Demokrati
Demokrati (Sverige)
[redigera | redigera wikitext]Demokrati (Sverige) avser det svenska statsskicket, som bygger på principen om folkstyre. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och utövas genom representativa institutioner, fria val och rättsstatliga principer. Demokratin är grundlagsfäst och regleras främst genom Regeringsformen.
Konstitutionell grund
[redigera | redigera wikitext]Den svenska demokratin vilar på Sveriges grundlagar, särskilt:
I Regeringsformen fastslås att:
- all offentlig makt utgår från folket,
- folkstyret förverkligas genom representativ demokrati och parlamentarism.
Grundläggande principer
[redigera | redigera wikitext]Den svenska demokratin bygger på flera centrala principer:
- Folksuveränitet – makten utgår från medborgarna.
- Representativ demokrati – folket styr genom valda företrädare.
- Parlamentarism – regeringen måste ha riksdagens förtroende.
- Rättsstat – makt utövas under lagarna.
- Mänskliga fri- och rättigheter – skydd för individen.
- Kommunalt självstyre – kommuner och regioner har självständigt ansvar.
Demokratiska institutioner
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ och:
- stiftar lagar,
- beslutar om budget och skatter,
- kontrollerar regeringen,
- representerar folket.
Riksdagen väljs i allmänna och fria val vart fjärde år.
Regeringen
[redigera | redigera wikitext]Regeringen:
- styr riket,
- verkställer riksdagens beslut,
- leder statsförvaltningen,
- ansvarar för utrikespolitiken.
Regeringen är politiskt ansvarig inför riksdagen.
Domstolar och myndigheter
[redigera | redigera wikitext]Domstolar och förvaltningsmyndigheter:
- tillämpar lagar,
- är självständiga i enskilda ärenden,
- bidrar till att upprätthålla rättsstaten.
Val och politiskt deltagande
[redigera | redigera wikitext]Allmänna val
[redigera | redigera wikitext]Sverige har:
- allmän och lika rösträtt,
- hemliga val,
- proportionellt valsystem.
Val hålls vart fjärde år till:
- riksdagen,
- regionfullmäktige,
- kommunfullmäktige.
Politiskt deltagande
[redigera | redigera wikitext]Utöver val deltar medborgare genom:
- politiska partier,
- civilsamhälle och organisationer,
- opinionsbildning,
- demonstrations- och mötesfrihet,
- medborgarförslag och remissförfaranden.
Yttrandefrihet och öppenhet
[redigera | redigera wikitext]Den svenska demokratin kännetecknas av starka friheter:
Dessa möjliggör granskning av makthavare och öppen debatt.
Kommunalt självstyre
[redigera | redigera wikitext]Kommuner och regioner:
- väljs demokratiskt,
- ansvarar för lokala och regionala frågor,
- har beskattningsrätt.
Det kommunala självstyret är grundlagsfäst.
Begränsningar och skydd
[redigera | redigera wikitext]Demokratin skyddas genom:
- grundlagsskydd för val och rättigheter,
- särskilda regler för ändring av grundlag,
- oberoende domstolar,
- tillsynsmyndigheter.
Utmaningar
[redigera | redigera wikitext]Den svenska demokratin diskuteras ofta i relation till:
- valdeltagande och politiskt engagemang,
- desinformation och informationspåverkan,
- hot mot förtroendevalda,
- balansen mellan säkerhet och frihet,
- digitaliseringens påverkan på demokratin.
Betydelse
[redigera | redigera wikitext]Demokratin i Sverige är grundläggande för:
- folkets politiska inflytande,
- skyddet av fri- och rättigheter,
- rättsstatens funktion,
- samhällelig stabilitet och legitimitet.