Hoppa till innehållet

München

Från Plutten
För filmen München, se München (film).

Mall:Ortsfakta Tyskland

Fil:München 1701.jpg
Historisk vy över München, 1701.

München är en stad i södra Tyskland. Den är huvudstad och största stad i Bayern och tillhör regeringsområdet Oberbayern. Staden är en kretsfri stad med cirka 1 487 000 invånare (2023).[1] Det gör München till Tysklands tredje största stad. I hela metropolregionen bor omkring 6,2 miljoner människor.[2]

München är känd för Oktoberfest, en folkfest som hålls varje år från slutet av september till början av oktober. Staden har också flera stora museer, till exempel Deutsches Museum och Glyptothek.

Huvudartikel: Münchens historia

Tidig bosättning och stadsgrundande (800–1200-talet)

[redigera | redigera wikitext]

På 800- och 900-talen bodde bönder och benediktinermunkar från Tegernsee i området. En by växte fram och fick namnet Ze den Munichen, vilket betyder ”hos munkarna” på bayersk dialekt. Sedan 1200-talet har Münchens stadsvapen visat ett barn i munkkåpa, det så kallade Münchner Kindl.

Vid denna tid dominerade städer som Augsburg, Nürnberg och Regensburg utvecklingen i Bayern. München var fortfarande en liten by.

År 1158 grundade hertig Henrik Lejonet från Sachsen och Bayern en tullstation vid Isar för att kontrollera salttransporter från Salzburg. Han brände den tidigare bosättningen och anlade en ny stad med marknadsplats. Salthandeln gjorde att staden växte snabbt.

År 1180 tog kejsar Fredrik Barbarossa kontroll över München och gav staden till ätten Wittelsbach, som styrde Bayern fram till 1918. Deras blå-vita vapensköld syns än i dag i Bayerns flagga och i BMWs logotyp.

År 1255 utsåg hertig Ludvig II München till huvudstad i Oberbayern. När Ludvig IV av Bayern blev romersk kejsare 1328 flyttade han sitt hov till staden.[3]

Under Ludvigs tid utvidgades staden till Karlstor (1315), Sendlinger Tor (1319) och Isartor (1314). Stadens gräns låg kvar där fram till 1795 då befästningarna revs.[3]

Kriser och återhämtning (1300–1600-talet)

[redigera | redigera wikitext]

München drabbades av pesten 1350. Ekonomiska problem och inflation orsakade revolter mot patricierfamiljer och judeförföljelser. Klädhandlaren Hans Impler avrättades offentligt vid Marienplatz. Wittelsbacharna stärkte stadens försvar och lät bygga ett borgsäte för förvaltningen.

Under 1400-talet blomstrade staden inom konst, hantverk och handel. Hertig Albrekt V av Bayern samlade konstnärer vid sitt hov och höjde Münchens kulturella status.[3]

År 1632 intog svenska trupper under Gustav II Adolf München. Kungen tog 42 medborgare som gisslan och krävde 300 000 thaler i krigsskadestånd. Tre år senare hade alla utom sex återvänt. År 1638 restes en Jungfru Maria-staty på Marienplatz som tack för att staden skonades. År 1634 bröt pest ut igen och krävde cirka 7 000 liv – en tredjedel av befolkningen.

Befolkningen sjönk under perioden från omkring 24 000 till 9 000.[3]

Upplysning, reformer och kungadöme (1700–1810)

[redigera | redigera wikitext]
Historisk karta över München, 1740.
Historisk karta över München, 1740.

Mellan 1701 och 1714 deltog Maximilian II Emanuel av Bayern i det spanska tronföljdskriget på den förlorande sidan, och Bayern ockuperades av Österrike till freden 1714. Under Maximilian III Joseph av Bayern styrdes staden en tid av ungerska husarer, vilket framkallade protester.

När Maximilian III Joseph dog 1777 utslocknade huvudgrenen av huset Wittelsbach. Tronföljden gick till Karl Theodor av Bayern från Mannheim, vars beslut att stanna kvar där väckte missnöje i München. Missväxt och oroligheter bröt ut, och Karl Theodor satte in militär för att upprätthålla ordningen.

Den amerikanske officeren Benjamin Thompson – senare greve Rumford – startade skolor och arbeten för soldater och anlade Englischer Garten 1789, en park som blev öppen för alla.

Kring sekelskiftet 1800 ockuperades München av den franske generalen Jean Victor Moreau, som förlade sitt högkvarter till Nymphenburg.

