Julskinka
Julskinka kallas den skinka från gris som traditionellt serveras under julhelgen. Traditionen förekommer i en mängd länder, främst i norra Europa och i anglosfären, och hur skinkan är tillagad beror på var i världen den serveras.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Varifrån traditionen stammar är omdiskuterat men har ofta kopplats till de blotriter där man offrade vildsvin till vanerguden Frej, som starkt förknippades med djuret.[2][3] Traditionen kan sedan i Skandinavien och England ha överförts via helgonet Stefanos som firas den 26 december.[4] Hur det ligger till med dessa kopplingar är högst oklart och under medeltiden var exempelvis julafton en del av adventsfastan, och då åts inga kötträtter alls. Länge var det främst hos överklassen som man kunde äta skinka på det här viset och den stektes då på spett.
Julskinka i olika länder
[redigera | redigera wikitext]
I Estland serveras julskinkan ofta med rutad och knaperstekt svål tillsammans med surkål och ugnsstekt potatis. I Finland äts den med tillbehör som jullimpa, hemost, svampsallad eller rosoll.[5] På Island är det vanligt att servera ren, rökt lamm eller julskinka till jul.[6] I Polen äter man skinka och olika korvar först på juldagen. Traditionen att servera skinka till jul förekommer bland annat även i USA, Kanada, Australien.[6]
I Sverige
[redigera | redigera wikitext]
Julskinkan i Sverige är en rimmad skinka som först ugnsbakats eller kokats (spadet brukar sparas till dopp i grytan) och sedan griljerats med senap. Julskinka anses av många i Sverige som obligatoriskt vid jul[7] och dukas fram från julafton och under de övriga juldagarna. Den brukar serveras tillsammans med senap, eller med äppelmos. Rester av julskinka kan användas i annan matlagning, även efter frysning.
Innehåll
[redigera | redigera wikitext]När fettet skärs bort på julskinkan innehåller den omkring tre procent fett och salthalten på färdigkokt skinka är också omkring tre procent. Julskinkor i Sverige innehåller, likt andra charkprodukter, vanligtvis nitrit. Det förhindrar tillväxt av bakterier och ökar hållbarheten. Kravmärkt julskinka får däremot inte innehålla nitrit. Den är därför gråare i färgen och har kortare hållbarhet.[7]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det är en missuppfattning om att julskinkan är en hednisk kvarleva. Fram till 1800-talet var julmat och annan festmat förknippad med färsk mat,[8] medan skinkan vanligtvis saltades och sparades till sommaren[9].
Det svenska begreppet "julskinkan" omtalas första gången hos Olof Rudbeck i hans Atlantica (1677–1702) och förekom främst hos överklassen där den stektes på spett. Under 1700-talet blev skinkan vanlig på vissa herrgårdar, men inte hos allmänheten.[10] Den griljerade skinkan blev populär under 1800-talet.[11]
Länge sparades den fina skinkan till senare tillfällen och istället placerades ett pyntat grishuvud, en så kallad julhös på julbordet. Detta huvud fungerade under julen som skådemat och åts upp först efter julen.
Sedan 1900-talet har färdigkokt och färdiggriljerad skinka blivit allt vanligare i livsmedelsaffärerna. Även skinkspad kan köpas färdigt av den som vill ha dopp i grytan men vill slippa arbetet med att koka skinkan.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Culture-Tradition: Christmas: A Family Affair”. Sweden.se. 2014. Arkiverad från originalet den 2021-03-12. https://web.archive.org/web/20210312070633/https://sweden.se/culture-traditions/christmas/. Läst 7 oktober 2020.
- ↑ Simek, Rudolf (1998). Die Wikinger. Verlag C.H.BECK oHG. doi:. ISBN 978-3-406-61624-2
- ↑ Martineau, Chantal (2011-12-22). ”In Defense Of Christmas Ham” (på English). Food Republic. https://www.foodrepublic.com/2011/12/22/in-defense-of-christmas-ham/.
- ↑ The Goddess Obscured: Transformation of the Grain Protectress from Goddess to Saint. Beacon Press. 1985. sid. 105–112. ISBN 0-8070-6723-7. http://books.google.com/books?id=6kAj30ftRaAC&pg=PP1
- ↑ Anne Bergman; Carola Ekrem (2020). ”Julmat”. Stora finlandssvenska festboken. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken
- ↑ 6,0 6,1 december, Kost 24; 2015 (24 december 2015). ”Så här ser julmaten ut världen över”. Kurera.se. https://kurera.se/sa-har-ser-julmaten-ut-varlden-over/. Läst 15 juni 2020.
- ↑ 7,0 7,1 ”Allt du behöver veta om julskinka”. Svenskt Kött. http://www.svensktkott.se/aktuellt/nyheter/allt-du-behover-veta-om-julskinka/. Läst 11 december 2016.
- ↑ Text-Anna Larsdotter (7 december 2019). ”Richard Tellström har koll på julbordets historia”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/richard-tellstrom-har-koll-pa-julbordets-historia. Läst 20 december 2025.
- ↑ ”Julmatens historia - varifrån kommer sill, prinskorv och risgrynsgröt?”. ICA.se. https://www.ica.se/inspiration/artiklar/tillfallen/hogtider--traditioner/jul/julmatens-historia/. Läst 20 december 2025.
- ↑ Johansson, Roland. ”Doppet och korven äldst på julbordet”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 16 december 2010. https://web.archive.org/web/20101216103901/http://www.gp.se/matdryck/1.508720-doppet-och-korven-aldst-pa-julbordet. Läst 23 december 2010.
- ↑ Fil, fläsk och falukorv - Svenska mattraditioner genom tiderna, Jan-Öjvind Swahn
