlig text. De kan även ha inbyggd trygghetsfunktion som underlättar att slå larm vid behov. Vanliga funktioner är ofta anpassade för att underlätta just för seniorer. På smarttelefonerna kan det finnas förinstallerade appar för exempelvis hörapparat. Telefonerna brukar i övrigt sakna vanliga extrafunktioner.[15]
Kultur och popularitet
[redigera | redigera wikitext]
Mobiltelefoner betraktas som en viktig mänsklig uppfinning eftersom de har blivit en av de mest använda och sålda konsumentteknikerna.[3][17] De har också blivit kulturellt symboliska. I japansk mobiltelefonkultur till exempel är mobiltelefoner ofta dekorerade med amuletter. De har också ibland blivit modesymboler.[18] Motorola Razr V3 och LG Chocolate är två exempel på enheter som var populära för att vara modemedvetna utan nödvändigtvis fokusera på mobiltelefonens ursprungliga syfte, det vill säga en enhet för mobiltelefoni.[19]
Vissa har också föreslagit att mobiltelefoner eller smartphones är en statussymbol.[20] Till exempel föreslog en forskningsrapport att ägande av specifikt en Apple iPhone ansågs vara en statussymbol.
Textmeddelanden som skickas via mobiltelefoner har också lett till skapandet av "SMS-språk", liknande internetslang. Det har också lett till den ökande populariteten av emojier.[21][22]
Försäljning
[redigera | redigera wikitext]Efter tillverkare
[redigera | redigera wikitext]| Placering | Tillverkare | Strategi Analys rapport[23] | ||
|---|---|---|---|---|
| 1 | Samsung | 20% | ||
| 2 | Apple | 17% | ||
| 3 | Xiaomi | 12% | ||
| 4 | Oppo | 10% | ||
| 5 | Vivo | 8% | ||
| Övriga | 31% | |||
| Observera: Leverantörernas leveranser är varumärkta leveranser och exkluderar försäljning av OEM för alla leverantörer. | ||||
Q2 2023 var de fem främsta tillverkarna i världen Samsung (20%), Apple (17%), Xiaomi (12%), Oppo (10%) och Vivo (8%).[23]
- Historia
Från 1983 till 1998 var Motorola marknadsledare inom mobiltelefoner. Nokia var marknadsledare inom mobiltelefoner från 1998 till 2012.[24] Under Q1 2012 överträffade Samsung Nokia, med försäljning av 93,5 miljoner enheter jämfört med Nokias 82,7 miljoner enheter. Samsung har behållit sin toppposition sedan dess.
Förutom Motorola hade europeiska varumärken som Nokia, Siemens och Ericsson en gång stor påverkan på den globala mobiltelefonmarknaden, och många nya teknologier utvecklades i Europa. Fram till 2010 hade inflytandet från europeiska företag minskat avsevärt på grund av hård konkurrens från amerikanska och asiatiska företag, till en punkt där de flesta tekniska innovationer inte längre skedde i Europa.[25][26] Apple och Google, båda från USA, kom också att dominera mobiltelefonprogramvara.[27]
Efter mobiloperatör
[redigera | redigera wikitext]Världens största enskilda mobiloperatör sett till antalet abonnenter är China Mobile,[28] som i september 2023 hade över 990 miljoner mobiltelefonabonnenter.[29] År 2022 fanns det totalt 8,6 miljarder mobilabonnemang, vilket är något mer än jordens befolkning som samma år angavs till 7,9 miljarder.[30]
År 2019 fanns det 24 mobiloperatörer med över 100 miljoner abonnenter vardera.[31]
| Operatör | Antal
abonnenter |
|---|---|
| China Mobile | 942 |
| Bharti Airtel (Afrika) | 411 |
| Reliance Jio (Indien) | 355 |
| China Telecom | 330 |
| China Unicom | 324 |
| Vodafone Idea (Indien) | 311 |
| América Móvil (Sydamerika) | 278 |
| Telefónica (Sydamerika) | 262 |
| MTN Group (Afrika o Mellanöstern) | 240 |
| VEON (Afrika, Bangladesh, Kazakhstan,
Pakistan, Ryssland, Tajikistan, Uzbekistan, Ukraina mfl) |
211 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 1,2 Niklas Dahlin (28 november 2015). ”Samtalet startade den svenska mobilsuccén”. Ny Teknik - Teknikhistoria. https://teknikhistoria.nyteknik.se/mobiltelefoni/samtalet-startade-den-svenska-mobilsuccen/789287. Läst 18 september 2023.
- ↑ 2,0 2,1 ”Mobiltelefonens historia – teknikfluga gjorde succé”. Popularhistoria.se. 18 mars 2011. https://popularhistoria.se/teknik/uppfinningar/mobiltelefonens-historia. Läst 30 mars 2023.
- ↑ 3,0 3,1 Harris, Arlene; Cooper, Martin (2019). ”Mobile phones: Impacts, challenges, and predictions”. Human Behavior and Emerging Technologies 1: sid. 15–17. doi:.
- ↑ ”Vem ringde det första mobilsamtalet?”. Varldenshistoria.se. 31 juli 2021. https://varldenshistoria.se/teknik/vem-ringde-det-forsta-mobilsamtalet. Läst 30 mars 2023. [inloggning kan krävas]
- ↑ ”Meet the man who invented the mobile phone” (på British English). BBC News. 23 april 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/click_online/8639590.stm. Läst 30 mars 2023.