Napoleon besökte staden 1805. Hans styvson Eugène de Beauharnais gifte sig med prinsessan Augusta av Bayern, och Maximilian I Josef av Bayern utsågs till kung. Reformprogrammet förbättrade villkoren för protestanter och judar. Omkring 30 000 bayerska soldater stupade vid slaget vid Austerlitz.

Den 17 oktober 1810 gifte sig Max Josephs son Ludwig I av Bayern med Theresia av Sachsen-Hildburghausen. Festen med hästkapplöpningar och öl lade grunden till Oktoberfesten.

År 1821 blev München ärkebiskopssäte.[4]

Nation, kultur och kungamakt (1800-talet)

[redigera | redigera wikitext]
Stadskarta över München, 1858.
Münchens stadsplan 1858.

Ludwig I av Bayern ville stärka patriotismen och minska franskt inflytande. Han återinförde Münchner Kindl som stadsvapen, flyttade universitetet till staden och initierade Odeonteatern, museer och konstgallerier. Kritik mot hans relation med Lola Montéz ledde till att han abdikerade 1848.

Ludwig II av Bayern lät bygga Neuschwanstein vid Alpernas fot och samarbetade med Richard Wagner för att göra München till ett musikcentrum. År 1886 förklarades Ludwig sinnessjuk och dog kort därefter tillsammans med sin psykiater vid slottet Berg. Brodern Otto var redan sinnessjuk, och farbrodern Luitpold av Bayern blev regent. Under hans tid blev Schwabing ett konstnärscentrum som lockade konstnärer från hela Europa, däribland Adolf Hitler.

Krig, politik och återuppbyggnad (1900-talet)

[redigera | redigera wikitext]
Staty av Jungfru Maria på Marienplatz i München.
Mariensäule på Marienplatz.

Första världskriget och revolutionen (1918–1919)

[redigera | redigera wikitext]

När första världskriget slutade växte missnöjet i Bayern. I november 1918 utropades republik och monarki avskaffades. Ministerpresidenten Kurt Eisner mördades i februari 1919. Under mars och april samma år styrdes staden av en kommunistisk rådsrepublik innan regeringslojala trupper återtog kontrollen

Ölkällarkuppen (1923)

[redigera | redigera wikitext]

Hyperinflation, livsmedelsbrist och politisk oro präglade 1923. NSDAP anordnade massmöten, och i november samma år genomförde Adolf Hitler ölkällarkuppen. Försöket misslyckades men gjorde Hitler rikskänd.

Nazitiden och andra världskriget (1933–1945)

[redigera | redigera wikitext]

München blev nazistpartiets centrum. 1933 öppnades Dachau, det första koncentrationslägert i Tyskland. Under kristallnatten 1938 förstördes stadens synagoga och judiska butiker vandaliserades. Syskonen Hans Scholl och Sophie Scholl bildade motståndsgruppen Vita rosen men avrättades 1943.

Staden bombades 71 gånger under andra världskriget; omkring 6 000 civila dödades och 16 000 skadades.[källa behövs]

Efterkrigstid och ekonomiskt uppsving (1945–1950-tal)

[redigera | redigera wikitext]

Amerikanska trupper ockuperade München 1945. Återuppbyggnaden skedde i konservativ stil, och det historiska gatunätet bevarades. Industrin expanderade, särskilt BMW och försvarssektorn, och Västtysklands NATO-inträde 1955 stärkte ekonomin. Staden passerade en miljon invånare 1957.

Samtida utveckling (1950-talet–nutid)

[redigera | redigera wikitext]

München arrangerade de olympiska sommarspelen 1972. Tävlingarna ledde till omfattande infrastruktursatsningar, bland annat tunnelbana och pendeltåg, men överskuggades av ett terrordåd där elva israeliska idrottare mördades av Svarta september.

I dag är München ett ledande teknik-, finans- och kulturcentrum med stark BMW- och IT-industri, flera forskningsinstitutioner och återkommande evenemang som Oktoberfesten och Filmfest München.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Karte der Stadtbezirke in München.png
Stadsdelsområden i München.

Sedan en administrativ reform 1992 är München indelad i 25 stadsdelsområden. Denna indelning utgör stadens nuvarande administrativa struktur.

Storstadsområde

[redigera | redigera wikitext]

Münchens storstadsområde omfattar både själva staden och dess omgivande pendlingsregioner. Många invånare i dessa områden pendlar dagligen till arbete eller utbildning i München.

Enligt statistik från 2009 bestod det huvudsakliga pendlingsområdet av München och ytterligare 137 städer och kommuner samt 11 obefolkade kommunfria områden.[5] Totalt hade området cirka 2,5 miljoner invånare.

