Läder
Läder är hud som behandlats så att den blivit beständig mot förruttnelse, och samtidigt bevarat sin naturliga styrka och spänst.[1] Denna behandling kallas garvning. Viktiga egenskaper hos garvat läder är slittålighet, formbarhet och förmåga att släppa igenom vattenånga.[1] Veganskt läder kan tillverkas naturligt av bakterier och jäst i kimchi[2], men det mesta är konstläder av polyuretan.
Typer av läder
[redigera | redigera wikitext]Lädertyper sorterat på ursprung
[redigera | redigera wikitext]Tamdjur
[redigera | redigera wikitext]- Getläder
- Hästläder
- Kalvläder
- Oxläder (buffelskinn)
- Svinläder, av svinhud. Svinlädret är tunnare än oxläder och används oftast till lättare produkter som handskar och skor.
Vilda djur
[redigera | redigera wikitext]Ospecificerat djurskinn
[redigera | redigera wikitext]Lädertyper sorterade efter plats på kroppen den kommer från
[redigera | redigera wikitext]- Kärnläder, även kallat krupong, är ryggstycket på en djurhud.[3] Detta har till skillnad från buk- och halslädret en jämn och stadig struktur.
Lädertyper sorterade i alfabetisk ordning
[redigera | redigera wikitext]- Drögläder (plattläder)
- Glacéläder, mjukt, ljust och elastiskt
- Mocka, med köttsidan utåt
- Nappa, med narvsidan utåt
- Nubuck, med slipad narvsida
- Passerläder
- Ryssläder (juft)
- Råhud, ogarvat
- Spaltläder, där skinnet delats (spaltats) i 2 eller 3 lager
- Smorläder är läder som fått ligga under lång tid i så kallad smorning, det vill säga i en blandning av olja, fett, vax och tjära. Därigenom blir lädret både mjukt, formbart och vattentätt. Lädersmorning för skovård går fortfarande att köpa i välsorterade skoaffärer.
- Sulläder
- Sämskskinn framställs av älg-, get-, ox- eller hjortskinn.[4], där oxskinn ger en grövre kvalitet.[5] Även get och ren kan användas.[5] Namnet chamois kommer av det franska namnet på gems.
Teknisk användning
[redigera | redigera wikitext]Tack vare bland annat dess smidighet, styrka och slitstyrka är läder väldigt passande i vissa tekniska detaljer. I säten på bilar är det framförallt slitstarkt. Det används även som tätning i till exempel cykelpumpar, och som en enklare typ av gångjärn.
Läder används i vissa fall även i kvalificerade applikationer, exempelvis hydraultätning vid mycket höga tryck.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ 1,0 1,1 ”403-404 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni)”. runeberg.org. 28 februari 1886. https://runeberg.org/nfaj/0208.html. Läst 12 augusti 2025.
- ↑ ”Hipsters rejoice, you could soon be wearing sustainable vegan kombucha shoes” (på English). Arkiverad från originalet den 8 november 2020. https://web.archive.org/web/20201108091622/https://www.sbs.com.au/topics/science/future/article/2016/04/28/hipsters-rejoice-you-could-soon-be-wearing-sustainable-vegan-kombucha-shoes. Läst 13 september 2019.
- ↑ ”krupong”. SAOB. 1938. https://svenska.se/saob/?id=K_2877-0108.Iifd&pz=5. Läst 1 september 2024.
- ↑ Anders Larsson (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700–1721. Östersund: Jengel Förlag. Libris l15tm0b9j8jb4ql9. ISBN 978-91-88573-43-8
- ↑ 5,0 5,1 läder sp.171 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Klippans kromläderfabrik”. https://www.jasifil.se/klippan. ”Källa: Lars-Erik Braun, Historiska rundturer i Klippanbygden, del II. Klippan först i landet.”
- läder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912), band 17, spalt 165–173
- läder i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951), band 14, spalt 241–242