- ↑ Who invented the cell phone? Arkiverad 23 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Brophy.net
- ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: yuppienalle
- ↑ 8,0 8,1 8,2 8,3 8,4 ”WAP gör att mobilsurfandet kan börja”. Internetmuseum. 20 oktober 2015. https://internetmuseum.se/tidslinjen/wap-mobilsurfandets-fodelse/. Läst 4 januari 2026.
- ↑ Staffan Ekberg (12 december 2025). ”Lista: 5 gamla mobiltelefoner som är värda en halv förmögenhet”. News55. https://www.news55.se/privatekonomi/lista-5-gamla-mobiltelefoner-som-ar-varda-en-halv-formogenhet/. Läst 4 januari 2026.
- ↑ ”Din gamla mobil kan vara oerhört värdefull”. PC-tidningen. 27 december 2025. https://pctidningen.se/telefon/din-gamla-mobil-kan-vara-oerhort-vardefull. Läst 4 januari 2026.
- ↑ Viktor Krylmark (29 oktober 2025). ”Nu kan du enkelt ”panta” din gamla mobiltelefon och få betalt direkt”. www.nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/tech/nu-kan-du-enkelt-panta-din-gamla-mobiltelefon-och-fa-betalt-direkt/4406185. Läst 4 januari 2026.
- ↑ ”Funktionstelefon Definition från PC Magazine Encyclopedia”. www.pcmag.com. https://www.pcmag.com/encyclopedia/term/62894/feature-phone.
- ↑ Todd Hixon, Två veckor med en dum telefon Arkiverad 30 juli 2017, Forbes, 13 november 2012
- ↑ techdogs.com - td-articles - trending-stories - gen z is going retro with dumbphones - here's why (engelska)
- ↑ ”Test av seniormobiler 2026, de bästa för seniorer” (på svenska). www.test.se. https://www.test.se/seniormobil/. Läst 4 januari 2026.
- ↑ ”Statistik”. ITU. http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Pages/stat/default.aspx.
- ↑ Gupta, Gireesh K. (2011). ”Ubiquitous mobile phones are becoming indispensable”. ACM Inroads 2 (2): sid. 32–33. doi:. https://dl.acm.org/doi/abs/10.1145/1963533.1963545.
- ↑ ”Mobilanvändare väljer mode över funktion”. NBC News. 2006-10-14. https://www.nbcnews.com/id/wbna15255577.
- ↑ Alex Pell (9 mars 2007). ”Test Bench: Fashion phones”. The Times. https://www.thetimes.co.uk/article/test-bench-fashion-phones-xsjfvc2kshd.
- ↑ Lasco, Gideon (2015-10-22). ”Smartphone som statussymbol”. INQUIRER.net. https://opinion.inquirer.net/89605/the-smartphone-as-status-symbol.
- ↑ Strat-Comm, Sailient (2018-01-06). ”Emojis utveckling till kultur” (på English). Medium. https://medium.com/@sailientstrat/the-evolution-of-emoji-into-culture-2298f407cd35.
- ↑ Tyler D´Costa (6 januari 2018). ”The evolution of emoji into culture”. Sailient Strat-Comm. https://medium.com/@sailientstrat/the-evolution-of-emoji-into-culture-2298f407cd35. Läst 18 september 2023.
- ↑ 23,0 23,1 ”Global Smartphone Shipments Market Data (Q3 2021 – Q2 2023)”. Counterpoint. 17 augusti 2023. https://www.counterpointresearch.com/insights/global-smartphone-share/. Läst 5 november 2023.
- ↑ Roger Cheng (25 april 2014). ”Farewell Nokia: The rise and fall of a mobile pioneer”. CNET. https://www.cnet.com/tech/mobile/farewell-nokia-the-rise-and-fall-of-a-mobile-pioneer/. Läst 5 november 2023.
- ↑ Richard Wray (14 februari 2010). ”How the smartphone made Europe look stupid”. The Guardian. https://www.theguardian.com/business/2010/feb/14/mobile-world-congress-phones-networks. Läst 5 november 2023.
- ↑ ”Non-Chinese Smartphones and Phones Not Made in China”. mobility. 5 februari 2020. Arkiverad från originalet den 9 december 2023. https://web.archive.org/web/20231209022704/https://mobilityarena.com/non-chinese-smartphones/. Läst 5 november 2023.
- ↑ ”How the smartphone made Europe look stupid”. the Guardian. 14 februari 2010. http://www.theguardian.com/business/2010/feb/14/mobile-world-congress-phones-networks.
- ↑ ”Top 10 Telecom Operators in the World in 2022 by Mobile Subscriptions”. www.GlobalData.com. https://www.globaldata.com/companies/top-companies-by-sector/technology-media-and-telecom/global-companies-by-mobile-subscriptions/. Läst 5 november 2023.
- ↑ ”Monthly Customer Data”. Chine Mobile. Arkiverad från originalet den 31 december 2018. https://web.archive.org/web/20181231064246/https://www.chinamobileltd.com/en/ir/operation_m.php. Läst 5 november 2023.
- ↑ ”Number of mobile (cellular) subscriptions worldwide from 1993 to 2022”. statista. https://www.statista.com/statistics/262950/global-mobile-subscriptions-since-1993/. Läst 5 november 2023.
- ↑ 31,0 31,1 ”Telecom operators of the world”. Datahub.io. 2019. https://datahub.io/ismail.shahzad/telecom-operators-of-the-world/r/2.html. Läst 5 november 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]-