Storstadsområdet München (31 december 2009)[6]
Områdestyp Areal (km²) Invånarantal Befolkningstäthet (inv/km²)
Kärnstad (München) 310,69 1 330 440 4 282,2
Kärnstadens närområde 597,02 546 838 915,9
Närliggande pendlingsområde 3 185,87 660 366 207,3
Totalt 4 093,58 2 537 644 619,9

Bland de största förorterna finns Dachau, Erding, Freising, Fürstenfeldbruck och Germering. Münchens yttre pendlingsregion omfattar ytterligare 105 städer och kommuner, till exempel Landshut och Rosenheim. Hela pendlingsregionen (inre och yttre) hade 3 185 682 invånare 2009, med en sammanlagd yta av 7 743,92 km².[6][5]

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

München är känt för sitt rika kulturliv, sina historiska byggnader, parker och museer. Efter andra världskriget blev staden åter ett viktigt kulturellt och ekonomiskt centrum i Tyskland.[källa behövs]

Historiska byggnader och platser

[redigera | redigera wikitext]

Parker och trädgårdar

[redigera | redigera wikitext]

Museer och kultur

[redigera | redigera wikitext]
Fil:BMW building munich.jpg
BMW:s huvudkontor i München

Evenemangsplatser

[redigera | redigera wikitext]

Minnesplatser

[redigera | redigera wikitext]
  • Dachau – förort norr om München med Tysklands första koncentrationsläger, i dag minnesplats och museum.[7]

München är en av Tysklands ledande industristäder med huvudkontor för flera stora företag inom teknik, fordon, finans, energi och livsmedel. Efter andra världskriget etablerade flera stora företag, bland annat Siemens och BMW, sina huvudkontor i staden.[8]

Bransch Exempel på företag
Teknik och IT Siemens, Infineon, Microsoft Deutschland, Apple, AMD, Oracle Deutschland, Rohde & Schwarz, Osram
Fordon och industri BMW, MAN, MTU Aero Engines, Krauss-Maffei Wegmann, Knorr-Bremse, Linde, Airbus Group
Bank och finans Allianz, HypoVereinsbank, Stadtsparkasse München, Münchener Rück, Hypo Real Estate, Versicherungskammer Bayern
Energi och infrastruktur E.ON Energie, Stadtwerke München, TÜV SÜD
Media och förlag C. H. Beck Verlag
Livsmedel Augustiner Bräu, Paulaner Brauerei, McDonald's Deutschland, Burger King Deutschland, Philip Morris Deutschland
Övrigt Loyalty Partner, Schörghuber Unternehmensgruppe, Escada, Air Up

München är hemort för Bayerischer Rundfunk. I Münchens finns även ett flertal andra TV- och radiobolag. München är med sina 250 förlag en viktig huvudort för tryckta medier. Bland förlagen kan nämnas Burda Verlag, Süddeutscher Verlag, IDG, Deutscher Taschenbuch Verlag, Langenscheidt Verlag, Bonnier, C. H. Beck Verlag, Carl Hanser Verlag, Droemer Knaur, Elsevier, Gräfe und Unzer Verlag, Oldenbourg Verlag, Piper Verlag, Prestel Verlag och Verlagsgruppe Random House.

Münchens viktigaste tidningar är Süddeutsche Zeitung (SZ), Münchner Merkur, Abendzeitung (AZ) och Tageszeitung (TZ).

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

München har ett välutvecklat system för kollektivtrafik och transport, där stadens invånare och besökare enkelt kan ta sig runt med tunnelbana, spårvagn, pendeltåg, buss och flyg. Stadens huvudstation är en central knutpunkt för både regional och nationell trafik.

Fil:Verkehrsnetz München.png
Karta över Münchens kommunikationsnät 2009.

Tunnelbana (U-Bahn)

[redigera | redigera wikitext]

Münchens tunnelbana (U-Bahn) öppnades 1971 och omfattar cirka 100 kilometer spår med över 100 stationer, fördelade på sex huvudlinjer. Tunnelbanan kompletterar övriga trafikslag och kännetecknas av stationer i olika färger och utformning för att underlätta orientering.

Spårvagn (Tram)

[redigera | redigera wikitext]

Spårvagnarna fungerar som ett komplement till tunnelbanan och täcker främst områden där tunnelbana eller pendeltåg saknas. Spårvagnsnätet når många av stadens stadsdelar och används både för kortare och medellånga resor.

Pendeltåg (S-Bahn)

[redigera | redigera wikitext]

Münchens pendeltåg (S-Bahn) utgår från München Hauptbahnhof och knyter samman stadens centrum med förorter och regionen runt München. Nätet består av tio linjer, inklusive direktförbindelse till flygplatsen.

