Krill
| Krill | |
| Fil:Meganyctiphanes norvegica2.jpg | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Storkräftor Malacostraca |
| Underklass | Eumalacostraca |
| Överordning | Eucarida |
| Ordning | Krill Euphausiacea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euphausiacea | |
| Auktor | Dana, 1850 |
| Familjer | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Krill (Euphausiacea) är en ordning bland kräftdjuren, som omfattar cirka 85 arter. Dessa små evertebrater utgör en mycket viktig del av djurplankton, och är som sådan av stor vikt för alla arter som lever på plankton, som till exempel bardvalar, mantor, valhajar, krabbätarsälar och andra sälarter, samt några arter av sjöfågel som nästan uteslutande livnär sig på dessa.
Krill förekommer i alla världens hav. De anses vara nyckelarter längst ner i näringskedjan, då de lever på växtplankton (och i mindre utsträckning djurplankton) och omvandlar därmed dessa till en form som lämpar sig som föda för många större djur. I Antarktiska oceanen utgör en enda art – antarktisk krill, Euphausia superba – en sammanlagd biomassa av flera hundra miljoner ton. Mer än hälften av denna biomassa äts av valar, sälar, pingviner, bläckfiskar och fiskar varje år. De flesta arterna i ordningen befinner sig dessutom nära ytan under natten och djupare ner under dagen. På så sätt är de tillgängliga som byte för en stor mängd arter som förekommer på olika djup.
Krill är även viktiga aktörer i kolcykeln, och är faktiskt ett av världens största kolsänkor. Kol från atmosfären fångas och binds up av växtplankton som krillen livnär sig på. När krillen förnyar sitt skal så faller det gamla skalet innehållande kol till botten av havet, det samma gäller för avföringen. Denna process hjälper till med att minska kol i atmosfären. [1]
Krill fiskas i Antarktiska oceanen och i havet runt Japan. Varje år fiskas 150 000–200 000 ton upp ur världens hav. Dessa krill används huvudsakligen som foder i fiskodlingar och akvarium, som agn vid sportfiske och inom läkemedelsindustrin. I Ryssland och Japan används krill även som mat för människor.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Ordningen indelas i de två familjerna Euphausiidae, som kallas lysräkor, och Bentheuphausiidae, där den senare endast omfattar arten Bentheuphausia amblyops, som också anses vara en av de mer primitiva nu levande arterna av krill. Euphausiidae å andra sidan omfattar cirka 85 arter fördelade på tio släkten varav Euphausia, med 31 arter, är det största.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Krill förekommer i alla hav. De flesta arter förekommer i flera hav men många är endemiska. Arter av släktet Thysanoessa förekommer både i Atlanten och Stilla havet. I Stilla havet förekommer även arten Euphausia pacifica. Meganyctiphanes norvegica förekommer över hela Atlanten, från norra Atlanten ner till Medelhavet.
Sju arter är beskrivna för Antarktis,[3] en i släktet Thysanoessa (T. macrura) och sex arter från släktet Euphausia.
Morfologi
[redigera | redigera wikitext]Krill är kräftdjur och har ett exoskelett av kitin. Detta består av tre segment: cephalon (huvudet), thorax och buk. De två förstnämnda är sammanfogade till en cephalothorax. Hos de flesta arter av krill är detta yttre exoskelett genomskinligt.
Lysförmåga
[redigera | redigera wikitext]Nästan alla krill inom familjen Euphausiidae har lysförmåga, det vill säga bioluminescens, och kallas därför för lysräkor. Den enda arten inom familjen Bentheuphausiidae saknar förmåga till bioluminescens.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Delar av denna artikel baserar sig på en översättning från engelska Wikipedia: Krill
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Cavan, E. L.; Belcher, A.; Atkinson, A.; Hill, S. L.; Kawaguchi, S.; McCormack, S. (2019-10-18). ”The importance of Antarctic krill in biogeochemical cycles” (på English). Nature Communications 10 (1): sid. 4742. doi:. ISSN 2041-1723. PMID 31628346. PMC: 6800442. https://www.nature.com/articles/s41467-019-12668-7. Läst 21 oktober 2025.
- ↑ Taxonomi för Euphausiacea från ITIS
- ↑ Brueggeman, P.: Euphausia crystallorophias Arkiverad 8 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. pdf sid.10, från Underwater Field Guide to Ross Island & McMurdo Sound, Antarctica (engelska)
- ↑ SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: lysräkor (Euphausiidae), läst 2025-11-18