München Hauptbahnhof är den största av stadens tre fjärrtågsstationer och fungerar som nav för långväga trafik. De övriga är Bahnhof München-Pasing och Bahnhof München Ost, som betjänar både regional- och fjärrtrafik.

Münchens flygplats, Tysklands näst största, ligger cirka 28 km nordost om staden och nås smidigt med S-Bahn. Memmingens flygplats, omkring 100 km väster om München, erbjuder kompletterande flygtrafik, främst lågprisflyg.

År 2007 beslutade Freistaat Bayern, Deutsche Bahn och Transrapid-konsortiet att bygga en magnettågslinje mellan München Hauptbahnhof och flygplatsen. Projektet stoppades dock våren 2008 och någon höghastighetsbana byggdes aldrig.[9]

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]

Universitet och högskolor

[redigera | redigera wikitext]

München har flera framstående lärosäten inom olika ämnesområden. Staden är särskilt känd för sina två elituniversitet, men här finns även specialiserade högskolor för konst, musik, film och filosofi.

Fil:Maximilianeum.jpg
Maximilianeum i München, historisk byggnad i staden.

München är en av Tysklands främsta sportstäder med ett rikt föreningsliv och flera stora idrottsevenemang.

Fil:Allianz Arena zu verschiedenen Zeiten.jpg
Allianz Arena i olika belysningar.
Fil:Muenchen olympia axb01.jpg
Olympiaparken med tältliknande arenor från OS 1972.

Staden har arrangerat flera stora internationella evenemang, bland annat Olympiska sommarspelen 1972, Världsmästerskapet i fotboll 2006 (där invigningsmatchen spelades på Allianz Arena) och Europamästerskapet i fotboll 1988.

Allianz Arena är en av Europas modernaste fotbollsarenor och ligger i stadsdelen Fröttmaning norr om centrum.

Den mest framgångsrika fotbollsklubben är FC Bayern München, som har vunnit flest ligatitlar i Tyskland. Även TSV 1860 München har en lång tradition och stort stöd i staden.

Münchens stora område för sport och evenemang är Olympiaparken, där det finns flera arenor, bland annat simhall och inomhusarena.

München har följande vänorter:[11]

  • Bordeaux, Frankrike (1964)
  • Cincinnati, USA (1989)
  • Edinburgh, Storbritannien (1954)
  • Harare, Zimbabwe (1996) – samarbetet har tidvis påverkats av politiska förhållanden men intensifierades efter 2008.
  • Kiev, Ukraina (1989)
  • Sapporo, Japan (1972)
  • Verona, Italien (1960)

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

Flera kända personer har fötts eller verkat i München:

  1. ”Bevölkerungszahlen München”. Stadt München. https://www.muenchen.de/rathaus/Stadtinfos/Statistik/Bevölkerung.html. Läst 31 december 2024. 
  2. ”Metropolregion München”. Europäische Metropolregion München. Arkiverad från originalet den 31 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170531145114/https://www.metropolregion-muenchen.eu/metropolregion-muenchen/. Läst 31 december 2024. 
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 Gunnar Carlquist, red (1937). Svensk uppslagsbok Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 423 
  4. Gunnar Carlquist, red (1937). Svensk uppslagsbok Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 424 
  5. 5,0 5,1 [https://www.bbsr.bund.de/BBSR/DE/Raumbeobachtung/Werkzeuge/Raumabgrenzungen/StadtregionalePendlerEB/download__Ref__xls.html Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 – Stadtregionen]. Arkiverad 18 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. Definition av storstadsområden. Läst 16 januari 2011.
  6. 6,0 6,1 [https://www.destatis.de/DE/Content/Statistiken/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GV2000J/31122009__GV2000,property=file.xls Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009]. Arkiverad 19 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 januari 2011.
  7. ”KZ-Gedenkstätte Dachau”. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326142024/http://www.kz-gedenkstaette-dachau.de/english.html. Läst 25 oktober 2009. 
  8. [källa behövs]
  9. ”Weg frei für Münchner Transrapid”. Süddeutsche Zeitung. 25 september 2007. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071002234821/http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/artikel/837/134581/. 
  10. 10,0 10,1 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100220125159/http://www.wissenschaftsrat.de/exini_start.html. Läst 13 juni 2008. 
  11. ”Landeshauptstadt München – Partnerstädte”. Arkiverad från originalet den 19 april 2020. https://web.archive.org/web/20200419121017/https://www.muenchen.de/rathaus/Stadtpolitik/Partnerstaedte.html. Läst 25 oktober 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Mall:Bayern